Hoppa till innehåll

Nr 52 2014

Stjärneborg återinvigt!

Vår ordförande Peter Linde var på plats när Stjärneborg, Tycho Brahes delvis underjordiska observatorium,  återinvigdes i lördags med en ny ljus- och ljudföreställning. Peter tog en svit bilder – här fyra av dem från världens första kryptaobservatorium:

Håkan Håkansson, docent i idé- och lärdomshistoria, invigningstalade.

Med tanke på väder och vind och uppslutning påpekar Göran Nyström  i sin Landskrona-blogg att Lundakarnevalen och Ven inte tycks ha samma målgrupp.

I sin lilla utredning efter utgrävningarna 1901 framhöll vår lundaastronom C V L Charlier behovet av att ruinerna på något vis måtte sättas i stånd. Det tog runt hundra år att förverkliga "det så självklara"! Redan efter utgrävningarna på 1820-talet hade förhoppningar väckts om att Tychos "märkvärdigheter" skulle vårdas bättre, men de förhoppningarna kom på skam som Charlier så riktigt noterade.

Angelägen efterlysning

Känner du till nån LO-ansluten aktiv amatörastronom? Jag har för mig att novaupptäckaren Elis Dahlgren var syndikalist på sin tid, men det är klart att det finns LO-folk i våra led i dag.

Att jag frågar beror på en efterlysning av en journalistkollega på den fackliga tidskriften Dagens Arbete, förmedlad av  Christian Vestergaard. (Tipsa mig om du känner dig träffad, så förmedlar jag kontakten.)

Efterlysningen:

"Jag  heter Anna Liljemalm och arbetar som frilansjournalist med bas i Göteborg.

Jag planerar att skriva en artikel om en person som ägnar sig åt astronomi på fritiden. Personen får väldigt gärna vara med i Göteborgs Astronomiska Klubb. Det spelar ingen roll om det är en man eller kvinna, en nybörjare eller en som hållit på länge. Astronomiintressen är huvudsaken. Personen i fråga skall också kunna tänka sig att ställa upp på en bild.. Gärna i observatoriemiljö. Artkeln kommer att publiceras i Dagens Arbete (en facktidning för medlemmar i IF Metall, GS-facket och Pappers.) Därför är det viktigt att intervjupersonen är fackligt ansluten till någon av det tre fackförbunden ovan. Personen kan jobba på Volvo, till exempel.

Kommer du på något namn såhär på rak arm? Eller kan du själv passa rent av?

Stort tack på förhand!

Men vänlig hälsning

– Anna Liljemalm"

Uranus iakttagen

För första gången har NASA:s Cassini-sond, som ju snurrar runt Saturnus, också fått Uranus i blickfånget. Den lilla blå fläcken t v (KLICKA UPP BILDEN!) är planetsystemets tredje största planet, vilket på detta avstånd ärt svårt att föreställa sig.

Bilden togs 11 april i år på ett avstånd av  28,6 AU,  astronomiska enheter, som alltså skiljde Uranus från Cassini.

I AU = 15 miljoner km = medelavståndet jorden-solen.

Vad ligger framför, mitt i, bakom?

Den här nya färgrika bilden från MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar stjärnhopen NGC 3590. Stjärnorna skiner klart framför ett dramatiskt landskap av mörka stoftfläckar och färgsprakande moln av glödande gas i olika nyanser. Denna lilla samling stjärnor ger astronomer ledtrådar om hur dessa stjärnor bildas och utvecklas, men hjälper oss också att förstå galaxens spiralarmar.

★ NGC 3590 är en liten stjärnhop omkring 7500 ljusår från jorden i stjärnbilden Kölen/Carina. Den är en samling av några tiotal stjärnor som löst hålls samman av gravitationen, och är ungefär 35 miljoner år gammal.

★ Genom att studera denna stjärnhop och andra närliggande stjärnhopar kan astronomer utforska spiralskivans egenskaper i vår galax Vintergatan. NGC 3590 ligger i det största enskilda segmentet av en spiralarm som kan ses från platsen i galaxen där vi befinner oss: Carina-spiralsegmentet

★ Vår hemmagalax  har två stjärnspäckade huvudarmar och två glesare biarmar (se tidigare W-blogg)

★ Från jorden ses Carina-spiralsegmentet som ett område på himlen tätt packat med stjärnor. Den ligger i Carina-Sagittarius-biarmen.

★ För att framställa den här bilden gjordes flera observationer med olika filter för att fånga de olika färgerna i området. Bilden skapades genom att kombinera tre bilder som tagits i synligt ljus, infrarött ljus samt med ett särskilt filter som bara samlar in ljus från glödande vätgas.

★ Hela pressmesset här.

M31-novor som röntgenkällor

Sen 2009/10 har ett gäng företrädesvis europeiska astronomer jagat novor som strålar i röntgen i vår granngalax M31 och dess centrala parti. Jakten har lyckats med råge, tack vare sonder som XMM-Newton och Chandra.

Hittills har 24 "röntgennovor" identifierats i den mjukare delen av spektrumet. En av dem, M31N 1996-08b, har dalat under observationshorisonten efter explosion för 13,8 år sedan, en annan visar sig variera i röntgenljusstyrka med en period på bara 1,3 timmar.

Sammanlagt omfattar M31-katalogen nu 79 röntgenproducerande klassiska novor.

Dagens klokord

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.