Volfram hittat i Tychos labb
En tung arkeologisk undersökning av upphittade glas- och porslinsskärvor på Tycho Brahes ö Ven, där han utförde alkemiska experiment i sin ugnar i Uranieborgs källare, visar på en stor överraskning: spår av grundämnet volfram (tungsten på engelska). Detta grundämne upptäcktes först 1783 av Carl Wilhelm Scheele men fanns med i Tychos mixture i Ven-labbet. Volfram, kemisk beteckning W, får forskningen att hicka till. I rapporten “Chemical analysis of fragments of glass and ceramic ware from Tycho Brahe’s laboratory at Uraniborg on the island of Ven (Sweden)”, som i sin helhet finns här, står:
“The presence of W is most peculiar and unexpected. Tungsten in its pure form was not known to alchemists in Brahe´s times. It was discovered as a new element and isolated as a metal only by the end of eighteenth century. Important W ore minerals include scheelite (CaWO4) and wolframite ((Fe, Mo) WO4). Molybdenum was not measured in the present work, so a distinction between these two minerals cannot be made in the present project. It can be speculated that a W bearing mineral was included in a process conducted in the laboratory not knowing the nature of this mineral or by mistaken identification of the mineral. Still, the source of the elevated W levels remains a real puzzle.”
De undersökta skärvorna. Bildkälla: Lunds historiska museum
Rapporten konkluderar:
“The investigation is based on trace element analyses of four glass shards and one ceramic shard excavated from the ruin of Tycho Brahe’s castle Uraniborg on the island of Ven. A series of elements were found not to be enriched on the surfaces of the five shards: Na, Si, P, S, Cl, K, Mn, Fe, Rb, Sr, Rh, Pd, Ag, Cd, Ba, Re, Os, Ir, Pt, and Tl. These elements could have been undetected due to the low number of shards analysed in the present study, but it could also be so that minerals containing these elements were not present on the shelves of the Uraniborg laboratory. On the other hand, the present work documents the presence of excess amounts of nine elements: Ni, Cu, Zn, Sn, Sb, W, Au, Hg, and Pb, collectively on the inner and outer surfaces of the shards. Four of these elements, Cu, Sb, Au, and Hg, are known to have been used in the three reconstructed recipes of Brahe’s Paracelsian medicine, and these preparations could thus have been made in the alchemical laboratory on Ven. It should, however, be stipulated that the presence of these elements is not a proof that they were indeed used for making Brahe’s medicine. The other five elements Ni, Zn, Sn, W, and Pb, were not mentioned in the preserved recipes and are therefore likely residues from alchemical experiments of an unknown character. The results of the present work offer a first unique glimpse into the alchemical work of Tycho Brahe’s laboratory on Ven.”
Kaare Lund Rasmussen vid Syddanska universitetet, en av forskarna bakom studien, spekulerar i om volfram fanns i något mineral som Brahe arbetade med utan att veta om det. Eller kanske visste han redan om ämnet men sade inget om det.Som flitigt utövande alkemist studerade Tycho olika medicinska örtblandningar. Han ansåg att kemi och astronomi hörde ihop och skulle undersökas parallellt. Brahe var dessutom förtjust i den schweiziska läkaren och naturfilosofen Paracelsus, som menade att all materia var uppbyggd av svavel, kvicksilver och salt, och att människan styrdes av en himmelsk kraft.
Tycho Brahe, även alkemist med en och annan hemlighet.. Bildkälla: Skoklosters samlingar
Skärvorna hittades vid utgrävningar som genomfördes på 1980- och 1990-talen.Det tar lååång tid att slutföra alla mätningar, under tiden efter utgrävningarna (med hjälp av arkeologer vid Lunds universitet) tillkommer t ex ny teknik. Bitarna hade spår av nickel, koppar, antimon, zink, tenn, kvicksilver, guld och bly. Kvicksilver, koppar, antimon och guld användes ofta för att framställa läkemedel under denna tid, vilket tyder på att Brahe använde dessa i sina mediciner. Övriga ämnen indikerar att han inte bara framställde läkemedel i sitt alkemilaboratorium.
En professor från Johns Hopkins-universitetet i USA, som inte var involverad i forskningen, kallar fynden ”överraskande” och säger att det kommer att vara av intresse för historiker och arkeologer, rapporterar CNN.
– Vi vet väldigt lite om hur mycket man experimenterade med volfram under den tidiga moderna eran, säger han till kanalen.
Mer om Tychos Cassiopeia
Påpassligt, apropå ovanstående, slår Pettzy Ahlström ett slag för Cassiopeia – kvarteret i Gamla stan, Stockholm.
Området har kvartersnamn efter en mängd gudar och därmed stjärnbilder. Kolla t ex här: https://www.stadsholmen.se/app/uploads/2018/09/Casiopea13-FAKTABLAD.pdf
Att vi inom ASTB kallar vår blogg för Cassiopeia har med det faktum att göra att i denna stjärnbild, vars ljusaste stjärnor formar ett W (M om man står på huvudet), upptäckte Tycho Brahe en ljusstark nya stjärna, en nova (senare klassad som supernova) från skånsk horisont 1572. Upptäckten, snarare medupptäckten eftersom fler astronomer i Europa såg fenomenet, innebar Tychos berömmelse sedan han skrivit en mindre skrift och därefter en större bok om stjärnfenomenet och dess betydelse.
Upptäckten gjorde Tycho till en astronomisk kändis och innebar en ny livsbana för vår astronom, som tilldelades Ven/Hven som förläning av sin välgörare, kungen Frederik II.
Kall, kallare, Epsilon Indi Ab…
Nytt från JWST: Runt K-stjärnan Epsilon Indi A snurrar en exoplanet bara 12 ljusår från jorden, en av de kallaste vi vet.
Epsilon Indi Ab har en massa flera ggr större än Jupiter och en yttemp på ca 2 gr C. Vilket är uppskattningsvis 100 gr C varmare än vårt eget solsystems gasjättar.
Pressrelisen här.