Hoppa till innehåll

Nr 141 2013

  • av

NOT avslöjar sambandet gammablixt-supernova

Med hjälp av NOT, det nordiska optiska teleskopet, i samverkan med  Gran Telescopio Canarias på Kanarieöarna, har nu den supernova identifierats som skapade årets enorma, monstruösa gammablixt 27 april på norra stjärnhimlen, nära den galaktiska nordpolen. Både Fermi- och Swift-sonderna och andra sonder såg utbrottet som fått beteckningen GRB 130427A. Efterglöden höll i sig ovanligt länge.

► Därmed har också en viktig pusselbit lagts på plats i det kosmiska storpusslet, att supernovor verkligen ligger bakom en del av dessa blixtar i den hårdhårda gammadelen av spektrumet.

► Astronomen Dong Xu vid Köpenhamns Dark Cosmology Centre har lett ett forskarteam som alltså visar att en Typ Ic-supernova med rödförskjutningen z 0,34 (= relativt nära = 3,6 miljarder ljusår bort = hmm…) ligger bakom. Supernovans katalogbeteckning är från och med nu SN2013cq.

► En jämförelse från Fermi-sonden före och efter ser ut så här (KLCKA UPP bilden!)

NOT:s pressmeddelande finns här.

► Även på Niels Bohr-intitutets hemsida diskuteras smällen och vi får bland annat veta följande:

► Att ursprungsstjärnan haft en massa på 20-30 ggr solens, att den roterar snabbt och att dess storlek inte är större än 3-4 solstorlekar. Med andra en extemt kompakt himlakropp á la Wolf Rayet-stjärnorna..

► Att gammablixten flammade upp när universum var 9,9 miljarder jordår gammalt.

PISA-undersökningen

Skratta eller gråta? Att Sverige faller i  den internationella studien PISA, som i en lång rad länder mäter elevernas kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, kommer inte som nån sensation.

Inte heller att det nu är sandlådepedagogiken som gäller på det politiska planet här hemma: Vems fel är det? Alla skyller på alla.

Det här är verkligen ingen politisk blogg, det enda jag vet är att om Sverige ska fortsätta vara ett välfärdssamhälle så behöver vi FLER naturvetare, FLER ingenjörer, FLER som kan orientera sig i omvärlden.

Och det är klart att alla har ett ansvar! Även inom vår lilla astronomiska community har vi anledning att spotta upp oss och göra allt vad vi kan för att entusiasmera unga människor för universum och naturvetenskap i bred mening. Jag tycker vi gör vad vi kan, faktiskt.

☝

Ingen nämnd, ingen glömd, men jag råkar känna en av de få modiga skolideologer som skapat den nuvarande skolan. Denne person (en gång verksam på universitetet i Umeå) erkände för en tid sedan för mig:

– Jag är en av dem som skapade flumskolan!

– Dagens PISA-mätning är den slutliga spiken i kistan för den skolpolitik som Sverige nu överger, sa ansvarige ministern Jan Björklund igår.

Björklund har haft sju år på sig att vända skutan. Inte ens en Atlantångare behöver så lång tid på sig för att vända.

Internationellt är det ju pinsamt det vi ser. Landet som delar ut Nobelpris är sämst i klassen! Vi faller som en sten, som en skolbyråkrat sa.

Senast nytt från Oortmolnet

I samband med komet ISON:s ändalykt, riktades blickarna på nytt mot Oorts bägge kometmoln (det inre och det yttre)  låååångt där ute.

Hetaste nyheten är att tack vare galaxforskarnas  projekt kallat The Next Generation Virgo Cluster Survey har det 91:a transneptuniska objektet upptäckts, kallat 2010 GB174.

2010 GB174 har det näst största kända periheliumavståndet i vårt solsytem, q ~ 48.5 AU.

Andra forskare sysslar med Oort-moln kring andra stjärnor och diskuterar vad nära stjärnmöten vid avståndet 0,1 pc betyder för kometmolnens dynamiska stabiliteter. Aktuella fall är  β vs γ Virginis, 61 Cygni vs  χ1 Orionis med flera.

Fenomenet kallas "Nemesis encounters" efter den fiktiva, störande solgrannen Nemesis, som aldrig upptäckts trots idogt sökande.

Besserwisseri (1):

ESO lever farligt

Det är alltid roligt med "freudianska slipsar" – vad menar danska Tycho Brahe-planetariets kometkommentator när hon skriver på planetariets nyhetssajt:

"Der har hele tiden været meget tvivl om ESO ville overleve sin tur omkring Solen…"

Besserwisseri (2):

Komet med ett fel – minst

W-bloggens idoge jägare Christian Vestergaard har på nätet fångat upp detta kopparstick som memorerar den stora kometen 1619. Det var ett magnifikt skådespel ovan där, men innehåller inte sticket ett gravt fel?

Det är fullmåne och herrarnas skugga pekar mot solen. Kometsvansen borde vara riktad mot rakt motsatta skugghållet, men så uppfattar jag inte bilden. Redan Apianus hade på 1500-talet slagit fast att kometsvansar är riktade bort från solen.

Å andra sidan visar sig kometsvansen vara delad, och det var verkligen möjligt.

174

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.