Hur ska det gå för “Spacebabes”?

7 april får de veta hur långt de nådde – om de rentav vann tävlingen! Kirunas egna “Spacebabes”, som de kallar sig.
Anna Huhta (matrialansvarig), Alva Kihlgren (presskontakt), Ida Berneryd (gruppledare) och Victoria Windén (on-line kontakt) är fyra unga rymdgymnasister i Kiruna som blivit uttagna till finalen i en tävling arrangerad av Unga Forskare. “Spacebabes” hoppas komma högst på pallen, och varför skulle de inte kunna göra det?
I fjor somras var de fyra rymdgymnasisterna i Norge och representerade Sverige i ESAs årliga CanSat-tävling. Tävlingen innebär att ungdomar sänder upp experiment i colaburkar i en liten rymdraket. Kirunateamets bidrag fick pris för ”Bästa innovation”.
Experimentet gick ut på att skicka ett salt upp i atmosfären. Saltet, kallat HotIce, kristalliserades under färden. Eleverna kunde sedan studera hur kristallerna påverkats av de extrema G-krafter som rådde under färden. Kanske rymdsjukan, som drabbar astronauter, beror på rubbningar i balansorganets kristaller?
Priserna i finalen består av resestipendier och delas ut på Kungliga Vetenskapsakademien av statsminister Fredrik Reinfeldt. Tävlingen som anordnas av Förbundet Unga Forskare sker på Tekniska Museet i Stockholm den 3-7 april.
Rymdbolaget håller tummarna och önskar sina unga rymdstudenter lycka till.
Perspektiv på solen
Bara för att ge oss lite perspektiv på vår astronomiska tillvaro och alla fantastiska bilder som hela tiden ramlar in från observatorier och sonder: 2 april 1845 tog de franska fysikerna Louis Fizeau (1819-1896) och Lion Foucault (1819-1868) denna första daguerréotyp-bild av solskivan.
Fotot var drygt 12 cm tvärsöver. Exponeringen varade 1/60-sekund.
Solfläckarnas umbra och penumbra kan skönjas liksom solrandens lite mörkare framtoning. Dock syns inga flares eller någon kornig granulation i solens fotosfär.
Bilden ingår i Gérard de Vaucouleurs lilla behändiga bok La Photograohie astronomique, som kom redan 1958.
Tidigare försök 1842 av optikern N P Lerebours misslyckades, därför att hans bilder överexponerades.
Hans Bengtssons ABC
Från ABC för astronomer, som i rimverkstan snickrats ihop av den poetiske Hans Bengtsson, har vi dag nått fram till bokstaven U:
Ur mäta hur timmarna fara,
ur led kan tiden likaväl vara.
Vem får fysikpriset i år?

Det är ett halvår dit, men jag undrar så vad medlemmarna i Nobelkommittén för fysik går och grunnar på. Några namn inom astronomin, rentav?
Tyvärr sitter ingen genuin astronom eller astrofysiker i kommittén. Det borde det göra med tanke på att det största fysiklabbet har vi där ute. Ordförande i kommittén är Linköpingsprofessorn, biovetaren Ingemar Lundström.
Det från början lundensiska Crafoord-priset, som kompletterar Nobelprisen med sina 4 miljoner kr, går ju omlott till några olika discipliner inklusive ett som delats mellan astronomin och matematiken. Men roligt nog kommer det senare priset från och med 2012 att dubbleras: Då delas 4 miljoner kr ut BÅDE till en astronom och en matematiker.
Lundaprofessor belönad
Och apropå priser – har det stått nånstans i svenska medier att svenskfranska lundaprofessorn i atomfysik Anne L’Huillier är en av dem som belönats med L’Oreal-UNESCO:s Award till kvinnliga toppforskare i år?
100 000 US dollars kan man göra en hel del kul med, till och med i Lund.
Försenat grattis!