“Krabban” ifrågasatt som standardljus
Vad betyder det att Krabbnebulosan, supernova-resten efter smällen 1054 e Kr, inte uppträder lugnt och fint längre i röntgenljus? För en tid sedan offentliggjordes en forskningsrapport som visar på fluktuationer på inte obetydliga procent i utflödet. Fyra olika röntgenobserverande satelliter har sett samma sak under 10-12 år, ingen har riktigt velat tro på det instrumenten påvisat, men nu måste “Krabbans” roll som röntgenkonstant, “standard candle”, avföras från dagordningen.
Tidigare har nebulosan använts för instrumentkalibrering inom röntgenområdet och det finns till och med enheter kallade “Crab” och “milliCrab” – extremt få röntgenkällor har överträffat 1 Crab i ljusstyrka.
Numeriskt motsvarade 1 Crab tidigare 1060 microJanskys, och 1 microJansky = 0.242 x 10^-11 ergs cm^-2 sec^-1 keV^-1 eller 1.51 x 10^-3 keV cm^-2 sec^-1 keV^-1. Om du tvunget vill veta. Men definitionen på 1 Crab måste räknas om om den inte rentav måste avskaffas som “historisk”. I alla fall kompletteras med lite +/-.
Får nu en rad forskningsrapporter skrivas om eller rentav slängas i papperskorgen? Man får i alla fall titta över siffrorna igen, och astronomerna som jobbar i det spännande röntgen- och gammaspektrumet får tänka sig för en gång till innan de nyttjar Krabbnebulosan som en osviklig konstant.
Colleen A Wilson-Hodge heter NASA-forskaren som lett detta genombrott, och här finns hennes och kollegernas rapport When A Standard Candle Flickers.
Lite svettiga borde väl en del röntgenastronomer bli?
Kanonkulan – var är den nu?
Det finns inte så mycket nytt att rapportera om rymdbumlingen 2011 CQ1, som likt en kanonkula passerade förbi oss i går. På nätet finns ett par bra animationer, t ex här.
Enligt info från JPL:s Near Earth Object kom kanonkulan oss så nära som 5480 km (närmast kontakt över Stilla havet) och toppar därmed listan över “närmaste icke-nedslagsobjekt” i JPL-katalogen. Gravitationen från jorden tog kommandot och tvang rymdbumlingen svänga 60 grader.
Var finns den nu?
Storleken var inte större än några meter, vilket betyder att skulle den ha haft kurs mot jorden skulle rymdstenen ha förångats i jordatmosfären. Men det hade blivit ett vackert stjärnfall!
T rex även en matglad asätare
Åsikterna börjar gå isär om Tyrannosaurus rex – T rex. Köttätare var denna varelse definitivt, men inte bara ett hungrigt rovdjur på vår planet. Den var också asätare, när tillfälle erbjöds, och kanske till och med – kannibal.
I detta fall är teorierna om ett ovanligt kärt barn många.
På en punkt är dock alla överens: T rex var chanslös när asteroiden/asteroiderna ramlade ner för 65 miljoner år sedan.
Grönlands inslandsis konstrar
Nu är forskarna inte helt överens längre om att Grönlands inlandsis smälter och sjunker i havet i takt med den globala uppvärmningen. Så enkel är inte korrelationen. A ger inte B. Det finns tydligen mekanismer som bromsar processen, och ekvationerna får göras om.
“The Greenland ice sheet is safer than we thought” lyder ett citat av University of Leeds-professorn Andrew Shepherd (återgivet i senaste The Guardian Weekly).
Uppenbarligen händer nånting när smältvattnet på isens ovansida varma somrar sjunker ner genom öppningar i isen och bildar ett glatt lager vid istäckets undersida. Processen borde öka takten i isarnas vandring ner i havsvattnet med en dramatisk vattennivåhöjning som resultat. Men så är det inte.
Bra summering av forskningsrapporten på Leeds-universitetets hemsida. Jag gillar speciellt uttrycket “hidden plumbing”, gömt rörmokeri.
Den nya forskningen bygger på fem år långa satellitstudier av isarna.
Mystisk sken skådat i “Israels Jönköping”
Vad är det för mystiskt ljus över helgedomen på Jerusalems Tempelberg som framgår av den videosnutt, som Lars Olefeldt sänt över? Kolla här:
http://www.youtube.com/watch?v=rY2FFEufsuY&feature=player_embedded
Vi förutsätter att det inte är en fiffelvideo utan ett äkta fenomen. Då slås jag av det faktum att ljusbibban placerat sig över helgedomens spira. Dessutom är det väl åskmuller som hörs på videon? Nån sorts elektrisk urladdning rör det sig om, men vad kallas ett sånt fenomen?