Nr 47 2020

5 juni, 2020

En Malmöbok om pest och stjärnor

I referensbiblioteket på Malmö stadsarkiv ingår en upplaga tryckt 1923 av Henrik Smids samlade läkarböcker. Detta berättar Petty Ahlström på arkivet.
– Henrik Smid föddes omkring 1495 i Malmö och var bosatt i staden under större delen av sitt liv. Han var verksam som rådman, stadsvågmästare, krönikör och medicinsk skriftställare. Henrik Smithsgatan är uppkallad efter honom.

Notabelt är att  denne Smid/Smith sammanställde ett antal medicinska skrifter som han benämnde som Urtegaard. I postuma  Fjerde Urtegaard (1577) står det bla att läsa om stjärnornas inflytande över pestens förekomst och diverse kurer.

– Tänkte att det kunde vara intressant i dessa  Coronatider.  Tyvärr så verkar det inte som att Henrik Smids rekommenderade botemedel var tillräckligt kraftfulla, då han själv avled av pesten i Malmö 1563.

– I Henriks Smids Urtegaards-samling finns dock mycket klokt att finna mellan de lite mindre vetenskapliga raderna. Är man intresserad av botanik, så ger hans skrifter en intressant inblick i vad som odlades i de medicinska örtagårdarna i 1500-talets Malmö.

Bild på Henrik Smids fjerde Urtegaard kommer från Medicinsk-historisk Museum i Næstved 

Tack till Pettzy som håller oss igång inom den astronomihistoriska communityn. Just boken 1577 är särskilt intressant eftersom detta år dök en stor höst/vinterkomet upp på himlavalvet, som drog Tycho Brahes skarpa ögon till sig. Det blev en skrift av hans observationer, i vilken han kunde slå fast att kometens avstånd var betydligt större än avståndet jorden-månen och dessutom hävdade han, att kometens svans var riktad bort från planeten Venus, inte solen. Han tycks rentav ha sett kometen passera nära Venus.

Tychos observationer var av den höga noggrannhet att vi idag kan räkna ut ungefär hur långt ut i planet/sol-systemet kometen befinner sig. Och det är lååångt, drygt 326 AU.

Kometen sedd över Prag på samtida kopparstick.

I Wilhelm Norlinds försök att restaurera Tychos bibliotek på Ven ingår inte Smids Urtegaards-skrift.

? för Tychos bordsur

Våra Tycho Brahe-experter, Jens Vellev i Århus, Klas Hyltén-Cavallius i Lund, har fått uppdraget att syna det så kallade bordsuret närmare i sömmarna (se förra W-bloggen). 

Klas är skeptisk, är det äkta vara borde vi känna till det, och Jens tror inte heller att det  har med Tycho att göra, men han tycker samtidigt att det är intressant med alla ”falska” Tycho-attributioner. Han samlar nämligen på sådana saker.

SS Cyg i Telescopium

Magnus Larsson, vår variabelmätande ASTB:are, gav en förnämlig presentation av sina fotografiska SS Cygni-observationer på den digitala klubbkvällen i onsdags. Samtidigt skriver han i nyaste Telescopium nr 2 2020 om hur man styr sitt teleskop från – soffan!!!

Påpassligt kommer även  Hernán De Angelis med en SS Cyg-artikel i samma tidskrift,  i vilken dessutom sidotecknads runa över Gunnar Larsson-Leander finns med.

Och på baksidan kan vi njuta av Håkan Barregårds närstudie av den sönderfallande ATLAS-kometen, så vi är många ASTB:are i farten denna gång.

Är du det minsta intresserad av aktiv amatörastronomi ska du veta att Telescopium är hus- och livorgan för medlemmarna inom SAAF, Svensk Amatörastronomisk Förening. Länk till SAAF här.

När Mars omgavs av en ring

På det amerikanska astronomisällskapets stora digitalträff nyligen har en rad nya upptäckter diskuterats.

Bl a har forskare mätt på Deimos, pyttemånen runt Mars, och kan bara förklara problemen med dess banlutning vs Mars ekvator genom att Deimos störts från den ring som en gång omgav den röda grannplaneten och rentav legat i en 3:1-resonans med en betydligt större himlakropp.

En konsekvens är att Deimos är betydligt äldre än Phobos. 

                                                                                                 

Nr 46 2020

3 juni, 2020

Tycho hade ett unikt bordsur (tror vi)

Historiska klubben inom vår ASTB-community tackar vår flitiga medlem Pettzy Ahlström, som arbetar på Malmö stadsarkiv. Härom dan hittade hon denna spännande notis i tidningen Idun från 14 december (Tychos födelsedag) 1901:

Vem köpte uret?

Frågan om urets äkthet går vidare till våra experter, varför jag inväntar svar. 1901 var förstås ingen slump: Det året ihågkom  vi att det gått 300 år sedan Tychos bortgång, Tychos grav öppnades i Prag och de ömkliga resterna av hans tillvaro på Ven grävdes ut under ledning av  lundaprofessorn C V L Charlier.

Stjärnförsöket utvärderas

Det kom info om att Urban Eriksson m fl:s projekt Stjärnförsöket – hur står det till med ljusföroreningarna i Sverige?, den fråga som vara vi inom astronomin kan besvara  – nu snart ska avrapporteras. Info här.

Solaktivitet på nära håll

I samband med klubbkvällen inom ASTB i dag 3.6 – en superintressant kväll med minst 33 pers som dök upp på vår diigitala plattform – passade Hans Hilderfors på att visa ytterligare en solstudie från igår genom sitt Lunt-teleskop.

– En liten aktiv region, AR 12764, låg ungefär klockan 10 ut mot kanten. Jag ville testa systemets upplösning med en detaljbild på AR 12764.
Tog 200 bilder på denna AR med hjälp av Barlow x 2 (Powermate) och valde ut den bästa för vidare bildbehandling.
– Bilden kraftigt beskuren, bildfält tror jag är cirka 5,7´ x 4,2´. 
 

Foto: Hans Hilderfors

USA:s astronomer reagerar mot polisvåldet

AAS som i American Astronomical Society har genom sin president Megan Donahuem (bilden nedan) reagerat mot polisbrutaliteten i landet. Citat:
”As AAS President, I wish to comment on the tragic and brutal murders of Black Americans Ahmaud Arbery, George Floyd, and Breonna Taylor. As scientists, researchers, educators, and human beings we have a responsibility to respond, to see and name these injustices, and to empathize and acknowledge our different human experiences and reactions to these events. We stand together with our Black members, their students, and their families. We stand with our Black AAS employees and volunteers from whom we have asked so much during these difficult and challenging times.”

Hela uttalandet kan läsas här.


Nr 45 2020

31 maj, 2020

Svensk science fiction-historia skildras  i mäktigt trebandsverk

Ännu ett storverk från vännen och journalistkollegan Bertil Falk är i faggorna: Hans trebandsverk om svensk sf och dess sensationellt långa historia. Det är Aleph Bokförlag som ger ut denna unika litteraturhistoriska satsning, bakom vilken ligger årtionden av  arkivgrävande, biblioteksbesök och ett oändligt antal timmars läsning och reflektioner:

Förlaget berättar i sin release att den svenska science fiction-litteraturens historia är ett till största delen outforskat fält. Föregångare som Sam J. Lundwall och Jerry Määttä har gjort betydande insatser, men detta är den första stora genomgången av dess hela historia från 1600-talet fram till början av millenniet. En historik som också tjänar som lexikon.
Detta första band (av tre) behandlar perioden fram till och med 1930-talet. Upptäckterna är många och fascinerande: Vem kunde ana att allmänheten i början av 1800-talet var entusiastiska läsare av två framtidsskildringar? Dessa ”bestsellers” var dels den humoristiska Resan till Stockholm år 1913 av pseudonymen Fusselbrenner, dels dystopin Sveriges sista strid av Gustaf Henrik Mellin. Men redan 1803 hade den finlandssvenske filosofen Gabriel Israel Hartman besökt atomernas bebodda mikrokosmos i novellen ”En dröm”.

När Sveriges minsta bokmässa la av efter tolv år 2015, passade Dast Magazine på att ta denna bild av Bertil Falk. Foto: Ahrvid Engholm

Detta storverk har under många år efterforskats och skrivits av Bertil Falk (född 1933), själv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 återupplivade Jules Verne-Magasinet, som några år senare övertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som författare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen ”Tripp i rymden”. Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London. År 2016 rönte han stor uppmärksamhet i Indien genom sin bok Feroze — the Forgotten Gandhi.

Så långt förlaget. Skojigt för oss inom det sakastronomiska fältet är att bland de tidiga svenska astronomerna som författade sf var – Anders Celsius.

Bertil är i dag en äldre herre, men om vi ber honom riktigt snällt kanske han kommer på ett ASTB-möte och berättar om sitt nyaste storverk.

Det är väl ingen hemlighet att Bertil gett sig den på att avsluta ett annat omöjligt uppdrag: Översättningen av James Joyce oöversättbara Finnegan´s Wake.

SS Cyg:s snabba variationer

ASTB:aren Magnus Larsson har uppmärksammats för sina spännande mätningar av variabeln SS Cygnis snabba optiska variationer. Från AAVSO finns en ganska så dramatisk ljuskurva med sekundskiftningar, översänd av vårt variabelorakel Hans Bengtsson.

Stjärnsystemets variation har av japanska astronomer noterats i röntgendelen av spektrumet och de är jättetacksamma för alla optiska bidrag från amatörvärlden som Magnus & Co.

Har vi tur, kommer Magnus själv att prata om sina mätningar på kommande klubbkväll inom ASTB (över nätet, förstås). Onsdag kväll, kl 19.

SS Cyg:s variabilitet fastställdes 1896 av Louisa D. Wells vid Harvard College Observatory, en av legendariske chefen Edward C Pickerings berömda kvinnliga ”computers”, damerna vars insatser mer och mer kommit i dagen, konstigt vore det annars.

Glad coronasommar…

Det finns inga alternativ, vi får bita i det sura äpplet och göra allt vad vi kan för att överleva i den astronomiska communityn.

Från Lars Olefeldt kom detta glada budskap apropå SpaceX lyckade uppskjutning::

Pierre Mens, fotografnestor, förevigade W-bloggens redaktör när han högg in i ett lass jordgubbar härom dan. Se det som en hälsning från redaktionens ”lätt&lagom”-isolering men också som ett hopp om normala tider framöver, ju förr desto bättre:

Foto: Pierre Mens