![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/505407main_ornament_670.jpg\")
<\/a>Supernovaresten har\u00a0 beteckningen SNR 0509-67.5 och ligger inv\u00e4vd i LMC p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 160 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. Bubblans diameter uppskattas till 23 ljus\u00e5r och expanderar blygsamma 5000 km – i sekunden…<\/p>\n
Vi r\u00f6r oss med en Typ Ia-supernova, allts\u00e5 en vit dv\u00e4rg som kalasat p\u00e5 en r\u00f6d grannj\u00e4ttes gaser tills stj\u00e4rnan blir oregerligt tjock och massiv och briserar med katastrofalt resultat.<\/p>\n
Supernovan 1987 i LMC, som fortfarande \u00e4r ett favoritobjekt f\u00f6r m\u00e5nga astronomer, kunde l\u00e4tt ses f\u00f6r blotta \u00f6gat. Denna runt 1600 b\u00f6r ocks\u00e5 ha varit synlig, men n\u00e5gra skarp\u00f6gda iakttagare fanns tydligen inte p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen. Australien var knappt ens uppt\u00e4ckt och “civiliserat”. Detta h\u00e4nde f\u00f6rst 1606+.<\/p>\n
Bra info om hur\u00a0 bilden ovan skapats genom kombination av filter och visuella HST-upptagningar finns p\u00e5 flera sajter. Som denna<\/a>!<\/p>\n Typ II-supernovan 1987 d\u00e5? Senast nytt? W-bloggen snokade runt p\u00e5 n\u00e4tet och fann en artikel fr\u00e5n 2009<\/a>, i vilken den extremt massiva supernovaresten inte\u00a0 beskrivs i termen av en\u00a0 neutronstj\u00e4rna utan STEGET under och \u00e4nnu extremare – en kvarkstj\u00e4rna!\u00a0 Kollapsen har s\u00e5ledes g\u00e5tt ett steg vidare, vilket m\u00e5ste fascinera Fritz Zwicky i hans himmel.\u00a0 Astronomerna har helt enkelt \u00e4nnu inte hittat en neutronstj\u00e4rna eller pulsar i centrum av resterna, och d\u00e5 \u00e4r f\u00e4ltet fritt fram f\u00f6r SP3 (= SPeciellt SP\u00e4nnande SPekulationer).<\/p>\n W-bloggen \u00e5terkommer.<\/p>\n Dan Kiselman, solforskare vid KVA och knuten till v\u00e5r paraplyorganisation Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet som sekreterare, ber\u00e4ttar i ett pressmess om den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 4 januari. – Nordligaste delen av Sverige f\u00e5r uppleva \u00e4nnu en solf\u00f6rm\u00f6rkelse 1\u00a0 juni, men f\u00f6r resten av landet \u00e4r detta den enda solf\u00f6rm\u00f6rkelsen under 2011.<\/p>\n –\u00a0 Partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelser utg\u00f6r en vacker och dramatisk p\u00e5minnelse om de kosmiska perspektiven \u00e4ven om de inte l\u00e4ngre \u00e4r en s\u00e5 stor angel\u00e4genhet f\u00f6r solforskningen, avslutar Dan, som ocks\u00e5 tipsar diverse sajter: Nu f\u00e5r vi bara g\u00f6ra en sak och det \u00e4r att h\u00e5lla tummarna f\u00f6r molnfritt p\u00e5 tisdag. Men som vanligt ser det inte bra ut f\u00f6r oss sydsk\u00e5ningar. I b\u00e4sta fall glimtar solen fram en och annan g\u00e5ng\u00a0 mellan sn\u00f6tunga molntappar.\u00a0 Vad har vi gjort SMHI f\u00f6r ont?<\/p>\n Understreckaren har en avs\u00e4ndare och han heter Bengt E Y Svensson, eminent professor emeritus i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Som inte \u00e4r helt n\u00f6jd med katolska kyrkans attityd den dag som \u00e4r.<\/p>\n Id\u00e9historikerns problem med Galileo \u00e4r att han bevisligen var en \u00f6vertygad katolik.<\/p>\n Kolla g\u00e4rna med din icke-astronomiska omgivning vad de tror INNAN de ser filmsnutten, vad de s\u00e4ger UNDER filmen och vad de t\u00e4nker\u00a0 EFTER att de har sett den.<\/p>\n S\u00e5pbubblan i LMC Varf\u00f6r inte b\u00f6rja det nya \u00e5ret med en fin supernovarest, som\u00a0 HST (Hubble Space Telescope ) uppf\u00e5ngat i v\u00e5r granngalax LMC, allts\u00e5 Stora Magellanska Molnet? F\u00f6rlagan till denna SNR b\u00f6r ha briserat runt \u00e5r 1600 v\u00e5r tider\u00e4kning, men det finns inga observationer fr\u00e5n de annars skarp\u00f6gda stj\u00e4rntittarna\u00a0 under s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen fr\u00e5n denna… L\u00e4s mer »Nr 1 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9896"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9896"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9896\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9941,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9896\/revisions\/9941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9896"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9896"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9896"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Mer om den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 4 januari<\/h2>\n
\n– Sverige \u00e4r s\u00e4rskilt gynnat denna g\u00e5ng eftersom platsen d\u00e4r f\u00f6rm\u00f6rkelsen \u00e4r maximal ligger n\u00e4ra Skellefte\u00e5. H\u00e4r skyms n\u00e4ra 80 procent\u00a0 av solskivan. F\u00f6rm\u00f6rkelsen \u00e4r synlig fr\u00e5n hela landet utom den allra nordligaste\u00a0\u00a0 spetsen, d\u00e4r ju solen inte g\u00e5r upp alls vid denna tid p\u00e5 \u00e5ret.
\n–\u00a0 Solf\u00f6rm\u00f6rkelsen slutar kring klockan 11 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen.<\/a><\/p>\n
\n\u221a Tidningen Popul\u00e4r astronomi ger 7 tips<\/strong> inf\u00f6r f\u00f6rm\u00f6rkelsen och en\u00a0\u00a0 llustration: http:\/\/popast.nu\/<\/a>
\n\u221a Andr\u00e9 Franke i Norrk\u00f6ping <\/strong>har mycket information, kartor och tider: http:\/\/www.astroinfo.se<\/a>
\n\u221a Svenska grafikbyr\u00e5n har<\/strong> illustrationer http:\/\/www.sgb.se\/GraphicList.aspx?select=arkiv&subselect=sokresultat&SearchFor=%23%2399280<\/a>
\nInfo om visningar f\u00f6r alm\u00e4nheten h\u00e4r:
\n\u221a Malm\u00f6\/Oxie:<\/strong>
\nhttp:\/\/www.tbobs.se\/index.php\/Aktuellt\/solformorkelse20110104.html<\/a>
\n\u221a G\u00f6teborg:<\/strong>
\nhttp:\/\/slottsskogsobservatoriet.se\/aktuellt\/2011-01-04.htm<\/a><\/p>\nGalilei (I)<\/h2>\n
<\/a>– Understreckaren i g\u00e5rdagens (31.12.2010) Svenska Dagbladet<\/em> handlar om Galileo Galilei, “Rymdens Columbus” kallad.\u00a0 Den \u00e4r illustrerad med en bild p\u00e5 hans anspr\u00e5ksl\u00f6sa kikare.\u00a0 Understreckarens rubrik: Galileo s\u00e5g mer \u00e4n vad kyrkan kunde tolerera<\/a>. Tipsar W-bloggl\u00e4saren Carl-Olof B\u00f6rjeson.<\/p>\nGalilei (II)<\/h2>\n
<\/a>Lars Olefeldt har hittat en trevlig upptagning med det ultimata beviset<\/a> p\u00e5 att inf\u00f6r gravitationen \u00e4r vi alla lika och i vakuum faller en fj\u00e4der (fr\u00e5n en falk) och en hammare lika fort. Jag tror vi hade Youtube-snutten fr\u00e5n en Apollo-mission till m\u00e5nen med\u00a0 p\u00e5 diverse f\u00f6redrag i f\u00f6rrfjor i samband med Galilei-jubileet, men den t\u00e5l att ses om.<\/p>\nFr\u00f6s\u00f6n blickar mot\u00a0 kosmos<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\nMESSENGER redan frim\u00e4rke<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"