Hoppa till innehåll

juni 2010

Nr 81 2010

Tänk smått – bygg stort!

Trångt om saligheten. Foto: Forschungszentrum Karlsruhe

Veckans bild hittade jag i danska Weekend  Avisen i samband med ännu en hysteriskt positiv recension av Anil Ananthaswanys rapportbok The Edge of Physics. Dispatches From the Frontiers of Cosmology –  den berömde vetenskapsjournalisten har uppsökt ett antal fältlabb i världen, där jakten på mörk materia och mörk energi pågår som allra värst. Och då går också vägarna till Karlsruhe!

Bilden har några år på nacken, är från 2006, och visar hur den stora neutrinospektrometern forslas genom gatorna i Leopoldshafen, en förort till Karlsruhe i södra Tyskland.

KATRIN som i Karlsruhe Tritium Neutrino Experiment söker fastställa neutrinons vilomassa och de senaste åren har en rad forskningsrapporter, avhandlingsarbeten m m lagts fram. Och här gäller som i övrigt ínom dagens partikelfysik och astronomi: Vill man studera SMÅTT , måste man bygga STORT.

I Karlsruhe letas även genom projktet EDELWEISS-2 direkt och konkret efter universums mörka materia,  med hjälp av extrem känslig bolometer-teknik.

Skatteförmån(e)?

Inget skatteparadis...

Ordet till Lars Olefeldt, bloggens gamle bisittare uppe i Vejbystrand (en av mina roligaste samarbetspartners när jag hade Ulf R Direkt i Kvällsposten), som berättar att han 1997 skrev ett brev till Riksskatteverket, RSV. En ny lagstiftning om förmögenhetsbeskattning låg i faggorna, den var lika krånglig som smart uttänkt av finansministern, och Lars hade via en man vid namn Dennis M Hope (!) i USA köpt en tomt på månen för 15.99 dollars och undrade nu om han skulle ta upp saken i sin deklaration.

“Vad händer om några år om det plötsligt – med ny teknik – blir enkelt att ta sig till månen och att leva där? Vad händer om man hittar viktiga naturtillgångar på månen?  Naturligtvis blir vid ett sådant fall min tomt oerhört mycket mera värd. Kan ni redan nu garantera att jag då inte plötsligt får betala en massa skatt?”

Den rättsliga avdelningen på Riksskatteverket tog sig en funderare och kom så småningom med ett svar:
“Såvitt kan bedömas bör inkomster av naturtillgångar på månen beskattas enligt vanliga regler för näringsverksamhet.
RSV har inte behörighet att utförda några garantier om vilka skatteregler som kommer att gälla i framtiden.”

– Som skatteverket så riktigt påpekade i sitt svar var det en förslagen skatt.

Som skatteparadis för brevlådeföretag borde månen med tiden  locka en och annan nyrik kapitalist.

NGC 253 ställer till det

Jag vill tacka alla, Hans B, Thomas K, Robert C, Arne L, som haft synpunkter på NGC 253 och dess namn i folkmun. Som dessa mina förnämliga underleverantörer upptäckt är jag inte riktigt hemma i hanteringen av alla kommentarer, men det ska bli bättre och tydligare. Jag är en rookie i denna bloggosfär och det tar tid innan allt har trängt in och satt sig, så håll ut.

Fortbildning pågår…

Under tiden kan jag ju i alla fall berätta att en “riktig” silverdollar, en raritet från 1796, ser ut så här:

Intressant “icke-nyhet” från Jupiter

NASA berättar i ett pressmess att ljuspricken, som syntes på Jupiter i början av juni och som dokumenterades av två amatörastronomer, med största sannolikhet var en enorm meteor. Men den trängde inte så djupt ner i Jupiters atmosfär så att den exploderade och lämnade några mörka spår eller ärr efter sig.

Uppgifterna bygger på Hubble-teleskopets uppföljning.

Alf Henriksons hälsning

Inför midsommarens kommande fröjder, fick jag ögonen på denna lysande Alf Henrikson-dikt (ur Dikter, utgiven på Bonniers 1982):

Ur det svarta, ofantliga rummet mellan stjärnornas glesa ljus / kommer linjer med skiftande våglängd av materiens radiobrus. / Myrsyra, vatten, metylalkohol, ammoniak, acetylen / hälsar så mycket ur avlägsen rymd mellan stjärnornas matta sken. / Allt detta blev upptäckt i fjor eller så på vår molekylära jord. / Nästa år finns där brännvin och saltgurka, sanna mina ord.