Här är Svenskans rymdkrönika i sin helhet
På allmän begäran – men framför allt min egen – återges här Nicklas Lundblads hela Svenska Dagbladet-krönika.
Och tack till Carl-Olof Börjeson, som tipsade oss på W-bloggen.
Obs:
Artikeln nedan återges med tillstånd av artikelförfattaren och Svenska Dagbladet (chefred Tove Lifvendahl). Artikeln publicerades i tidningen 23 december 2013, men den finns också på Nicklas blogg. Se hänvisningar i förra bloggen, som citerade valda delar.
Tack Tove och Nicklas för ert tillstånd – det är inte ofta astronomiska bloggar fikar efter att få återge såna här kommentarer från tidningar på jorden. Men nu är det hög tid! Så ordet till Nicklas Lundblad:
► Nu är det snart dags. Den 20 januari sker det. Då kommer Rosetta, den europeiska kometjägarsatelliten, att aktiveras för att undersöka kometen Churyumov-Gerasimenko. Det är första gången vi i detalj kommer att kunna undersöka en komet – och här används svenska instrument, meddelar Rymdstyrelsen. Och vet ni vad, det är vansinnigt spännande.
► Vi lever i ett osannolikt äventyr, på en planet i ett närmast oändligt stort universum, där vi kan lära oss om allt från de största mysterierna till de minsta byggstenarna. Rymdforskningen är en fantastisk möjlighet för Sverige att ta del i utforskandet av detta universum.
► Invändningarna är förstås många: ska vi skicka upp saker i rymden när vi tappar i PISA-rankningen? Är det verkligen rätt att titta på kometer när vi har så många sociala problem som måste lösas? Att skicka upp raketer är väl inte välfärd? Eller varför inte invändningen att det är oförlåtligt slöseri med skattepengar?
► Ingen av dessa invändningar träffar målet. Rymdforskning och rymdindustri handlar om att bli en del av en större berättelse, kanske den största berättelsen som mänskligheten kommer att kunna berätta. Att vända blicken upp mot stjärnorna och säga att dit ska vi, är en frihetshandling.
► Och visst, det behöver inte ske med statlig finansiering. Elon Musk, mångförfaren innovatör, och Jeff Bezos, som grundat Amazon, har båda avancerade rymdprojekt på gång. Richard Branson tar rymdturismen framåt. Det privata näringslivet driver på där Nasa hamnat efter, eller bygger i alla fall vidare på Nasa:s arv – snabbt och med stor framgång.
► Den 3 december i år genomförde SpaceX, Musks företag, en uppskjutning till geostationär bana med en satellit, och allt tycks ha gått felfritt. Rymdprojektet har bara börjat, menar SpaceX. Samtidigt tvingas Nasa reparera rymdstationen med en gammal sliten dräkt, där vattenläckor hanteras med hjälp av en snorkellösning som tidskriften The Atlantic jämförde med något ur ett MacGyveravsnitt. Mycket av de gamla statliga rymdsatsningarna är eftersatta och börjar bli nötta i kanten.
► Här finns alltså en möjlighet – Sverige skulle kunna ta ledartröjan både för privat och offentlig rymdindustri i Europa. En rymdindustri som i sin tur bygger på ett starkt matematikintresse, datorkunnande och en robust vetenskaplig grund. Allt faktorer som i sig också skulle kunna hjälpa till med PISA, sociala problem och innovativa lösningar för välfärden.
► Den nation som vänder sig mot stjärnorna har knappast något att förlora på det. Tänk om vi kan fostra en generation av rymdentusiaster – och stjärndrömmare, som delar den längtan som Ray Bradbury uttrycker så fint i sin dikt If only taller we had been.
► Årets julklapp är – ett teleskop.
