Nr 5 2021

25 januari, 2021

 

Orionnebulosan över Krankesjön

Vår vägastronomigrupp under ledning av Filip Jönsson har kommit igång. Själv tog han denna förnämliga bild av M42 och ”The running man”:

Foto: Filip Jönsson. ”Tagen nära Krankesjön med vägastronomigruppen, en iskall kväll. Orionnebulosan M42. 40 x 45 sekunders lights 13 darks50 bias”

Norrsken och stjärnspår

Från Viktor Stubbfält, Uppsala, kommer denna rapport via Christian Vestergaard:

Ett sätt att illustrera jordens rotation, är att fotografera hur stjärnhimlen till synes rör sig, längs med tiden, från vårt perspektiv. Etthundrafemtio bilder med tio sekunders exponeringstid ”stackades” ihop. Detta i programmet StarStax, som just skapar stjärnspåren.
En längre treminuters exponering togs också. Detta för en mer detaljrik förgrund, som sedan lades ovanpå i programmet PhotoShop. Vid detta tillfälle hade jag dessutom turen att få med norrsken i bilderna, som lades till i den slutgiltiga bilden (på samma sätt i PhotoShop.)

Fotograferat i Långbacka/Skellefteå med en Canon EOS 550E med en 18-35 startlins.

En bonusbild från samma tillfälle:

Lundmark besökte Vatikan-observatoriet

Christian Verstergaard har på Vatikanobservatoriets facebook hittat en berättelse om Knut Lundmark och Sten Asklöfs besök 1924 på observatoriet, där vid denna tid berömde Fader Hagen verkade.

En sorts brytpunkt var väl att Fader Hagen tyckte sig se saker på himlavalvet – visuellt – som Lundmark och kolleger aldrig fotografiskt kunde bekräfta med hjälp av de amerikanska bamseteleskopen. Fader Hagens observationer ses numera som optiska felkällor. Ögat ljög!

Fader Hagen aka Johann (John) Georg Hagen levde åren 1863-1930.

Nr 4 2021

21 januari, 2021

TBO: Hård satsning på de yngre årgångarna

Covid har inte knäckt vår verksamhet för de unga generationerna. Två exempel på det:

På måndag 25 januari 2021 med start klockan 19.00 kommer det att vara möjligt att vara med på ”En resa i rymden” för barn med familjer, tipsar vår astropedagog Peter Hemborg på Tycho Brahe-observatoriet.

Vi kommer att sända direkt och via Zoom. Om du vill vara med, så anmäl dig till Peter Hemborg eller Olle Frykstam, så skickar de en Zoom-länk.

Adresserna är: Peter astropedagogen@tbobs.se och Olle olle@frykstam.se 

Samtidigt noteras att även de ambitiösa gymnasieprojekten dragit igång med hjälp av det fjärrstyrda teleskopet. Info här på observatoriets hemsida.

Här händer mycket!

Ordf Peter Linde passar på att på hemsidan även briefa intresserade lärare:

* Fjärrobservationer med Tycho Brahe-observatoriets teleskop kan göras över hela Sverige, enda förutsättningen är att man har en dator med tillgång till Internet. Vi erbjuder i första hand två former av observationer, enstaka gruppobservationer och projektarbete-baserade observationer.

* En gruppobservation innebär vanligen att en observationskväll (kanske 2-4 timmar) bokas in i förväg av en lärare. Med tanke på väderförhållanden kan det vara lämpligt att även boka en eller två reservkvällar.

* Observationerna sker i ’realtid’, dvs gruppen (läraren) styr teleskopet och dess kamera direkt. På själva observatoriet finns samtidigt en handledare som övervakar observationerna. Handledaren står hela tiden i kontakt med den observerande gruppen, antingen via telefon eller via Skype. Han/hon kan ge råd under själva observationerna men läraren bör i förväg ha planerat observationerna på lämpligt sätt, gärna i samråd med handledaren.

* En trevlig pedagogisk poäng ur lärarens synpunkt kan vara att koppla den använda datorn till en projektor så att flera personer (elever) lätt kan följa observationerna.

Gamla obsis ett steg närmare – vad?

Jag har lovat säga något på kommande ASTB-möte om planerna på Gamla obsis i Lund. På Lunds kommuns hemsida kan alla läsa följande, att redan 14 december 2020 tog kommunstyrelsens arbetsutskott detta beslut i enlighet med kommunkontorets förslag:
att fastställa koncept ”pedagogisk upplevelsemiljö och café” som
inriktning för utvecklingen av Observatoriet
att hos servicenämnden beställa en fördjupad utredning kring
nödvändiga åtgärder för att möjliggöra verksamhet i Observatoriet i
enlighet med inriktningsbeslutet hos servicenämnden
att avsätta 500 000 kr för utredningen från kommunstyrelsens
reserverade medel för lokaler och
att förklara idétävlingen avslutad.

Detta blev också kommunstyrelsens beslut på senaste januarimötet men kompletterat med ytterligare information och en kort historisk tillbakablick, som är värd att upprepa:

Våren 2018 arrangerade Lunds kommun på uppdrag av kommunstyrelsen en idétävling om vad det gamla observatoriet i Stadsparken skulle kunna användas till. En mängd idéer kom in till kommunen, som via en utsedd jury valde ut tre förslag. Dessa jobbade sedan en arbetsgrupp vidare med.

2019 återremitterade kommunstyrelsen ärendet till kommunkontoret för att utreda om eventuellt Statens fastighetsverk skulle kunna ta över byggnaden. Statens fastighetsverk svarade dock att det för tillfället inte finns intresse att förvärva endast observationsbyggnaden. För att stycka av och sälja fastigheten krävs bland annat en ändring av nuvarande detaljplan.

Kommunstyrelsen har nu beslutat att fastställa konceptet ”Pedagogisk upplevelsemiljö och kafé” som inriktning för utvecklingen av Observatoriet. Detta var ett av förslagen som kom fram i idétävlingen. Kommunstyrelsen har också beslutat att ge kommunkontoret i uppdrag att, som inriktning på den pedagogiska verksamheten, särskilt utreda möjligheten till pollinatorium och/eller innovationsmuseum om innovationer från Lund, samt undersöka möjligheterna för extern medfinansiering för dessa förslag.

Eftersom Observatoriet är en gammal byggnad med stora renoveringsbehov krävs fördjupad utredning kring nödvändiga åtgärder för att möjliggöra verksamhet där. Kommunstyrelsen har därför beslutat att beställa en sådan utredning från servicenämnden till en kostnad av 500 000 kronor. Med detta är också idétävlingen officiellt avslutad.

Ett av de första fotona på färdigbyggda observatoriet i Stadsparken. Året var 1867 och fotograflegenden Georg Gleerup var plats med sin daguerrotypuppställning. (Tack till Christian Vestergaard för fyndet.)

Grodynglen i Kuskens stjärnbild

Härom kväll, när det var stjärnklart, passade Hans Hilderfors på att ta denna bild. Den föreställer IC 410 aka Sharpless 2-236 aka Grodyngelnebulosan.

– Det är en stjärnbildande emissionsnebulosa på avståndet 12 000 ljusår i Kuskens stjärnbild. Jag har exponerat sammanlagt 6 timmar med R,G,B, Hα samt OIII-filter för att få fram denna färgsammansättning på bilden. Samma optik och kamera som tidigare.

Bildfältet är 40′ x 30′.

Spännande adress för VP Harris

Helt enligt traditionen kommer USA:s nya vice president Kamala Harris med man att flytta in en bostad som tillhör Naval Observatory i Washington.

Om VP Harris vill får hon säkert kika i 26-tummaren med vilken Asaph Hall upptäckte Mars två månar.


Nr 3 2021

15 januari, 2021

Peter Hemborg och äpplet

Isaac Newton och äpplet (en sann historia) har jag hört talas om.

Men Peter Hemborg och äpplet (en lika sann historia)?

Så här ligger det till.

– Jag har nu, med en student kvar att bedöma, gjort min sista dag på Malmö universitet för denna gång. Det har återigen varit enastående roligt att få vara med och utbilda kommande kollegor, berättar Peter, som ju är vår egen astropedagog, den ende – vad vi vet – certifierade i landet.

– En av studenterna som jag träffade visade sig ha varit på besök på Tycho Brahe-observatoriet för 12 år sedan. Idag är den unga damen 20 år; när hon (och hennes klass) kom på besök var hon 8 år.

Foto: Mycket privat

– Det hon speciellt kom ihåg var att en äldre man (=jag) med hjälp av ett äpple visade hur vår sol ser ut på insidan. Jag förklarade så här. ”En sol och ett äpple ser ganska lika ut i mitten. I äpplet finns ett kärnhus. I solen finns det också ett kärnhus. I äpplets mitt finns det äpplekärnor. I solens mitt finns det vätekärnor. Vätekärnorna är den mat som solen behöver för att kunna leva, och ge oss ljus och värme.”.

– Nu kommer de, de tidigare besökarna på väg att bli mina nya kollegor.

ESA/HST spanar in 1700 år gammal supernovarest

Från Hubble-teleskopet, ardennern i vår teleskoparmada ovan där, kommer denna spektakulära inzoomning av supernovaresten 1E 0102.2-7219, som ligger i Lilla Magallanska molnet ca 200 000 ljusår bort.

Smällen ägde rum runt 300 e Kr och bör ha kunnat ses visuellt för folk under södra stjärnhimlen.

Bildkälla: NASA, ESA, and J. Banovetz and D. Milisavljevic (Purdue University), Digitized Sky Survey 2, Risinger
Music: Stellardrone – The Night Sky in Motion

Pressmesset från ESA/NASA/Hubble finns här.

Ännu ett pris för vår Stockholmsprofessor

Vår Stockholms-professor Hiranya Peiris har tilldelats Eddington-medaljen för sina insatser inom kosmologin, både dess teoretiska och observationella sidor.

A S Eddington? En legendar, god vän till Knut Lundmark, en av Albert Einsteins förtrogna.

Vid ett föredrag av Eddington påstods vid frågestunden efteråt att endast tre personer i världen förstod sig på Einsteins relativitetsteorier.

– Förutom Einstein och jag själv, vem skulle vara den tredje personen? undrade Eddington.

Våra finska vänner jubilerar

Mirja Markkula, ASTB:s oumbärliga sekreterare, erinrar om att URSA, vår systerorganisation, fyller 100 år i år, närmare bestämt 2 november 2021.

En av grundarna var legendaren Yrjö Väisälä.

URSA:s tidskrift passar samtidigt på att 50-årsjubilera.

Hyvää syntymåpäivää!

Japansk observatorium behöver hjälp

Från Stockholmsdocenten Wilhelm Östberg kom ett upprop om crowd funding till ett nästan hundraårigt observatorium i Kyoto,  Kwasan Observatory of Kyoto University.

Kwasanobservatoriet har en viktig folkbildande uppgift och är också ett välskött museum. Däremot är det inte längre ett forskningsobservatorium. Det har i den funktionen med tiden blivit överspelat av modernare observatorier och därför satsar Japan inte längre forskningsmedel i Kwasanobservatoriet. Men det historiska observatoriet har likafullt viktiga funktioner för att sprida kunskap om astronomi och astrofysik till en intresserad allmänhet och till skolelever.

I och med att den japanska staten dragit in anslagen till Kwasanobservatoriet är dess existens hotad. En grupp pensionerade forskare i Kyoto driver nu observatoriet tillsammans med andra intresserade.

Även från svensk sida finns bevisligen ett engagemang för observatoriet.

Intresserad? Länken finns här.

Bakom uppropet står även den rockande astronomen Brian May:

En Londonpub för oss

Vilken trevlig pub i London som Lars Olefeldt funnit fram till:

The Astronomer – bilden nedan därifrån – nerstängd förstås just nu av Corona-skäl.