Hoppa till innehåll

Nr 62 2022

  • av

Mt Hindby VS James Webb

1877 var ett viktigt år i vår astronomiska historia. Mars pyttemånar upptäcktes av Asaph Hall och Giovanni Schiaparelli såg för första gången Mars “canali”. Men på sikt kan man undra om inte Marseille-astronomen Éduoard Stephans nebulosajakt var minst lika viktig för vår världsbild:

I Monthly Notices of the Royal Astronomical Society publicerade han i april detta år sin katalog Nébuleuses nouvelles découvertes et observées à l’Observatoire de Marseille.

Det är här vi hittar ffg det som blivit “Stephans Quintet”. Fyra nebulosor ligger väldigt nära varandra på himlavalvet, koordinaterna är uppmätta från samma jämförelsestjärna, han skriver om “les quartre nebuleuses”, de är fyra svårobserverade, svaga, små på himlavalvet, och mycket nära dem ligger en femte lika svårobserverad nebulosa.

Voila! Kvintetten hade upptäckts!

I dag vet vi att fyra av de fem i kvintetten är en grupp i rymden närbelägna galaxer, som växelverkar och påverkar varandra å det vildaste, en upptäckt som kom låt oss säga femtio-sextio år efter Monsieur Stephans visuella observationer med Marseilles ikoniska 80-cm:s reflektor. Dock: Av Stephans ursprungliga galaxer vet vi numera att den stora blå spiralgalaxen (NGC 7320) ligger betydligt närmare oss än de fyra som definitivt hör ihop och som utgör en “kompakt” galaxhop.

Stephans Quintet utforskas hela tiden – ett gott aktuellt exempel på vad vi vet och varför om detta “labb” i kosmos återfinns här – och är dessutom ett tacksamt objekt för astrofotografer med bra teleskop och kamerautrustning. Så ordet till Hans Hilderfors (“Mt Hindby”):

– På ett astrofoto som jag tog hösten 2020 från Malmö finns Stephans Quintet i Pegasus med som en liten detalj i ena hörnet. Jag blev nyfiken och gjorde i dag (17.7) en kraftig delförstoring av min bild för att på skoj jämföra med en bild tagen nyligen med JWST. Bildfältet är ungefär 6′ x 6′.

Bilderna:

Bildkälla: Courtesy Mt Hindby

Bildkälla: Courtesy ESA/NASA/JWST

Data Mt Hindby:

Optik: Refraktor diameter 0,130 meter. Fokallängd 0,59 meter.

Exponering:  35 x 2 min vardera filter R,G,B

Plats: Mt Hindby, Malmö.

Data JWST:

Optik: Reflektor diameter 6,50 meter. Fokallängd 131 meter

Exponering: ?      Filter: Rött till ”mid-infrared”.

Plats: Lagrange Point L2.

PS.

Den som vill läsa på om Stephans nebulosaarbete överhuvud taget, tipsas här om denna sajt.

Svarta håls-polisen slår till!

ESO rapporterar att allt är inte guld som glimmar, det vill säga alla påstådda svarta hål är inte svarta hål. Det finns en forskargrupp som har haft till uppgift avfärda fake-hålen men nu har forskargruppen å andra sidan BEKRÄFTAT ett stellärt svart hål i granngalaxen Stora Magellanska molnet. Pressrelisen här.

Annorlunda noskon

Lars Olefeldt hittade bilden på nätet. Cementblandaren var för tung att flytta så den blev en noskon i stället…

En astrovits…

… according to bloggvicen CV aka Christian Vestergaard.

– Ser du Skeppet Argo eller?

– Nej, men Seglet!

Bildkälla: Nätet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.