{"id":99333,"date":"2026-08-04T12:54:20","date_gmt":"2026-08-04T10:54:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=99333"},"modified":"2026-08-04T12:54:23","modified_gmt":"2026-08-04T10:54:23","slug":"nr-29-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2026\/08\/04\/nr-29-2026\/","title":{"rendered":"Nr 29 2026"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vulcan var en illusion<\/h2>\n\n\n\n<p>Till solf\u00f6rm\u00f6rkelsernas historia h\u00f6r jakten p\u00e5 planeten Vulcan, som troddes ligga innanf\u00f6r Merkurius bana. Det som sp\u00f6kade var ju Merkurius banf\u00f6r\u00e4ndring &#8211; st\u00f6rdes Merkurius av en planet mellan solen och himlakroppen`? Eller handlade det om n\u00e5got annat? Detta &#8220;annat&#8221; visade sig ha med Einstein och hans relativitetsteori att g\u00f6ra, som vi i dag vet.<\/p>\n\n\n\n<p>En som flitigt jagade Vulcanus var Detroit-astronomen<strong> James Craig Watson,<\/strong> som flitigt korresponderade med astronomer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. H\u00e4r hemma t ex lundaastronomen, Billebergaf\u00f6dde <strong>Nils Christopher Dun\u00e9r<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n<p>1878 menade sig Watson rentav ha observerat Vulcan under den totala solf\u00f6rm\u00f6rkelsen, som \u00e4ven observerades av en viss <strong>Thomas Edison.<\/strong> Edison s\u00e5g dock ingenting, hans uppfinning av en infrar\u00f6dk\u00e4nslig soldetektor fungerade inte. Watson befann sig i Wyoming f\u00f6r att observera den totala solf\u00f6rm\u00f6rkelsen, som hans fru <strong>Annette <\/strong>skissade under expeditionen. Vid den tiden hade han skaffat sig ett internationellt rykte som en av erans ledande astronomer.  Watson blev den f\u00f6rste professionella astronomen som h\u00e4vdade en observation av Vulcan, vilket ytterligare \u00f6kade hans ber\u00f6mmelse. Han motbevisades senare; m\u00e5nga astronomer trodde att han troligen s\u00e5g antingen en stj\u00e4rna eller en optisk illusion. \u00c4ven om Watson hade fel om Vulcan f\u00f6rblir hans arv imponerande: han uppt\u00e4ckte 22 asteroider under sin karri\u00e4r, 21 av dem vid Detroit-observatoriet.<\/p>\n\n\n<div class=\"n6owBd awi2gc\" data-sfc-cp=\"\" data-sfc-root=\"ep\" data-hveid=\"CAIIAQgFEAA\" data-complete=\"true\" data-processed=\"true\" data-copy-service-computed-style=\"font-family: &quot;Google Sans&quot;, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-weight: 400; margin: 12px 0px 16px; text-decoration: none; border-bottom: 0px rgb(10, 10, 10);\">\u00a0<!--TgQPHd|||[]--><\/div>\n<div data-sfc-cp=\"\" data-sfc-root=\"ep\" data-hveid=\"CAIIAQgFEAA\" data-complete=\"true\" data-processed=\"true\" data-copy-service-computed-style=\"font-family: &quot;Google Sans&quot;, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-weight: 400; margin: 12px 0px 16px; text-decoration: none; border-bottom: 0px rgb(10, 10, 10);\">Den m\u00e4rkliga observationen:<\/div>\n<div data-sfc-cp=\"\" data-sfc-root=\"ep\" data-hveid=\"CAIIAQgFEAA\" data-complete=\"true\" data-processed=\"true\" data-copy-service-computed-style=\"font-family: &quot;Google Sans&quot;, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-weight: 400; margin: 12px 0px 16px; text-decoration: none; border-bottom: 0px rgb(10, 10, 10);\">\u00a0<\/div>\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"671\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n-1024x671.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-99334\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n-1024x671.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n-300x197.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n-768x503.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/759655582_1599214588664833_4466419891883765279_n.jpg 1190w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>Vill man l\u00e4sa n\u00e5got riktigt underh\u00e5llande om Vulcan-historien rekommenderas <strong>Thomas Levensons<\/strong> <em>The Hunt for Vulcan<\/em> fr\u00e5n 2015. Finns till utl\u00e5ning hos W-bloggsredakt\u00f6ren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vulcan var en illusion Till solf\u00f6rm\u00f6rkelsernas historia h\u00f6r jakten p\u00e5 planeten Vulcan, som troddes ligga innanf\u00f6r Merkurius bana. Det som sp\u00f6kade var ju Merkurius banf\u00f6r\u00e4ndring &#8211; st\u00f6rdes Merkurius av en planet mellan solen och himlakroppen`? Eller handlade det om n\u00e5got annat? Detta &#8220;annat&#8221; visade sig ha med Einstein och hans relativitetsteori att g\u00f6ra, som vi&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2026\/08\/04\/nr-29-2026\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 29 2026<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"no","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"off","neve_meta_content_width":70,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99333"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=99333"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99346,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99333\/revisions\/99346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=99333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=99333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=99333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}