\u201df\u00f6r avg\u00f6rande bidrag till IceCube-observatoriet och uppt\u00e4ckten av h\u00f6genergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung\u201d<\/p>\n\n\n
![\"\"\/](\"https:\/\/www.kva.se\/app\/uploads\/2019\/10\/nobelmedalj560.png\")
<\/figure><\/div>\n\n\nFrancis Halzen ins\u00e5g att isen p\u00e5 Sydpolen skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att sp\u00e5ra en extremt sv\u00e5rf\u00e5ngad partikel som kallas neutrino. Hans vision och vetenskapliga ledarskap ligger till grund f\u00f6r IceCube Neutrino Observatory som best\u00e5r av en kubikkilometer is f\u00f6rsedd med ljussensorer. Med IceCube kan forskare f\u00e5nga neutriner fr\u00e5n extremt energirika processer l\u00e5ngt ute i universum.<\/p>\n\n\n\n
Neutriner finns i kopi\u00f6sa m\u00e4ngder men de g\u00f6r mycket lite v\u00e4sen av sig. De passerar genom hela jorden och genom v\u00e5ra kroppar utan att vi m\u00e4rker n\u00e5got. Bara s\u00e4llan v\u00e4xelverkar n\u00e5gon enstaka neutrino med en atomk\u00e4rna och g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r den som har r\u00e4tt verktyg att uppt\u00e4cka den.<\/p>\n\n\n\n
Sedan l\u00e5ng tid tillbaka \u00e4r det k\u00e4nt f\u00f6r vetenskapen att det finns naturliga partikelacceleratorer ute i v\u00e4rldsalltet, d\u00e4r partiklar slungas ut med energier upp till en miljon g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma i laboratorier p\u00e5 jorden. Mycket \u00e4r ok\u00e4nt om de h\u00e4r k\u00e4llorna. Vilka \u00e4r de, var finns de, och vilka processer dominerar inuti dem?<\/p>\n\n\n\n
Neutriner med extremt h\u00f6ga energier skapas i samma milj\u00f6er som andra partiklar, men till skillnad fr\u00e5n andra partikelslag kan neutrinerna n\u00e5 oss utan att ha \u00e4ndrat riktning eller f\u00f6rlorat energi p\u00e5 v\u00e4gen. Det g\u00f6r att de kan bidra med information som inte g\u00e5r att f\u00e5 p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Francis Halzen presenterade f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1988 sin vision om att f\u00e5nga neutriner p\u00e5 Sydpolen. N\u00e4r en neutrino kolliderar med en atomk\u00e4rna uppst\u00e5r ljus som kan f\u00e5ngas upp med sensorer i den klara glaci\u00e4risen. Isen p\u00e5 Sydpolen \u00e4r ett tacksamt material eftersom den \u00e4r fri fr\u00e5n m\u00e5nga typer av st\u00f6rningar och omr\u00e5det \u00e4r geologiskt stabilt utan jordb\u00e4vningar. Snart sl\u00f6t andra forskare upp bakom Francis Halzen och hans id\u00e9 och efter bara n\u00e5gra \u00e5r gjordes de f\u00f6rsta prelimin\u00e4ra f\u00f6rs\u00f6ken med sensorer i is.<\/p>\n\n\n\n
Kosmiska neutriner med extremt h\u00f6ga energier \u00e4r mycket s\u00e4llsynta, vilket inneb\u00e4r att det beh\u00f6vs stor volym f\u00f6r att kunna se tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga partikelkollisioner. IceCube upptar en hel kubik-kilometer, och stod f\u00e4rdigt 2011. Forskarna uppt\u00e4ckte snart de f\u00f6rsta neutrinerna med extrem energi. Inom n\u00e5gra \u00e5r kunde de publicera sin uppt\u00e4ckt av neutriner som m\u00e5ste ha sitt ursprung l\u00e5ngt utanf\u00f6r solsystemet. Nu kunde s\u00f6kandet efter universums neutrinok\u00e4llor b\u00f6rja p\u00e5 allvar.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Francis Halzen har lett ett internationellt team av forskare och ingenj\u00f6rer som har gett oss ett fantastiskt instrument. Med sin uth\u00e5llighet och vetenskapliga vision har han banat v\u00e4g f\u00f6r en ny sorts astronomi, s\u00e4ger Mark Pearce,<\/strong> ordf\u00f6rande f\u00f6r Nobelkommitt\u00e9n f\u00f6r fysik.<\/p>\n\n\n\n De neutrinosp\u00e5r som hela tiden samlas in i IceCube kommer att ge forskarna ny kunskap om de v\u00e5ldsamma omgivningar d\u00e4r neutriner med h\u00f6g energi kan uppst\u00e5. Kanske kan de avsl\u00f6ja tidigare helt ok\u00e4nda fenomen i universum.<\/p>\n\n\n Francis Halzen<\/strong>, f\u00f6dd 1944 (82 \u00e5r) i Tienen, Belgien. Fil.dr 1969 vid KU Leuven, Belgien. Professor vid University of Wisconsin\u2013Madison, USA.<\/p>\n\n\n\n Francis Halzen, University of Wisconsin\u2013Madison<\/a><\/p>\n\n\n\n Prissumma<\/strong>: 12 miljoner svenska kronor.<\/p>\n\n\n\n Nobelpriset i fysik 2026: G\u00e5tfulla partiklar fr\u00e5n universum f\u00e5ngas p\u00e5 Sydpolen Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2026 till Francis Halzen, University of Wisconsin\u2013Madison, USA: \u201df\u00f6r avg\u00f6rande bidrag till IceCube-observatoriet och uppt\u00e4ckten av h\u00f6genergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung\u201d Francis Halzen ins\u00e5g att isen p\u00e5 Sydpolen skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att sp\u00e5ra en extremt… L\u00e4s mer »Nr 44 2026<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99654"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=99654"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99654\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99656,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99654\/revisions\/99656"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=99654"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=99654"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=99654"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.kva.se\/app\/uploads\/2026\/10\/fig_fy_26_wysiwyg_12seb05nhr-1024x481.jpg\")
<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"