Solen vaknar upp
Många ASTB-vänner har noterat att solen har vaknat till liv på allvar igen efter sin oväntat långa sommarslummer, och härom dan varnades (i Sydnytt!!!) rentav för eventuella störningar i satellitbaserad kommunikation. För ett antal år sedan havererade ju till och med elnätet i Malmö till följd av ett solutbrott – på kvällen 30 oktober 2003 kopplades en 130 kV-ledning bort av ett reläskydd. Ledningen matade delar av Malmö och ca 50 000 kunder blev spänningslösa knappt i en timme.
Strömavbrottet i Malmö var den mest märkbara effekten av rymdstormen och sammanföll precis med den kraftiga nedgången i ett magnetogram uppe i Kiruna; trolig orsak en geomagnetisk inducerad ström genom minskningar av det geomagnetiska fältet. Bloggen har gett tekniker på E.ON i uppdrag att reda ut vad som egentligen och i detalj hände. Hoppas på snar rapport här!
Sonden SOHO håller ju ett permanent öga på vår sol, men mer är på gång: Med spänning inväntas nu de första resultaten från Nasas SDO – ännu en av dessa förkortningar vi måste lära oss! –, alltså SDO som i Solar Dynamics Observatory, som gick till väders 11 februari från Cape Canaveral. Det allt intressantare temat space weather, rymdväder, blir denna solsatellits speciella uppdrag.
Det är just nu som gjort för att – om den där väderguden tillåter det – studera dagens stjärna genom vårt fina solteleskop på TBO och se protuberanser “live” i H-α.
Vår egen medlem Lars-Åke Truedsson har följt skeendet på solytan genom flera år och hans senaste statistik över solfläckarna finns på TBO-sajten nedan. 10-11-årscykeln fastslogs av Schwabe på 1800-talets mitt, Schwabe som också noterade att fläckar över 50 bågsekunders utbredning är synliga för blotta ögat. Jag har aldrig sett den sortens solfläckar — nu kan det vara dags!
Lars-Åkes statistik finns här.
Dagens rymdpryl
I den nya svenska versionen av Monopol förekommer ju skånska Vinslöv, men varför nöja sig med Skåne när du kan köpa Halleys komet, Mars eller Orionnebulosan?
Den som klickar in sig på t ex McDonald Observatoy i Austin, Texas, upptäcker att i observatoriets presentbutik kan du köpa ett Monopolspel på temat “Night Sky”. Det är säkert mycket pedagogiskt tänkt både för en astronomiintresserad ungdom men också för den råkar vara ekonomiskt lagd. En god amerikansk mix.
Här kan också köpas en mugg med periodiska tabellen och ett antal brevpressar med diverse astronomiska motiv. Good hunting!
- I stället för Norrmalmstorg – köp Orionnebulosan!
Strindberg och astronomin
Ämnet fascinerar bloggredaktören sen en faslig massa år tillbaka och inför 2012, då det gått 100 år sedan “Ågyst” gick ur tiden, finns det anledning att överhuvud taget syna Strindbergs förhållande till naturvetenskaperna.
Till astronomin var detta förhållande gott, även om han ofta föll ur ramen genom helt vansinniga antaganden och märkliga konspirationsteorier. Ingen kan t ex ta Strindbergs så kallade celestografier på allvar – att fotografera månen och andra himlakroppar “utan kamera och lins” var ren rappakalja.
Och konstigt nog, när han tog bilder av sig själv, var det alltid MED kamera och lins… då fungerade den gamla vanliga optiken och dess lagar. Som i detta lysande självporträtt till höger!
En som kan allt i ämnet är Erik Höök, 1:e intendent på Strindberg-museet, Drottninggatan, Stockholm.
Ordet till Erik:
– Strindbergs intresse för astronomi var livslångt, men det kom till starkast uttryck under tre perioder. Under studieåren i Uppsala läste han och tenterade astronomi (1871-72).
– Den andra perioden var under Infernoperioden 1894-96, som han tillbringade i Paris och där han blev medlem i Franska Astronomiska Sällsksapet. Under denna tid utvecklade han en egen metod för att fotografera stjärnhimlen. Resultatet blev en serie coelestografier.
– Den tredje perioden inföll i slutet av hans liv. Några artiklar om astronomi finns publicerade i En blå bok I och II.
* Strindbergs tub, berätta om den!
— Vi vet inte så mycket om Strindbergs stjärnkikare. Han köpte den i augusti 1909. I ett brev till vännen — och astronomen — Vilhelm Carlheim Gyllensköld skriver han: “Nu har jag en tub 150 ggr, med lantmätarstativ,skruv o.d.”
— Under en period hösten 1909 förde han en astronomisk dagbok – den finns bevarad i Nordiska museets Strindbergsdeposition på Kungl biblioteket.
Erik Höök berättar också, att i Strindbergs bevarade bibliotek finns, förutom tuben, en hel del böcker i astronomi. Här är några titlar:
P. Heegård. Populär astronomi. 1902.
G.P. Serviss. Stjärnhimlen sedd genom en teaterkikare. Populär inledning till studiet af stjärnhimlen med de enklaste optiska instrument. 1902.
E. Weiss. Stjernhimlen i bilder. Astronomisk atlas. 1888.
J. Messer. Stern-Atlas für Himmelsbeobachtungen. 2 Aufl. Lpz, St. Petersburg 1902.
N.C. Dunér. Handbok i allmän astronomi. 1899.
Utökad Kosmokomik
Vi är några i ASTB (Bengt Rosengren. Kjell Werner m fl) som diskuterar det usla läget på science fiction-fronten i våra boklådor. Ämnet lär vi återkomma till på något ASTB-möte framöver.
Bloggen vill uppmärksamma på följande:
Att på engelska har kommit en “utökad och förbättrad” version av Italo Calvinos underbara Kosmokomik, där ordet förs av hans kosmiska alter ego, Münchhausen-figuren Qfwfq.
Fenomenet “kosmokomik” var något som sysselsatte Calvino hela livet, och han publicerade noveller i genren lite här och var. Vilket gör det hart när omöjligt att samla allt publicerat under ett tak. Ingen vet egentligen hur många noveller det sammanlagt blev, inte ens den italienska utgåvan 1984 av Cosmicomiche vecchio e nuovo kan ses som sista ordet.
Penguin har nu i alla händelser gett ut en volym på engelska med titeln The Complete Cosmicomics med en del nyöversatta saker.
Från Bonniers, där Calvino har/haft många fans högt upp i förlagshuset, ryktas att någon svensk version inte är påtänkt från det hållet.