Nr 64 2019

10 september, 2019

 

newspaper-vendor[1]

Lennart Lindegren får fint pris för Gaia

Grosses Grattis denna dag 10 september till vår ASTB-medlem, pensionerade lundaprofessorn och Gaia-astronomen Lennart Lindegren som fått en förnämlig utmärkelse:

LL3[1]

Bildkälla:LU

Han delar med legenden Erik Hög och engelsmannen Michael Perryman Astronomische Gesellschafts "Preis für Instrumenten-Entwicklung für Design, Entwicklung, Konstruktion und signifikante Erweiterung eines astronomischen Instrumentes, das zu erheblichen Fortschritten in der astrophysikalischen Forschung geführt hat".

Gaia!!!'

Hela messet från AG här.

Astronomische Gesellschaft är en synnerligen anrik internationell sammanslutning med rötter ända tillbaka till 1863. ASTB:s grundare Knut Lundmark satt en tid med i dess styrelse.

Vattenångan på K2-18b

ESA/NASA/HST-nyheten om vattenånga i atmosfären på exoplaneten K2-18b finns här. Noteras bör, som en av forskarna säger, att detta är inte "Jorden 2.0" – exon ör en superjord åtta ggr massivare än vår egen planet. Men ligger icke desto mindre i Guldlockszonen.

Svarta hålet i M87:

"Genombrotts-pris" till Chalmers astronomer

 

Årets Breakthrough Prize i fundamental fysik tilldelas de 347 forskarna i projektet Event Horizon Telescope för bedriften att avbilda ett svart hål med hjälp av sammankopplade radioteleskop.

Bland dessa finns chalmersastronomerna Michael Lindqvist, John Conway och Iván Martí-Vidal (numera verksam i Spanien).

Priset är värt 29 miljoner kronor och delas lika mellan de 347 forskarna som tillsammans författade de sex artiklar som presenterade upptäckten vetenskapligt den 10 april 2019. John Conway och Michael Lindqvist genomförde sin del av arbetet vid Onsala rymdobservatorium och institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers där också Iván Martí-Vidal tidigare arbetade.

First Image of a Black Hole

Bildkälla: Event Horizon Telescope

”Med hjälp av åtta känsliga radioteleskop strategiskt placerade runt om i världen i Antarktis, Chile, Mexiko, Hawaii, Arizona och Spanien fångade forskare, i ett globalt samarbete mellan 60 institutioner i 20 länder och regioner, en bild av ett svart hål för första gången”, skriver juryn för 2020 Breakthrough Prize in Fundamental Physics. 

”Genom att synkronisera varje teleskop med ett nätverk av atomklockor skapade teamet ett virtuellt teleskop så stort som jorden, med en upplösningskraft som aldrig tidigare uppnåtts från ytan på vår planet. Ett av deras första mål var det supermassiva svarta hålet i centrum av Messier 87-galaxen – dess massa motsvarar 6,5 miljarder solar. 

jye6kkakq7hkdhbp2t2j[1]

En av de tre: Prof John Conway. Bildkälla: Chalmers

Efter att ha noggrant analyserat uppgifterna med nya algoritmer och tekniker producerade teamet en bild av detta galaktiska monster, silhuett mot het gas som virvlade runt det svarta hålet, som matchade förväntningarna från Einsteins tyngdkraftteori: en ljus ring som markerar punkten där ljus kretsar kring svart hål, som omger en mörk region där ljus inte kan undgå det svarta hålets gravitationella drag”, lyder motiveringen vidare.

På prisceremonin den 3 november blir det den åttonde gången som man delar ut Breakthrough-priserna. Bland tidigare vinnare från Sverige finns Crispr-biologen Emmanuelle Charpentier (Umeå Universitet, 2014) och kosmologen Hiranya Peiris (Stockholms universitet, 2017).

W-bloggens kommentar:

Det finns andra priser att hämta! Det eviga dilemmat är att "vissa" av dessa nobla priser är väldigt individorienterade, och förslag är ju också i svang att hela team ska kunna premieras.

Vad händer?

Årets Nobelpris i fysik

8 oktober i år får vi veta vem/vilka som får årets Nobelpris in fysik, meddelar Kungl Vetenskapsakademien.

Röntgenblaffor i NGC 6946-galaxen

Detta är en mycket märklig bilddokumentation av NGC 6946:

PIA23401_modest[1]

Bildkälla: NASA/JPL-Caltech

Om man lägger data från NASA:s NuSTAR-sond över ett foto från Digital Sky Survey, kan vi se de märliga röntgenkällorna. Blått ljus är från den första observationen i maj 2017, den gröna färgen kommer från data två veckor senare.

I den övre vänstra fläcken ser vi både grönt och blått, vilket betyder att röntgenstrålningen förekom vid bägge tillfällena.

Att blafforna är så stora har med upplösningen att göra. Den visuella bakgrunden är betydligt mera skarp än vad röntgenbilderna förmår. 

Sannolikt är det även här svarta hål som spökar.

Nr 63 2019

6 september, 2019

Grattis till våra lundavänner!

Stort GRATTIS till våra kompisar på astronomiska  institutionen i Lund, som äntligen, äntligen fått ett användbart teleskop – en 24-tummare med diverse spännande utrustning. Redan igår kväll testades teleskopet på månen, Jupiter och Andromedagalaxen.

Bilderna nedan plockade från observatoriets bildrika twitter-konto, och tack till Dainis Dravins för tipset om sagda twitter-konto.

EDnvp-aXkAA7t4_[1]

Lådans innehåll…

EDnvqK_WwAArsPS[1]

.. lyfts upp till kupolen för att…

EDudZzlXUAYbA0C[1]

.. omedelbart testas. Bildkälla: Lund Observatory.

​Media var på plats, åtminstone Skånska Dagbladet vad jag sett, och teleskopet kommer att användas både i forskning, utbildning och  för universitets tredje uppgift, outreachverksamheten. Bra start för det senare: Kulturnatten 21 september.

Teleskopet såldes av Baader Planetarium – kolla deras fantastiska katalog – och bekostades av LMK-stiftelsen, som även hjälpt oss ute på TBO.

Nr 62 2019

3 september, 2019

Supernovaresterna i andra galaxer

En sak är att jaga miljontals år gamla supernova-rester (SNR) i Vintergatan, en annan att leta efter dessa oftast till den skenbara diametern (från oss sett) små sfäriska fenomen, "bubblor",  i galaxer som M31 och M33 eller Stora och Lilla Magellanska molnen. Vilket inte hindrar att detta är precis vad astronomerna började arbeta med för flera årtionden sedan, företrädesvis med radioastronomiska hjälpmedel och instrumentering som VLT. Och därefter med vår flotta av röntgenkänsliga satelliter.

Här och var dyker det upp nya spännande resultat. Här ett,  från en del av Andromeda-systemet.

Hur det går till att identifiera och mäta alla parametrar vad gäller supernovan S8 i den lokala gruppens medlem, den oregelbundna galaxen IC 1613 berättas här , i en arxiv.org-rapport från i somras, 2019.

När Hubble-teleskopet ger sig in i leken kan vad som helst hända. Som fyndet av denna supernova-rest i Stora Magellanska molnet – en bildklassiker i sitt slag, en nästan bedövande korrekt SNR:

tales-stars-snr0509_2x[1]

Bildkälla: NASA

SNR 0509-67.5 är en Typ Ia-supernova, smällen ägde rum för 400 år sen och bör kunna ha skymtats av den tidens jordbor. Diametern uppskattas till 23 ljusår, avståndet är 170 000 ljusår, expansionshastigheten 5 000 km/sek – och HST-bilden är från 2010. 

Det vi ser är en av dessa universums fantastiska kemiska ugnar, där tunga grundämnen skapas. Guldet i våra ringar härrör från smällar som dessa.

gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings[1]

Veckans skörd av våra egna astrofotografer

M16 med "Skapelsens pelare" á la Håkan Barregård får detta utseende:

69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n[1]

Foto: Håkan Barregård på facebook

Fakta om bildtagningen på astronet.se.

Och från Mount Hindby inrapporteras denna bilddoku av Hans Hilderfors ,4 timmars exponering, IC 1396 Elefantsnabeln i Cepheus.

Elephant trunk

Foto: Hans Hilderfors

Exponering 8 x 600s för vardera Hα, SII och OII-filter. Färgerna inlagda som SHO, så kallad Hubble palett.

Kamera: FLI MLx695

Optik: refraktor 130 mm /f4,5.

Även "Hans H" finns numera på astronet.se-sajten.

Notabelt:

Bägge bilddokumentationerna handlar om intensiva stjärnbildningsområden i Vintergatan.

Tredje gången gillt för Parker

NASA:s  solkorona-sond, Parker Solar Probe, har fått "förlängt förordnande" och förbereds nu för sin tredje djupdykning mot solen.

wispr-big-282x300[1]

En koronaström observerad vid solens östra rand 8 november 2018 – den ljusa pricken är Merkurius, de mörka prickarna uppges vara ett resultat av "background correction". Bildkälla: NASA/Naval Research Laboratory/Parker Solar Probe

Den perfekta julklappen

Om drygt tre månader är det dags att skriva ner den där julklappslistan. Här är ett förslag som kommer från två vänner i astrocommunitynb,  Magnus Kvant och Christian Vestergaard på facebook:

69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n[1]