![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/A-3.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nV\u00e4rldsm\u00e4staren Lamine Yamal syntes i tr\u00e4ngseln vid v\u00e5ra teleskop. T h slitvargen Mirja Markkula.<\/em><\/p>\n\n\n En stunds avkoppling f\u00f6r ASTB-ordf\u00f6randen Peter Linde med g\u00e4stande W-bloggsuts\u00e4nde.<\/em><\/p>\n\n\n\n Tack till Eva Dagneg\u00e5rd<\/strong> som f\u00f6rmedlat denna relis IRF i Kiruna: <\/a>Asteroiden (15314) Stenbergwieser har f\u00e5tt sitt namn efter rymdfysikerna Gabriella Stenberg Wieser<\/strong> och Martin Wieser <\/strong>vid Institutet f\u00f6r rymdfysik (IRF). Namngivningen har beslutats av Internationella astronomiska unionen (IAU) och uppm\u00e4rksammar deras l\u00e5ngvariga insatser inom svensk och internationell rymdforskning.<\/p>\n\n\n\n Asteroiden r\u00f6r sig i asteroidb\u00e4ltet mellan Mars och Jupiter och \u00e4r dessutom den st\u00f6rsta av de elva asteroider som nyligen namngivits efter svenska forskare och rymdprofiler. Med en diameter p\u00e5 omkring 13 kilometer sticker (15314) Stenbergwieser ut \u00e4ven i astronomiska sammanhang.<\/p>\n\n\n\n Gabriella Stenberg Wieser och Martin Wieser \u00e4r b\u00e5da verksamma vid IRF i Kiruna och har under m\u00e5nga \u00e5r bidragit till framst\u00e5ende forskning om hur solvinden v\u00e4xelverkar med olika planeter och himlakroppar, om rymdplasma och solsystemets milj\u00f6er. Deras arbete har varit knutet till flera internationella rymdmissioner och samarbeten inom europeisk och internationell rymdforskning.<\/p>\n\n\n N\u00f6jda “asteroider”! Bildk’\u00e4la: IRF<\/em><\/p>\n\n\n\n Namnet Stenbergwieser offentliggjordes under v\u00e5ren 2026 tillsammans med flera andra svenska namn med koppling till astronomi och rymdforskning. Asteroidnamn beslutas av IAU:s arbetsgrupp f\u00f6r sm\u00e5 himlakroppar efter nomineringar fr\u00e5n det internationella forskarsamh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00e5 en asteroid uppkallad efter sig \u00e4r ovanligt och ses som ett erk\u00e4nnande av betydande insatser inom forskning, utbildning eller spridning av kunskap om rymden.<\/p>\n\n\n\n Asteroiden (15314) Stenbergwieser uppt\u00e4cktes \u00e5r 1993 och kan f\u00f6ljas via NASA:s databas f\u00f6r sm\u00e5 himlakroppar. D\u00e4r g\u00e5r det \u00e4ven att se en simulering av asteroidens bana runt solen.<\/p>\n\n\n\n (15314) Stenbergwieser \u2013 Gabriella Stenberg Wieser (f. 1969) \u00e4r en svensk rymdfysiker och Martin Wieser (f. 1970) \u00e4r en schweizisk-svensk instrumentforskare, b\u00e5da vid Institutet f\u00f6r rymdfysik (IRF) i Kiruna. Gabriella \u00e4r \u00e4ven en aktiv folkbildare inom rymdvetenskap och bland annat k\u00e4nd som panelmedlem i SVT:s Fr\u00e5ga Lund. Gabriella \u00e4r hedersledamot i AU sedan 2025.<\/em><\/p>\n\n\n\n Saxat fr\u00e5n ESO: Observationer gjorda med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar f\u00f6rekomsten av ett m\u00e5nliknande objekt i systemet CD-35 2722. Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5narna i v\u00e5rt solsystem kretsar det nyfunna objektet inte kring en planet, vilket v\u00e4cker fr\u00e5gor om hur det ska betecknas. Ist\u00e4llet kretsar det kring en brun dv\u00e4rg, ett objekt st\u00f6rre \u00e4n en planet, som i sin tur kretsar kring stj\u00e4rnan CD-35 2722. Om observationen bekr\u00e4ftas kan detta vara den f\u00f6rsta \u201dm\u00e5nen\u201d som uppt\u00e4ckts utanf\u00f6r v\u00e5rt solsystem.<\/p>\n\n\n\n Kevin Hoy,<\/strong> ESO-student i Chile och huvudf\u00f6rfattare till studien som publicerades i dag i Nature, beskriver systemet han tillbringade m\u00e5nader med att analysera som “superkonstigt” j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5rt eget. Det st\u00f6rsta och mest massiva objektet i detta unga system \u00e4r stj\u00e4rnan CD-35 2722, vars massa \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4lften av solens. Kring stj\u00e4rnan kretsar en brun dv\u00e4rg, ett objekt med f\u00f6r stor massa f\u00f6r en planet men f\u00f6r liten f\u00f6r en stj\u00e4rna. Det nyuppt\u00e4ckta objektet kretsar kring denna bruna dv\u00e4rg.<\/p>\n\n\n Ill: ESO\/ M Kommesser<\/em><\/p>\n\n\n\n “Detta system \u00e4r n\u00e5got sv\u00e5rt att definiera med hj\u00e4lp av solsystembaserade ord som ‘planet’ och ‘m\u00e5ne'”, s\u00e4ger Hoy, som ocks\u00e5 \u00e4r knuten till Universidad Diego Portales och Millennium Nucleus of Young Exoplanets and their Moons (YEMS) i Chile. Det nya objektet, som forskargruppen kallar exosatellit, \u00e4r minst lika massivt som Jupiter, medan den bruna dv\u00e4rgen har mer \u00e4n 30 g\u00e5nger Jupiters massa. \u201dExosatelliten \u00e4r helt klart tillr\u00e4ckligt massiv f\u00f6r att vara en planet, men den kretsar inte kring en stj\u00e4rna, \u00e4ven om den kretsar kring ett objekt som kretsar kring en stj\u00e4rna\u201d, s\u00e4ger Hoy. \u201dAtt den \u00e4r det tredje hjulet i detta system f\u00e5r oss att vilja kalla den en m\u00e5ne, \u00e4ven om den inte alls liknar de sm\u00e5, steniga m\u00e5narna vi har i v\u00e5rt solsystem.\u201d<\/p>\n\n\n\n – – –<\/p>\n\n\n\n Oavsett hur man ska beteckna detta objekt har astronomer f\u00f6rs\u00f6kt uppt\u00e4cka satelliter utanf\u00f6r v\u00e5rt solsystem i \u00e5ratal, men \u00e4nnu har ingen s\u00e5dan med s\u00e4kerhet uppt\u00e4ckts. Trots att \u00f6ver 6000 exoplaneter \u00e4r k\u00e4nda har bara ett f\u00e5tal exom\u00e5nekandidater uppt\u00e4ckts, och bevisen f\u00f6r dem \u00e4r sparsamma. F\u00f6r bara n\u00e5gra m\u00e5nader sedan rapporterade en forskargrupp ledd av Quentin Kral<\/a> att observationer med ESO:s Very Large Telescope Interferometer av stj\u00e4rnsystemet HD 206893 antydde f\u00f6rekomsten av en satellit, men det var ingen s\u00e4ker detektion.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Yamal bes\u00f6kte oss i Limhamn Trots att v\u00e4dret inte varit optimalt f\u00f6r solteleskopande har v\u00e5rt ASTB-team varit p\u00e5 plats under Limhamnsfestivalen och visat vad som g\u00e5r att visa. Kepsen av f\u00f6r v\u00e5ra tr\u00e4gna arbetare i ASTB:s ving\u00e5rd, de som alltid st\u00e4ller upp, visar vad som g\u00e5r att se i teleskopen – sol eller icke sol… L\u00e4s mer »Nr 27 2026<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99302"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=99302"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99319,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99302\/revisions\/99319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=99302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=99302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=99302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nNya svenska asteroider<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nMotivering f\u00f6r asteroiden (15314) Stenbergwieser<\/h5>\n\n\n\n
L\u00e4s mer:<\/h5>\n\n\n\n
\n
Fler IRF-forskare som f\u00e5tt asteroider uppkallade efter sig av IAU:<\/h5>\n\n\n\n
\n
M\u00e5ne uppt\u00e4ckt kring en brun dv\u00e4rg runt en stj\u00e4rna<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<\/h3>\n\n\n\n
<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"