Neutrinodetektor avslöjar nästa supernova i Vintergatan
Inte sedan 1604, innan Galileo Galilei riktade sitt teleskop mot stjärnhimlen, har en synlig supernova briserat i Vintergatan. Nu planeras för fullt för att bruka en neutrinodetektor i grottorna under ett av de japanska bergen, ett riktningskänsligt instrument som kan avslöja nästa Vintergats-SN innan den briserar och blir synlig t ex i infrarött och eller faktiskt i den optiska delen av spektrumet.
✔ När en sådan neutrinoskur sköljer över jorden efter en SN-centrumkollaps (= Type SNIa) handlar det om minuter för astronomerna att förstå vilken del av himlavalvet som smällen härrör och därefter snabbt rikta in sina förvånansvärt billiga "nära IR-känsliga" instrument. På runt 10 sekunder vräker denna supernova ut lika mycket neutrinoenergi som 99 procent av solens utstrålning sen vår hemsols skapande för 4,5 miljarder år sen.
✔ Statistiskt sett kommer smällen sannolikt att ske på den södra stjärnhimlen inom, mellan tummen och pekfingret, från nu och femtio år framåt, och möjligheterna att detektera den är stora. Sannolikheten för att ursprungsstjärnan för denna kommande Vintergats-SN redan finns upptagen i t ex den infraröda 2MASS-översikten bedöms som goda, och dessutom är det så att supernovans första chockvåg kan bli lättare att avslöja på dagtid än under nattimmarna!!!
✔ Vattenbassängsdetektorn Super-Kamiokande finns långt nere under Mount Kamioka i Japan och har en noggrannhet som möjliggör att hitta en supernova inom några få grader på himlavalvet. I artikeln nedan diskuteras implementerandet av ett antal relativt billiga (40 000 dollar/styck) system runt jorden för att snabbt följa upp en eventuell upptäckt.
✔ Ett aber när den kommande supernovan briserar är hur nära solen på himlavalvet den ligger. För nära och vi går miste om upptäckten.
✔ Neutrinoutbrottet kan ha en tidslängd på ~10s och chockvågen kan ses sekunder eller timmar efter det att kärnan inuti supernovans ursprungsstjärna kollapsat inåt. Det finns naturligtvis en massa "om" och "utifall" i resonemangen, men hela projektet presenterat av ett antal amerikanska astronomer i en rapport i Astrophysical Journal med titeln "Observing the next Galactic Supernova" låter oerhört spännande och kittlande. Och genomförbart, vad jag förstår. Det finns redan ett personellt nätverk på plats när och om det smäller!
✔ I motsats till supernovan 1987 i Stora Magellanska molnet, då vi säkrade 11 neutriner, kan kanske 8000 neutriner detekteras i en kommande explosion med det skissade systemet, som förhoppningsvis ska vara på plats redan om något år.
✔ I rapporten ovan diskuteras även i vilken mån välutrustade amatörastronomer kan se den kommande Vintergats-supernovan och om den inte rentav blir synlig för blotta ögat.
The Sky at Night…
…, Patrick Moores legendariska tv-program, får leva vidare, berättas i ett nyhetsmess från BBC. Det månatliga halvtimmesprogrammet på BBC Four med repris i BBC Two drar i gång i en ny serie i februari 2014.
Första gången programmet sändes var 24 april 1957, och sen sändes det varje månad fram till Patrick Moores död för snart ett år sen. 700 program! Unikt i tv-historien!
Ärkebiskopen och naturvetarna
Lundabispen Antje Jackeléns upphöjelse till Svenska kyrkans ärkebiskop är intressant, efetrsom hon är mycket intreserad av naturvetenskap och bl a har föreläst på astronomiska institutionen i Lund.
Citat från en artikel jag fick i min hand härom dan, en artikel uppfångad av Carl-Olof Börjeson:
"Den allmänt omfattade beskrivningen av ´den urgamla konflikten mellan religion och vetenskap´är enligt hennes uppfattning en myt – i betydelsen ohistorisk, oriktig. Under historiens gång finns otaliga exempel på hur naturvetenskaplig forskning vuxit fram i teologiska kontexter, liksom motsatsen. Vem tänker på att teorin om Big Bang lanserades av en forskare som också var verksam som katolsk präst?
Det finns en familjerelation mellan de båda kunskapsformerna, inte alltid idyllisk, men när den är som bäst en hälsosam samverkan. Jackelén har i ett annat sammanhang karakteriserat denna relation med det grekiska uttrycket eutoni, en god spänning. Det måste finnas en spänning i musklerna i en komplex organism. Sådana komplexa organismer är vetenskaperna och religionerna och relationen dem emellan."
Häxhuvudet i nytt ljus
Lagom till Halloween kom NASA med en bild på Häxhuvudnebulosan, en studie i infrarött:
NASA:s WISE som i Wide-field Infrared Survey Explorer har tagit bilden, och de vi ser är som väntat ett intensivt stjärnbildningsområde inuti Vintergatan.
Nebulosan ligger i vår favoritstjärnbild Orion.
Sonden WISE, förresten, lades i malpåse härom året men har nu återväckts för att syna asteroider.
Observatoriemuseet i DN
Jesper Sollerman, vår Stockholmsprofessor, påpekar att i Dagens Nyheters Stockholmsdel har redaktören Mia Tottmar skrivit ett längre reportage om Obsmuseet, med lite positiv klang. Citat:
– Vi har inte en ekonomi som har möjlighet att bära museet, när intresset är så pass litet, säger Barbara Cannon, preses i Kungliga Vetenskapsakademin som äger Observatoriet. Akademiens styrelse beslöt i våras att i första hand hitta en samarbetspartner och i andra hand stänga museet vid årsskiftet.
– Vi förhandlar med en möjlig partner – som är beredd att hyra en del av huset och bedriva museiverksamheten – och har förhoppningar om att skriva under ett avtal före november månads utgång, säger akademirådet Per Hedenqvist.
Hoppsan! Plötsligt är det POSITIVA tongångar från KVA-folket.
Alla sätt är bra utom de dåliga
Vi har sett många konstiga versioner av teleskop monterade i/på/under/bakom/framför bilar. Jänkarna tycks ha en alldeles särskild faiblesse inom sporten…
Jim Carlise heter skaparen av denna mobila teleskopsatsning kallad "audiscope":
