Stulna Marsgloben hett nyhetsstoff
Det enda positiva med den försvunna Mars-globen från astronomiska institutionen i Lund är massmedias och de sociala mediernas mäktiga respons: Avisorna i Malmö/Lund (Skånskan, Kvällan, Sydis) var tidigt på det på webbarna och de hade även med nyheten med bild i lördagens papperstidningar, även DN hade i lördags en notis i pappersupplagan. Etermedierna har bidragit: P4 Radio Malmöhus nämnde saken, SVT har haft med den på sin sajt men jag kunde inte se att Sydnytt, trots tips, följde upp eller iddes göra en egen story.
☆ Sedan TT kablade ut nyheten i fredags har i stort sett samtliga svenska dagstidningar med webbsajter, från norr Västerbottenkuriren, till söder (YA, TA) haft nyheten: Dagens Industri, GP, Svenskan, NSD, Västerviks tidning… hela det massmediala spektrumet. Så hoppet står ju nu till Detektiven Allmänheten!
Bildkälla: Lund Observatory
☆ Det var för väl att våra vänner på astronomiska institutionen slog larm. Sannolikheten är inte noll men nära noll att Ingeborg Bruns unika Mars-glob är försvunnen, ute ur landet (beställningsjobb?), men vi får se vad som händer nu när den forensiska vetenskapen griper in. Jag ska fösöka följa upp utredningen.
☆ Det har hänt förr, har jag förstått, att saker stals på gamla Obsis i Stadsparken i Lund. Det som hände därefter var nästan tragikomiskt: en omedveten hälare försökte sälja tillbaka prylarna till observatoriet, men han uppehölls så länge av astronomerna att polisen kunde komma och haffa honom.
☆ Vi kan ju alltid hoppas på en likartad utgång, men jag är skeptisk. Utan att föregripa nånting så bara slår det mig att t ex amerikanerna är helt besatta av Mars just nu, och på den underjordiska amerikanska "marknaden" skulle en Marsglob av Brun säkert betinga ett högt pris. På en öppen auktion 2012 gick ju en Brun-glob för 50 000 – dollars!
☆ Om Brun finns en hel del att läsa på nätet. I en story av en historiker i Cambridge berättas att hon var en "bedridden artist", alltså en konstnär, sjuklig och bunden till sängen. Det måste gå att reda ut mer om skaparen av dessa rara Marsglober, som är från en tid då astronomer som Percival Lowell och andra spekulerade i kanalbyggande civilisationer på vår röda grannplanet.
Inventerarieförteckning från Lunds obsis, på Knut Lundmarks tid. Lundmark hade själv lånat en pall…
Gaia-fynd bekräftas
Ett litet exempel på hur astronomisk forskning i dag går till: Två så kallade transienter – supernovor? – har nyligen observerats av Gaia-sonden, och det schweiziska 1,2-meters Euler-teleskopet på La Silla har konfirmerat sakernas tillstånd.
Transienten Gaia15adi. Bildkälla: Université de Génève
Nygammal teleskopbjässe utforskar kosmos
Härom året blev det känt att det amerikanska försvaret var berett att skänka två av sina uttjänta spionsateliter till NASA för forskningsändamål, och nu börjar projektet ta form på allvar:
Det nygamla rymdteleskopets huvudinstrument är ett 2,4-metersteleskop = som Hubble ST, och WFIRST-AFTA (Wide-Field Infrared Survey Telescope – Astrophysics Focused Telescope Assets) kommer att jobba med galaxers utvecklingshistoria, den mörka energin och universums accelererande expansion, studera exoplaneter med hjälp av mikrolinsning och direkta observationer. Och mycket annat.
Intrumenteringen blir betydligt snabbare men lika noggrann i upplösningen som HST, vilket framgår ur denna pedagogiska animation där HST:s 432 ytor i Androemdagalaxen kan jämföras med det nya systemets två:
När teleskopet kommer på plats? Om NASA beviljas anslag, så börjar projekteringen på allvar 2017 med planerad uppsändning c 2024.
(Tipsare: W-bloggens egen flitige minion Lars Olefeldt.)
Fejkade citat
– Intressant om det är sant, heter det sen ett SVT-ankare för många år sen vilt lät sig spekulera om Olof Palme.
Samma tunga argument kan anföras om ett antal påhittade citat som sagts av amerikanska astronauter när de såg jorden ovanifrån och som Lars Olefeldt hittat på nätet.
Jag saknar Christer Fuglesang i sammanhanget så vi får själva justera den delen. Kan han ha sagt följande när han såg jordklotet under sin första rymdpromenad?
"Tänk så fantastiskt, där nere uppstod en gång proggrörelsen."
Ceres inte fläckfri
Föga överraskande visar det sig nu när Dawn-sonden börjat tanka ner bilder från asteroiden Ceres igen så dyker det upp en rad "vita fläckar" på himlakroppens yta förutom den berömda dubbelfläcken. Vad är de för något?
Bengt Rosengren nämnde några gissningar på senaste ASTB-mötet på astronomiska institutionen i Lund.
Bildkälla: NASA/
Bildsviten ovan dokumenterades 14-15 april över norra hemisfären på ett avstånd rakt ovanifrån av 22 000 km under en manöver för att placera sonden i rätt omloppsbana.
Upplösningen är på 2,1 km per pixel.
Hoyle hedrad med utställning
Lite postfestum men i alla fall: I sommar är det 100 år sedan Sir Fred Hoyle föddes, och nyligen stängdes en utställning ner på hans college, St John s i Cambridge, till hans minne: "Continuously Creative: the Life and Legacy of Sir Fred Hoyle (1915-2001)".
Med på utställningen var bl a 15-årige Freds teckning av hans första observation av Saturnus, en teckning som han skickade till sin pappa med hälsningen "a beautiful sight".
På vårt TBO-bibliotek har vi flera av Hoyles böcker, bl a ett ex av sf-romanen Det svarta molnet med Hoyles egen namnteckning. Autografen bör han ha skrivit när han var i Lund i samband med Crafoord-prisets utdelning i slutet av 1990-talet.
Hoyle dog 2001, en stridbar och kontroversiell astroteoretiker och, ja, kulturperson in i det sista.
Från St John´s emanerar en hygglig online-exibition om Fred Hoyle, som finns här. Det är där bilden på en schackspelande astroteoretiker från 1965 återfinns:
Bildkälla: St John´s College, University of Cambridge
Vackra solnedgångar här – och där!
Kompisen Axel Wendel fångade härom kvällen en vacker solnedgång,som han la ut på facebok, och skönheten väcker som vanligt tankar om varför det blir så här.
Foto: Axel Wendel
John Tyndall-effekten uppmärksammade jag i W-bloggen nr 15 2015, så jag ska inte älta fenomenets förklaring på nytt. Dock erinra om att solnedgångar syns på andra planeter och där ser de annorlunda ut. Som här på Mars:
Bildkälla: NASA/JPL/Texas A&M/Cornell
Solnedgången dokumenterades 19 maj 2005, alltså för snart tio år sen, av Marsrovern Spirit och vi ser solen gå ner över kratern Gusev.
NASA-forskarna använder såna här bilder för att försöka greppa hur högt i Marsatmosfären damm- och ispartiklar når, vilket kan förklara denstörre tidslängden på skimret från dessa solära upp- och nedgångar. Färgen förklaras av att Marsatmosfären består av andra ingredienser (i andra mängder) än jordens atmosfär.
Därför blev jag aldrig yrkesastronom!
Den som granskar denna festliga ill på nätet (tack än en gång Lars O), förstår varför jag med ett Ba i matte i avgångsbetyg från gymnasiet för femti år sen, visserligen på realmatematisk gren, aldrig blev – aldrig VILLE bli – yrkesastronom eller astrofysiker:
Tecknaren heter Nick D Kim och han har en helt fantastiskt rolig sajt kallad "Science and Ink". Rekommenderas å det livligaste! Vi behöver skratta även inom naturvetenskaperna.