{"id":9942,"date":"2011-01-01T20:13:16","date_gmt":"2011-01-01T19:13:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9942"},"modified":"2011-01-02T19:21:09","modified_gmt":"2011-01-02T18:21:09","slug":"nr-2-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/01\/nr-2-2011\/","title":{"rendered":"Nr 2 2011"},"content":{"rendered":"

Tidig svensk “space art”<\/h2>\n
En aptitretare inf\u00f6r den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen p\u00e5 tisdag: Svenska konstn\u00e4rer, som m\u00e5lat astronomiska fenomen, tillh\u00f6r inte det\u00a0 vardagliga. Gjorde ens Nils Tamm det?<\/div>\n
I sin nya almanacka f\u00f6r 2011 har Rune Fogelquist dock med ett par f\u00f6rn\u00e4mliga bilder, bl a en galax,\u00a0 av konstn\u00e4rsbrodern J\u00f6rgen Fogelquist, och dessutom har Christian Vestergaard “fyndat” p\u00e5 Bukowskis:<\/div>\n
– Ett verk av den svenske konstn\u00e4ren Bengt Nordenberg s\u00e5ldes p\u00e5 auktionsfirman i slutet p\u00e5 augusti f\u00f6rra \u00e5ret. Att\u00a0 d\u00f6ma av auktionsfirmans hemsida<\/a> s\u00e5\u00a0s\u00e5ldes tavlan f\u00f6r 19 500\u00a0 SKR.<\/div>\n
– Bengt Nordenberg tillh\u00f6rde den s.k. D\u00fcsseldorfskolan.<\/div>\n
– Gissningsvis f\u00f6rest\u00e4ller\u00a0tavlan 1851 \u00e5rs totala solf\u00f6rm\u00f6rkelse – datum 28 juli – som ju\u00a0blev total fr\u00e5n s\u00f6dra Sverige.<\/div>\n
Tack till Christian V f\u00f6r denna annorlunda W-bloggnotis, och enligt NASA :s f\u00f6rm\u00f6rkelsesiffror m\u00e5ste denna f\u00f6rm\u00f6rkelse ha g\u00e5tt att se alldeles ypperligt i\u00a0 tex \u00f6stra Blekinge. Nordenbergs bild leder onekligen tankarna till den blekingska sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/div>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nordenberg levde 1822-1902, och det finns en lite ov\u00e4ntad rymdkoppling till hans liv: Konstn\u00e4ren var f\u00f6dd i J\u00e4msh\u00f6g, varifr\u00e5n ocks\u00e5 Harry Martinson kom. Martinson m\u00e5ste ha k\u00e4nt till Nordenberg och hans konst mycket v\u00e4l.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Berkowskis klassiska fotografi, en daugerretypi med 84 sekunders exponering med hj\u00e4lp av en 6-cm:s refraktor monterad p\u00e5 en timg\u00e5ende heliometer. P\u00e5 originalpl\u00e5ten var solen\/m\u00e5nen knappt 8 mm!<\/figcaption><\/figure>\n

Solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 1851, ser jag, var den f\u00f6rsta som fotografiskt dokumementerade solens korona, och det \u00e4r ingen st\u00f6rre skillnad p\u00e5 Nordenbergs f\u00f6rm\u00f6rkelsem\u00e5lning med en n\u00e4tt och rund korona och den fotografiska dokumentationen av fotografen Berkowski\u00a0 p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n, fr\u00e5n observatoriet i d\u00e5varande K\u00f6nigsberg (i dag Kaliningrad). Ett \u00e4mne som mycket diskuterades vid denna tid var om koronan (“the luminous ring”) tilh\u00f6rde solen eller m\u00e5nen, men mer och mer lutade teorierna \u00e5t solen. I Robert Grants id\u00e9historiskt f\u00f6rn\u00e4mliga bok The History of Physical Astronomy<\/em> (1877) kan diskussionen f\u00f6ljas genom \u00e5rtusendena.<\/p>\n

Historien om det klassiska fotot och DESS historia i sin tur ber\u00e4ttas bl a h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Small is… pyttelitet!<\/h2>\n

Allt \u00e4r inte ENORMT i universum. Det finns faktiskt r\u00f6da dv\u00e4rgar som bara har 7-8 procent av solens massa men som \u00e4nd\u00e5, genom de nukle\u00e4ra processerna, uppfyller definitionen p\u00e5 stj\u00e4rna.<\/p>\n

Den oss n\u00e4rmast \u00e4r klassikern Proxima Centauri, 4,2 ljus\u00e5r bort och med en massa bara 12 procent av solens. Stj\u00e4rnan \u00e4r knappt st\u00f6rre \u00e4n Jupiter.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Liten och vackert r\u00f6d och orolig i r\u00f6ntgenspektrumet enligt Chandra X Ray Observaory-satelliten \u00e4r Proxima Centauri. Foto:NASA\/CXC\/SAO<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Den teoretiska undre gr\u00e4nsen f\u00f6r att ekvationerna och de atomfysiska processerna ska funka, g\u00e5r n\u00e5nstans vid 0,07-0,08 solmassor. N\u00e4r du ser en s\u00e5n stj\u00e4rna, s\u00e5 hojta till!<\/p>\n

\n

\n

\n

\n

<\/span><\/a>F\u00e5r en astronom vara troende?<\/h2>\n

\"\"<\/a>I USA v\u00e4ntar en delikat r\u00e4tteg\u00e5ng. Den kristne astronomen C Martin Gaskell s\u00f6kte 2007 ett jobb vid observatoriet knutet till University of Kentucky. N\u00e5gon snokade fram uppgifter om honom via internet, och han fick inte jobbet. S\u00e5 nu rullar processen Gaskell v. University of Kentucky<\/span> mot en f\u00f6rsta holmg\u00e5ng, i februari. En federal domare i Kentucky har n\u00e4mligen best\u00e4mt att en r\u00e4tteg\u00e5ng \u00e4r helt ber\u00e4ttigad. Redan det en halv seger, kan man tycka, f\u00f6r Gaskell.<\/p>\n

Gaskell, som i dag arbetar vid\u00a0 University of Texas, s\u00e4ger att han inte \u00e4r kreationist och han f\u00f6rnekar dessutom\u00a0 inte evolutionsl\u00e4ran. Men kristen \u00e4r han, och det hymlar han heller\u00a0 inte om. Och att det var d\u00e4rf\u00f6r han nekades arbetet, anser han.<\/p>\n

Martin Gaskell \u00e4r specialist p\u00e5 svarta h\u00e5l, aktiva galaxk\u00e4rnor och annat oerh\u00f6rt sofistikerat och finns\u00a0 med p\u00e5 m\u00e4ngder av vetenskapliga rapporter de senaste tv\u00e5-tre \u00e5ren.<\/p>\n

Gaskell \u00e4r gift, har flera barn, gillar square dans,\u00a0 \u00e4r en flitig l\u00e5ngdistansl\u00f6pare och komponerar seri\u00f6s musik. De som \u00e4r intresserade av vad han har att s\u00e4ga i \u00e4mnet astronomi, Bibeln och kristendom, kan f\u00f6rslagsvis koppla in sig p\u00e5 hans hemsida.<\/a><\/p>\n

W-bloggen kommer\u00a0 att f\u00f6lja r\u00e4tteg\u00e5ngen, dock inte p\u00e5 plats, men vi tycker \u00e4mnet \u00e4r intressant och v\u00e4rt att f\u00f6lja. Alldeles speciellt som v\u00e5r egen guru Knut E Lundmark ofta\u00a0 s\u00e5gs \u00f6ver axeln f\u00f6r sin religi\u00f6sa tros skull.<\/p>\n

SMHI om tisdagens f\u00f6rm\u00f6rkelse<\/h2>\n

Ett par vackra dagar h\u00e4r i Malm\u00f6 f\u00f6ljs fr\u00e5n och med m\u00e5ndag eftermiddag av – dystra moln. Men SMHI har haft fel f\u00f6rr!<\/p>\n

<\/span><\/span><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidig svensk “space art” En aptitretare inf\u00f6r den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen p\u00e5 tisdag: Svenska konstn\u00e4rer, som m\u00e5lat astronomiska fenomen, tillh\u00f6r inte det\u00a0 vardagliga. Gjorde ens Nils Tamm det? I sin nya almanacka f\u00f6r 2011 har Rune Fogelquist dock med ett par f\u00f6rn\u00e4mliga bilder, bl a en galax,\u00a0 av konstn\u00e4rsbrodern J\u00f6rgen Fogelquist, och dessutom har Christian Vestergaard… L\u00e4s mer »Nr 2 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9942"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9942"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9942\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9970,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9942\/revisions\/9970"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9942"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9942"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9942"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}