Snyggaste astrobilden utsedd på Drottningens ö
Det blir mycket London och Storbritannien i denna W-bloggsupplaga.
Vi böjar med att när britterna via Royal Observatory, Greenwich, bestämde sig för att kora Årets astronomiska bild, så blev astrofotografen Martin Pugh "winner for Deep Space and overall winner".
Vinnarmotivet visar M51, Malströmsgalaxen. Bilden tål att blåsas upp i format, så klicka på den.
Över 800 bidrag kom in i år.
Om M51 kan skrivas tjocka luntor. Framför allt var det den första "nebulosan" som avslöjade sin spiralkaraktår när Lord Rosse 1845 riktade sitt jätteteleskop på Birr Castle, Irland, mot himlakroppen. Hans klassiska teckning såg ut så här:
M51 ligger runt 25 miljoner ljusår ut, och de senaste åren har ett par ljusa supernovor iakttagits i galaxen – galaxen är ett veritabelt laboratorium för astrofysikerna i dag.
Samtliga vinnande bilder visas i höst och vinter på Greenwich-observatoriet, som är en tacksam turistfälla i storstan London. Ta gärna Themsen-båten ut från stans centrum.
Meteorit eller rymdskrot?
Var det en meteorit, närmast bolid, som syntes över Storbritannien i fredags kväll? Även BBC ryckte ut, rapporterar Christian Vestergaard.
Flera lika snygga som dramatiska "bildbevis" har dykt upp.
Denna bild togs av David Malong, Doncaster.
Uppe i Skottland dokumenterades fenomenet så här av Craig Usher (Loch Thom, Greenock):
Alternativet till att det var en rymdsten som drog in i atmosfären är förstås rymdskrot från nån satellit.
Fullträff!
Och på tal om det (alltså ovanstående notis): I dagarna öppnas på Whitechapel Gallery i London en utställning på temat "Satire as Art", och med på utställningen är italienaren Maurizio Cattelan – berömd för sin "skulptur av en skulptur" av förre påven nedslagen av en meteorit.
I mitt stila sinne undrar jag ju hur en motsvarande skulptur med en annan religiös potentat hade tagits emot. Förmodligen hade skulptören – stenats!
Så märkligt att en del bibliotek i en del länder dominerade av "fredens och kärlekens religion" fortfarande har Dante Alighieri i hyllorna. Det är hoppingivande att Den gudomliga komedien t ex finns på Bibliotheca Alexandrina i Egypten. Dante var inte särskilt nådig, som bekant, mot Profeten.
Pi in the Sky…
Mer konst. Det finns ett konstnärskollektiv kallat Ishky i USA, som verkligen bedriver högflygande konst. Lars Olefeldt har hittat en filmsnutt på nätet,
Fem välkoordinerade flygplan har "ritat" pi:s första 1000 decimaler på himlen. Flygplanen skumpar fram på 10 000 fots höjd och varje siffra är 400-500 m stor.
Det är klart att beroende på väder och vind, så är siffrorna inte alltid intakta särskilt länge.
Projektet ingår i 2012 ZERO1 Biennial och visades senast för en dryg vecka sen över San Francisco-bukten.
Jordkonst har vi tidigare hört talas om, nu kommer "sky art" med ljusets hastighet.
Först LBV, sen supernova
Några astronomer har funnit att supernovan SN 2009ip började som en mycket massiv LBV-stjärna, som innan storsmällen tycks ha haft en massa på ungefär 60 solmassor. LBV står för "luminiösa blå variabler", och de tillhör superjättarnas klass. Deras koppling till supernovor har diskuterats länge.
► LBV-stjärnan har hittills haft minst tre utbrott de senaste åren och varje gång nått absoluta maxmagnituder runt -14.
► Stjärnan är under konstant observation och spektroskop avslöjar utströmningshastigheter på 6 000-13000 km/s. Slutsatsen på Astronomers Telegram är att SN2009ip gått igenom flera LBV-eruptioner och nu exploderat som en "genuine core-collapse supernova of Type IIn".
Vi lär få höra mer om denna stjärnexplosion allt eftersom.
Hemmagalax är NGC 7259.
Nedräkning för "Astronomins dag och natt"
Det är inte bara vi på Tycho Brahe-observatoriet som kommer att satsa på Astronomins dag och natt 13 oktober – det gör nästan alla inom den svenska astronomiska och amatörastronomiska communityn 13 oktober (lördag).
Koordinator för Astronomins dag och natt är Gabriella Stenberg (t v), berättar ett pressmess från Svenska Astronomiska Sällskapet
. – Det blir en dag då alla kan få uppleva universum. Runt om i landet blir det chans att titta genom teleskop, upptäcka stjärnhimlen, och bokstavligen sikta mot stjärnorna, säger hon.
– I år är första gången för Astronomins dag och natt. Intresset har varit stort, så jag tror absolut att det återkommer varje år, säger Jesper Sollerman, ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet.
Evenemang planeras i Kiruna, Gäddede, Umeå, Lövstabruk, Uppsala, Västerås, Saltsjöbaden, Stockholm, Örebro, Norrköping, Arvika, Göteborg, Onsala, Hylte, Blekinge, Valleberga, Lund och Malmö.
För hela listan över evenemang under Astronomins dag och natt, se http://www.astronominsdag.se.
Tre ggr Tycho
Dessa tre har ett gemensamt: Börje Ahlstedt, skådespelaren, Ingemar Lundström, pensionerad lundaastronom, Anders Nyholm, ASTB-vice.
Rätt svar är att samtliga har klätt ut och upp sig till Tycho Brahe. Senast Ingemar Lundström under Kulturnatten i Lund. Ingemar hade till och med fixat till en lösnäsa.
