Nr 81 2021

30 november, 2021

Tora på plats på Sydpolen

Inför lördagens (4.12) totala solförmörkelse, synlig över Sydpolen, är naturligtvis ASTB:s förmörkelsejägare Tora Greve & Co på plats. Hon rapporterar här om resans alla coronaaber.

Foto från Magellan-monumentet i Chile.

Vår allra meste förmörkelsejägare Erik Johansson håller sig hemma efter sviterna av en lunginflammation. God bättring önskas!

Allmänt tittips: Den som letar på nätet kan säkert hitta sajter där förmörkelsen sänds live på lördag.

Unikt amatörobsis i norr

Tack till Åke Nyholm som tipsar om ett SVT-inslag om Ulf Jonsson och hans lilla men naggande goda obsis i Gussö norr om Luleå.

Ny rekordhållare i svarta hål-genren

Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer avslöjat det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet som har observerats. De två objekten ligger också mycket närmare varandra än något annat objekt av sitt slag, och kommer så småningom att smälta samman.

De supermassiva svarta hålen är belägna på 89 miljoner ljusårs avstånd i spiralgalaxen NGC 7727 i stjärnbilden Vattumannen. Det kan verka avlägset men det är långt mycket närmare än den tidigare rekordhållaren på 470 miljoner ljusårs avstånd.

Objekt av detta slag gömmer sig i massiva galaxers centrala delar. När två galaxer kolliderar kan de svarta hålen i galaxernas centra hamna på kollisionskurs med varandra. Paret i NGC 7727 är de två som ligger närmast varandra som hittills observerats – deras inbördes avstånd är bara 1600 ljusår.

Hela pressmesst från ESO återfinns här.

67P i fokus igen

Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko har börjat röra på sig igen. En ”apparent outburst” har iakttagits.

Kometen är förstås densamma 67P som Rosetta-sonden kom i närheten av och dessutom 2014 satte ner kometlandaren Philae på.

67P har förvandlats till en äkta finkulturell entitet. Poeten Niklas Törnlund skriver om den ”sjungande kometen” i sin senaste diktbok Ad lib. Rekommenderas!

Vilken tur!

Tack till den astronomiske sakletaren Lars Olefeldt, som hittat denna godbit på nätet. Se så nära det var att asteroiden kraschade rakt på besökscentrat i Arizona!

Nr 80 2021

25 november, 2021

Unik dansk stumfilm om Mars, ”fredens paradis”

Tack till Pettzy Ahlström som har skickat en artikel från den danska tidningen Vore Damer 27 september 1917.  

– Det är ett reportage från inspelningen av Ole Olsens film Himmelskibet .En besättning med jordbor åker på en expedition till planeten Mars med himmelskeppet Excelsior. Planeten Mars visar sig vara ett fredens  paradis där inte ett enda skott har avlossats på 1000 år.

– Marsinvånarna lever av färsk frukt, ren luft och kärlek allenast. Excelsiors kapten Avanti förälskar  sig i Marya, vishetens dotter. Marya beslutar sig för att följa med Avanti tillbaka till jorden. På resan tillbaka till jorden finns även kärleksfröer som  besättningen har fått i gåva av invånarna på Mars och som varsamt ska planteras i människorna hemjord. 

Vill du se denna för oss okända filmpärla i sin helhet rekommenderas denna sajt med filmen:

1917 är ett intressant år. Första världskriget rasade på jorden och idéerna om liv på Mars diskuterades flitigt.

Vi borde köra filmen ute på TBO nån gång.

Mer film – från Hubble

Från HST kommer denna kortfilm om Hubbles ”grand tour” genom vårt planetsystem:

Nr 79 2021

13 november, 2021

Vår nya solsystemsmodell är påbörjad

Hemam hos Carina och Peter Hemborg har nu de första stegen, första pumptaget, mot en kommande solsystemsmodell tagits. Modellen ska så småningom förgylla tillvaron för oss ute på Tycho Brahe-observatoriet.

Foto: Privat

Veckans ESO-mess:

Lite svart hål hittat i öppen stjärnhop i Stora Magellanska molnet

Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt ett litet svart hål utanför Vintergatan genom att studera hur det påverkar stjärnorna i omgivningen. Det är första gången denna metod har använts för att upptäcka ett svart hål utanför vår egen galax. Den kan få stor betydelse för sökandet efter gömda svarta hål i Vintergatan och närliggande galaxer och för att ta reda på hur dessa mystiska objekt bildas och utvecklas.

Det nyfunna svarta hålet gömde sig i NGC 1850, en massiv öppen stjärnhop med tusentals medlemmar på 160 000 ljusårs avstånd i Stora Magellanska molnet, en av Vintergatans satellitgalaxer.

ESO:s VISTA-teleskop har gett oss en ny fantastisk vy av Stora magellanska molnet, en av våra närmaste galaktiska grannar. VISTA har studerat denna dvärggalax och dess mindre syskon, Lilla magellanska molnet, med en tidigare ouppnådd detaljrikedom. Tack vare studien kan astronomerna undersöka ett stort antal stjärnor och öppnar nya möjligheter att förstå stjärnutveckling, galaktisk dynamik och variabla stjärnor. Bildkälla: ESO/VMC Survey

Likt Sherlock Holmes som söker kriminella med hjälp av deras efterlämnade spår tittade vi noggrant på varje enskild stjärna i denna hop för att försöka hitta spår av ett osynligt svart hål” säger Sara Saracino vid Astrophysics Research Institute vid Liverpool John Moores University i Storbritannien, som ledde forskningsprojektet vars resultat publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.Nu när vi har hittat en misstänkt med denna metod är möjligheterna öppna att hitta många fler, i andra hopar”.

Det första svarta hålet som hittats på detta sätt är omkring 11 gånger mer massivt än solen. Det avgörande beviset i sökandet var dess gravitationella påverkan på en stjärna med fem solmassor, som kretsar i en bana runt hålet.

Astronomer har tidigare hittat små svarta hål av detta slag, med stjärnlika massor, i andra galaxer genom att studera den röntgenstrålning som sänds ut då de drar till sig materia, eller från de gravitationsvågor som uppstår då svarta hål kolliderar med varandra eller med en neutronstjärna.

Denna datorframställda bild visar det unga svarta hålet, som är 11 gånger mer massivt än solen, och den 5 solmassor tunga stjärna som kretsar kring det. De två objekten är belägna i NGC 1850, en stjärnhop med tusentals medlemmar på 160 000 ljusårs avstånd i Stora Magellanska molnet, en av Vintergatans satellitgalaxer. Bilden visar att stjärnan dras ut till en droppe av de starka gravitationella krafterna från det svarta hålet.

Det svarta hålet påverkar också stjärnans bana. Genom att studera mycket små förändringar i banan kunde astronomerna påvisa existensen av det svarta hålet, det första svarta hålet av stjärnlik massa som hittats utanför Vintergatan på detta sätt. Forskarna använde MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Explorer) på ESO:s Very Large Telescope i Chile för upptäckten.

Bildkälla: ESO/M. Kornmesser

Men de allra flesta svarta hål avslöjar inte sin närvaro genom röntgen-  eller gravitationsstrålning. “Den stora merparten kan bara upptäckas dynamiskt” säger Stefan Dreizler, en medlem i forskarlaget vid Göttingens universitet i Tyskland. “När de samverkar gravitationellt med en stjärna kommer de att påverka dess bana, vilket kan detekteras med känsliga instrument”.

Den dynamiska detektionsmetod som användes av Saracino och hennes forskarlag kan bana väg för att hitta många fler svarta hål och undersöka deras egenskaper. “Varje enskild detektion vi kan göra bidrar till vår kunskap om stjärnhopar och de svarta hål som gömmer sig i dem” säger Mark Gieles vid Barcelonas universitet och en av medförfattarna till studien. 

Upptäckten i NGC 1850 är den första där ett svart hål har hittats i en ung stjärnhop – dess ålder är bara 100 miljoner år, ett ögonblick i universums historia. Genom att jämföra unga svarta hål av detta slag med större och äldre svarta hål i gamla stjärnhopar kan astronomerna få en inblick i hur dessa objekt växer genom att livnära sif  på stjärnor eller smälta samman med andra svarta hål. Med större kunskap om “demografin” för svarta hål i stjärnhopar kan också förståelsen för källorna till gravitationsvågor förbättras.

Svarta hål av denna storlek bildas när massiva stjärnor dör, och stjärnor av denna typ spelar en betydande roll för galaxers tidiga utveckling och bildningen av de flesta grundämnen. Studier av svarta hål som detta kan därför ge oss mer kunskap om massiva stjärnors livscykel” säger Chris Usher, astronom vid Stockholms universitet och medförfattare till studien. “Eftersom detta svarta hål befinner sig i en stjärnhop vet vi betydligt mer om det än normalt, bland annat dess ålder, vilket gör det lättare att förstå vilken typ av stjärna det bildades ur.”

Forskarlaget samlade data under två års tid med MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Explorer) på ESO:s VLT som är belägen i Chiles Atacamaöken. “Med MUSE kunde vi observera mycket stjärntäta områden, som de inre regionerna i stjärnhopar, och analysera alla stjärnor i närheten. Vi erhöll information om ett tusental stjärnor vid varje observation vilket ör åtmisntone tio gånger fler än med något annat instrument” säger medförfattaren Sebastian Kamann, en erfaren MUSE-användare vid Astrophysics Research Institute i Liverpool. Det gjorde det möjligt för forskarna att upptäcka den underliga stjärnan vars rörelse indikerade förekomsten av ett svart hål. Data från Warsawauniversitetets Optical Gravitational Lensing Experiment och NASA/ESA:s Hubbleteleskop gjorde det möjligt att bestämma det svarta hålets massa och bekräfta upptäckten.

Med ESO:s Extremely Large Telescope, som påbörjar observationer senare under detta årtionde, kommer astronomerna att hitta många fler gömda svarta hål. “ELT kommer definitivt att revolutionera detta forskningsfält” säger Saracino. “Teleskopet kommer göra det möjligt att observera betydligt svagare stjärnor och att leta efter svarta hål i klotformiga stjärnhopar på mycket större avstånd”.

Astrostudenterna synar Gaia

ALVA, astronomistudenternas förening vid institutionen i Lund, flaggar för ett möte i Lundmarksalen 17 november – start kl 18.00.

På programmet: Astronomen David Hobbs om Gaia-satelliten.

Rar veckotidningsartikel om Pluto

För en tid sedan fann Christian Vestergaard denna raritetet på nätet, en norsk veckotidningsartikel – A-Magasinet – om upptäckten av Pluto (ännu inte namnad när artikeln publicerades, förslaget Pluton nämns emellertid).

Jag gillar illustrationen med ugglan på teleskopet lika mycket som texten:

LÄS- OCH TITTIPS: BLÅS UPP TEXT OCH BILD REJÄLT på sin skärm!!!

A-Magasinet, om jag inte missat historiken, gavs ut av Aftenposten.