![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/lotss_dr3_m31_72dpi_1920x1080.webp\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nAndromedagalaxen enligt Lofar. V\u00e5r galax st\u00f6rsta granne, k\u00e4nd som Messier 31 (M 31), ser v\u00e4ldigt annorlunda ut \u00e4n den g\u00f6r i synligt ljus. Galaxens centrum lyser starkast i radiov\u00e5gor, d\u00e4r det finns ett supermassivt svart h\u00e5l, men en ljus ring l\u00e5ngt ut fr\u00e5n mitten pekar ut omr\u00e5den d\u00e4r nya stj\u00e4rnor h\u00e5ller p\u00e5 att bildas. Bortom och bakom galaxen ser Lofar otaliga andra ljuspunkter. N\u00e4stan alla dessa \u00e4r jetstr\u00e5lar fr\u00e5n supermassiva svarta h\u00e5l p\u00e5 enorma avst\u00e5nd i universum, som likt Andromeda ocks\u00e5 \u00f6vergl\u00e4nser sina egna galaxer. Bild: Lofar surveys collaboration<\/em><\/p>\n\n\n\n Forskarna bakom teleskopet Lofar (Low Frequency Array) har offentliggjort den st\u00f6rsta kartan hittills \u00f6ver himlen som den ser ut i radiov\u00e5gor. Kartan inkluderar den mest helt\u00e4ckande inventeringen hittills av aktivt v\u00e4xande supermassiva svarta h\u00e5l. Teleskopet Lofar best\u00e5r av tusentals antenner \u00f6ver hela Europa och finns bland annat i Onsala, Sverige.<\/p>\n\n\n\n Med 13,7 miljoner k\u00e4llor \u00e4r kartl\u00e4ggningen, som kallas LoTSS-DR3 (Lofar\u00a0Two-metre Sky Survey), en viktig milstolpe inom radioastronomi och internationellt vetenskapligt samarbete. Nu presenteras arbetet i forskningstidskriften Astronomy & Astrophysics<\/em>, och hela kartl\u00e4ggningen g\u00f6rs tillg\u00e4nglig online.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Den h\u00e4r kartan ger oss en ny blick p\u00e5 radiohimlen och p\u00e5 universums historia, och man f\u00e5r n\u00e4stan svindel av det. \u00d6verallt p\u00e5 himlen ser Lofar\u00a0sp\u00e5ren av supertunga svarta h\u00e5l, och nu f\u00e5r vi m\u00f6jlighet att uppt\u00e4cka hur mycket dessa aktiva svarta h\u00e5l har p\u00e5verkat universums historia, s\u00e4ger Cathy Horellou<\/strong>, astronom vid Chalmers.<\/p>\n\n\n\n Genom att observera himlen vid l\u00e5ga radiofrekvenser avsl\u00f6jar kartl\u00e4ggningen en dramatiskt annorlunda bild av universum j\u00e4mf\u00f6rt med den som ses i synligt ljus. <\/p>\n\n\n\n Radiosignalerna som Lofar ser alstras till stor del av energirika partiklar som r\u00f6r sig genom magnetf\u00e4lt. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomer att sp\u00e5ra energiska fenomen som kraftfulla jetstr\u00e5lar fr\u00e5n supermassiva svarta h\u00e5l och galaxer som genomg\u00e5r extrem stj\u00e4rnbildning \u00f6ver kosmisk tid.<\/p>\n\n\n\n I kartl\u00e4ggningen avsl\u00f6jas \u00e4ven m\u00e5nga s\u00e4llsynta och sv\u00e5rf\u00e5ngade fenomen. H\u00e4r finns kolliderande galaxhopar, ok\u00e4nda supernovarester och tillf\u00e4lligt uppblossande stj\u00e4rnor och dubbelstj\u00e4rnor. Studier kommer \u00e4ven att erbjuda nya insikter i kosmos ok\u00e4nda magnetf\u00e4lt. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Lofar kan m\u00e4ta polarisation med h\u00f6g precision vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att detektera svaga magnetf\u00e4lt i delar av universum som \u00e4r n\u00e4stan tomma, s\u00e4ger Cathy Horellou.<\/p>\n\n\n\n Hundratals nya forskningsstudier har redan inletts med hj\u00e4lp av kartan. Det blir den st\u00f6rsta publika kartan \u00f6ver universums radiov\u00e5gor som hittills publicerats.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Kartl\u00e4ggningen \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla att utforska. Den \u00e4r en guldgruva f\u00f6r astronomer som vill f\u00f6rst\u00e5 universums historia, och den kommer att stimulera helt nya s\u00e4tt att gr\u00e4va i data med hj\u00e4lp av det senaste inom maskinin\u00e4rning och AI, s\u00e4ger John Conway,<\/strong> professor vid Chalmers och f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Onsala rymdobservatorium.<\/p>\n\n\n Kartl\u00e4ggningens omfattning, k\u00e4nslighet och h\u00f6ga uppl\u00f6sning m\u00f6jligg\u00f6r redan nya uppt\u00e4ckter, menar Martin Hardcastle<\/strong>, astronom vid University of Hertfordshire, Storbritannien.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi kan studera en brokig population av supermassiva svarta h\u00e5l och deras radiostr\u00e5lar i olika utvecklingsstadier. Det visar hur deras egenskaper inte bara beror p\u00e5 det svarta h\u00e5let sj\u00e4lvt, utan \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4rdgalaxen och milj\u00f6n omkring den, konstaterar han.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt har kartl\u00e4ggningen m\u00e4tt upp hur fort stj\u00e4rnor bildas i miljontals galaxer, och visat hur stj\u00e4rnbildningstakten utvecklats under universums historia.<\/p>\n\n\n\n Nu s\u00f6ker forskarna i datam\u00e4ngderna efter s\u00e4llsynta fenomen, och har redan hittat hittills ok\u00e4nda supernovarester, n\u00e5gra av de st\u00f6rsta och \u00e4ldsta k\u00e4nda radiogalaxerna, samt radiostr\u00e5lning som kan bero p\u00e5 exoplaneter som v\u00e4xelverkar med sina v\u00e4rdstj\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n Bearbetningen av data kr\u00e4vde utveckling av nya tekniker som exakt korrigerar f\u00f6r st\u00f6rningar fr\u00e5n jordens jonosf\u00e4r, vilket kr\u00e4vde omfattande ber\u00e4kningskapacitet.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Datam\u00e4ngden som vi hanterade \u2013 totalt 18,6 petabyte \u2013 var enorm och kr\u00e4vde kontinuerlig bearbetning och \u00f6vervakning under m\u00e5nga \u00e5r, vilket innebar mer \u00e4n 20 miljoner timmar ber\u00e4kningstid, s\u00e4ger Alexander Drabent<\/strong> vid Th\u00fcringer statsobservatorium i Tyskland.<\/p>\n\n\n\n Kartl\u00e4ggningen presenteras i forskningsartikeln “The LOFAR Two-metre Sky Survey VII. Third Data Release”, T. W. Shimwell et al. i Astronomy & Astrophysics<\/p>\n\n\n\n L\u00e4nk till artikeln: doi: 10.1051\/0004-6361\/202557749<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kosmisk kartl\u00e4ggning sl\u00e5r rekord i str\u00e5lande svarta h\u00e5l Tack till Cathy Horrelou f\u00f6r detta tips, som W-bloggen missat – sorry for that! Andromedagalaxen enligt Lofar. V\u00e5r galax st\u00f6rsta granne, k\u00e4nd som Messier 31 (M 31), ser v\u00e4ldigt annorlunda ut \u00e4n den g\u00f6r i synligt ljus. Galaxens centrum lyser starkast i radiov\u00e5gor, d\u00e4r det finns ett… L\u00e4s mer »Nr 9 2026<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98764"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98764"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98764\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98767,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98764\/revisions\/98767"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98764"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98764"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98764"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Fotograf:\u00a0LOFAR surveys collaboration<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n