{"id":9977,"date":"2011-01-04T17:38:59","date_gmt":"2011-01-04T16:38:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9977"},"modified":"2011-01-05T09:54:11","modified_gmt":"2011-01-05T08:54:11","slug":"nr-4-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/01\/04\/nr-4-2011\/","title":{"rendered":"Nr 4 2011"},"content":{"rendered":"

10-\u00e5ring uppt\u00e4ckte supernova<\/h2>\n
\"\"<\/a>Astronomin \u00e4r ju b\u00e5de den \u00e4ldsta och den yngsta vetenskapen, och det senare understryks av \u00e5rets f\u00f6rsta “scoop”: Att en tio\u00e5rig kanadensiska uppt\u00e4ckt en supernova.<\/a> Ett oslagbart “ffg”, gissar jag.<\/div>\n
Tjejen heter Kathryn Aurora Gray <\/span>och bor i Fredericton, New Brunswick, och hade – f\u00f6rst\u00e5r vi – viss\u00a0 handledning av astronomerna, pappan\u00a0 Paul Gray och dennes kollega David Lane. Men inte mer \u00e4n att Kathryn nu officiellt\u00a0 f\u00e5r vara med och dela \u00e4ran av uppt\u00e4ckten.<\/div>\n
Observationen skedde vid\u00a0 Abbey Ridge Observatory, utanf\u00f6r Halifax, Nova Scotia (klassiskt isbj\u00f6rnsterritorium!), och SN-uppt\u00e4ckten 2 januari var den tredje noterad d\u00e4r:\u00a0 Lane har nu fyra SN p\u00e5 sitt samvete, pappa Gray sju och dottern\u00a0 Kathryn en.<\/div>\n
N\u00e4r larmet gick kunde snabbt andra amat\u00f6rastronomer och IAU:s proffs bekr\u00e4fta uppt\u00e4ckten.<\/div>\n
\n

Supernovan \u00e4r av 17:e magnituden och ligger i galaxen UGC 3378, cirka 240 miljoner ljus\u00e5r bort i konstellationen Camelopardalis (Giraffen). Vid denna bloggs pressl\u00e4ggning \u00e4r det ok\u00e4nt av vilken typ supernovan \u00e4r.<\/p>\n<\/div>\n

Exakt hur Kathryn hj\u00e4lpt till i uppt\u00e4ckten framg\u00e5r inte \u00e4nnu, men jag tror att hon \u00e4r en ovanligt skarpsynt liten\u00a0 dam. Abbey Ridge Observatory \u00e4r hyggigt bra utrustat<\/a>, dess teleskop – en Celestron 14-variant\u00a0 –\u00a0 \u00e4r dessutom fj\u00e4rrstyrt. CCD-kamera finns.\"\"<\/a><\/div>\n
Notabelt:<\/div>\n
Dave Lane fick f\u00f6r en tidigare supernova-uppt\u00e4ckt 1995 det kungliga kanadensiska astronomis\u00e4llskapets Ken Chilton Prize<\/span>, och d\u00e5 vet pl\u00f6tsligt lite \u00e4ldre amat\u00f6rer och proffs var vi befinner oss. Entusiasten och gam\u00e4ngen Ken (och hans roliga fru) var en av IUAA:s tillskyndare och var h\u00e4r i Malm\u00f6 i samband med IUAA-kongressen 1972. Tyv\u00e4rr gick han bort i cancer n\u00e5gra \u00e5r senare.<\/div>\n
P\u00e5 bilden ovan – fotocredit: David Lane – kan “Kathryns supernova” ses som den blinkande stj\u00e4rnan i mitten omedelbart upp t h om galaxens k\u00e4rna.<\/div>\n
Det st\u00e5r en hel del kul info p\u00e5 n\u00e4tet om uppt\u00e4ckten, och jag gillar ju de frihetspedagoger som uttalar sig och som s\u00e4ger att Kathryn \u00e4r beviset f\u00f6r att barn ska f\u00e5 stanna uppe l\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4nge p\u00e5 n\u00e4tterna. Vad d\u00e5 g\u00e5 och l\u00e4gga sig? Universum sover aldrig.<\/div>\n
(Tack till Christian Vestergaard som kommit denna nyhet p\u00e5 sp\u00e5ren!)<\/div>\n

Solf\u00f6rm\u00f6rkelsen<\/h2>\n
SMHI fick r\u00e4tt: Den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen i f\u00f6rmiddags gick inte att se fr\u00e5n v\u00e5r horisont. Men visst m\u00e4rkte vi hur det m\u00f6rknade lite extra vid 9.30-draget.<\/div>\n
Fina bilder finns dock lite h\u00e4r och var p\u00e5 n\u00e4tet. T ex h\u00e4r, bilder tagna av Sheridan Willams i England,<\/a> vidarebefordrade av Tora Greve.<\/div>\n
PS kv\u00e4llen 4.1.2010<\/strong><\/span>. Kolla ocks\u00e5 PopAsts web h\u00e4r t h !!! Per Ros\u00e9ns “leende solf\u00f6rm\u00f6rkelse” tycker jag \u00e4r en femetta.<\/div>\n
\n

Hitler-diktaturen beh\u00f6vde sina forskare<\/h2>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>Alla som intresserar sig det minsta f\u00f6r\u00a0 hur akademiker, inte minst naturvetare och tekniker, anpassar sig under diktaturer, har anledning att l\u00e4sa Max Planck-institutets rapporter i \u00e4mnet. S\u00e4rskilt har kartlagts vad som h\u00e4nde under institutets f\u00f6reg\u00e5ngare, Kaiser Wilhelm Gesellschaft, och Trejde riket, och hur forskare villigt st\u00e4llde upp p\u00e5 Hitler-sidan. Ondskans banalitet…<\/div>\n
Och det visar sig att rasism och judef\u00f6rf\u00f6ljelse h\u00f6rde till vardagen – liksom den obligatoriska tystnaden EFTER kriget. F\u00f6rst sedan historiker f\u00e5tt fritt fram i arkiven, har historieskrivningen kunnat ta fart p\u00e5 allvar. Under senaste \u00e5rtiondet har en rad rapporter lagts fram; 2005 upph\u00f6rde projektet. Allt material g\u00e5r att ladda hem!<\/a><\/div>\n
\"\"<\/a>Meningsutbytena mellan Otto Han och Lise Meitner (bild t v) efter\u00a0 kriget \u00e4r mycket intressant. Han fick Nobelpriset, hon inte. Han blev p\u00e5 nytt pamp i Tyskland, hon stannade i Sverige. Han gn\u00e4llde \u00f6ver villkoren under de allierades ockupation och f\u00f6rs\u00f6kte sl\u00e4ta \u00f6ver vad som h\u00e4nt i Polen. Hon skrev\u00a0 i ett brev rakt upp och ner till honom, den tidigare kollegan:<\/div>\n
“In Polen sind 2 Millionen Menschen umgebracht\u00a0 worden, nicht im Krieg gefallen, sondern zielbewu\u00dft umgebracht”.<\/div>\n
Hahn svarade aldrig p\u00e5 det brevet.<\/div>\n
I dag f\u00f6rekommer\u00a0 en intensiv vetenskapsetisk debatt inom Max Planck-s\u00e4llskapet.<\/div>\n
\n

Fr\u00e5gesport<\/h2>\n
Efter julmaten \u00e4r det dags att gnugga genikn\u00f6larna.<\/div>\n
\u00c5rets f\u00f6rsta fr\u00e5ga: Vem myntade ursprungligen uttrycket “svart h\u00e5l”?<\/div>\n
Var det A.<\/strong> Albert Einstein, B.<\/strong> Fritz Zwicky, C. <\/strong>John Wheeler?<\/div>\n
(R\u00e4tt svar: John Wheeler.)<\/div>\n<\/div>\n

Argelander-tornet i Bonn<\/h2>\n
\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

F W A Argelander l\u00e4rde oss med sin stegmetod att skatta variablers ljusstyrka utan tillg\u00e5ng till v\u00e4l uppm\u00e4tta j\u00e4mf\u00f6relsestj\u00e4rnor,\u00a0 och han var en av 1800-talets stora tyska astronomer.<\/p>\n<\/div>\n

Nu g\u00e5r ryktet att det s\u00e5 kallade Argelanderturm<\/span> i Bonn, varifr\u00e5n hans forskning i huvudsak skedde, inte \u00e4r riktigt kurant. Med l\u00e4ckage, gistna takluckor m m.<\/div>\n
Lite synd att de grundliga tyskarna inte b\u00e4ttre tar hand om en s\u00e5n astronomhistorisk\u00a0 godbit.<\/div>\n
P\u00e5 sin hemsida v\u00e4djar Bonns amat\u00f6rer om mecenater.<\/a><\/div>\n
Mellan 1852 och 1859 fastst\u00e4llde Argelander h\u00e4r position och ljusstyrka f\u00f6r 324 198 stj\u00e4rnor, ett i sanning herkuliskt storverk.<\/div>\n
Resultatet blev den s\u00e5 kallade “Bonner Durchmusterung”, en av tidens viktigaste stj\u00e4rnkataloger.<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

10-\u00e5ring uppt\u00e4ckte supernova Astronomin \u00e4r ju b\u00e5de den \u00e4ldsta och den yngsta vetenskapen, och det senare understryks av \u00e5rets f\u00f6rsta “scoop”: Att en tio\u00e5rig kanadensiska uppt\u00e4ckt en supernova. Ett oslagbart “ffg”, gissar jag. Tjejen heter Kathryn Aurora Gray och bor i Fredericton, New Brunswick, och hade – f\u00f6rst\u00e5r vi – viss\u00a0 handledning av astronomerna, pappan\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 4 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9977"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10036,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977\/revisions\/10036"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9977"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9977"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9977"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}