Nr 190 2011

Tongivande rymdkompositörer

Vad har ryssen  Konstantin Ivanov (1907-1984), litauern Adolfs Skulte (1909-2000) och letten Jaan Rääts gemensamt?

Anders Nyholm, vår ASTB-vice, har svaret: Sfärisk usk. De har alla komponerat rymdmusik inspirerade av den sovjetiska rymdfartens tidiga bedrifter.

Musiken finns inspelad, och Anders har lyssnat av.  Rääts symfoni tolkades rentav av den kommande svenskvännen, en ung Neeme Järvi som ju  senare i flera år kom att leda Göteborgs-symfonikerna. En utomordentligt agreabel bekantskap med nära till skrattet.

Anders har skrivit ett inlägg om de kosmiska klangerna i tidskriften Spacefights augustinummer, och Anders berättar att även på den amerikanska sidan inspirerades tonsättare “typ” George Crumb av Apollo 11-äventyret.

Östmusiken beskriver Anders som tillhörande 1900-talets “main stream”-koncept bland dåvarande  komponister.

Är det inte märkligt att den store Dmitrij Sjostakovitj aldrig, vad vi vet,  lockades att skriva ett rymdstycke? Ibland är tystnaden talande även i tonsättarleden.

Om vi ber Anders riktigt ödmjukt, tror jag att han kommer att spela upp några exempel på något kommande ASTB-möte.

Stjärnfall på gång!

Från vårt senaste pressmeddelande: Tycho Brahe-observatoriet i Oxie håller öppet för allmänheten kvällarna 11, 12 och 13 augusti, då kraftiga stjärnfall väntas. Dessa dagar passerar jorden årligen genom meteorsvärmen Perseiderna, som kan orsaka 50 till 100 stjärnfall per timme! – Vid klart väder börjar vi vid 21.00-tiden och håller på framåt midnatt, berättar Tycho Brahe-sällskapets ordförande Peter Linde. Meteorer är små stoftpartiklar som med hög hastighet, tiotals kilometer per sekund, kolliderar med jorden och genom friktion mot jordatmosfären hettas upp och förångas. Resultatetkan bli ett spektakulärt ljusspår. Under kvällarna kommer observatoriets experter att berätta närmare om fenomenet. På fredagen har man en särskild barnanpassad visning. Den som inte tar med sig egen kikare, kan låna kikare på observatoriet, men bäst ser man faktiskt dessa meteorer för blotta ögat. I år kommer dock den ljusa månen att skymma de svagare meteorerna. Tycho Brahe-observatoriet är ett av landets mest välutrustade amatörobservatorier och byggdes av Malmö kommun i början av 1970-talet.

Den största (kända) stjärnan

På denna filmsnutt, som Lars Olefeldt fångat upp, kan vi se hur stor solen är jämfört med de stlörsta kända stjärnorna i världsrymden.

VY Canis Majoris har en radie som är ungefär 2 000 ggr större än solens. Om en punkt på denna blogg är 1 mm tvärsöver  och den utgör solen, är diametern för VY Can Majs 2 meter. TVÅ METER!

Sen är det bara att räkna ut volymen.

Stilstudie av komet Garradd

I fredags tog den tyske amatörastronomen  Waldemar Skorupa denna  flotta bild av kometen Garradd, rapporterar Christian Vestergaard.

Waldemar Skorupa (t v) jobbar i det civila som IT-ansvarig på en bank, och han började sin amatörastronomiska tid genom visuella studier av Jupiter och Saturnus. Han hade inte pengar för att köpa ett teleskop! Astronomiintresset hade dock väckts redan när han var tio år och fick ögonen på en tysk populärvetenskapig bok med Orionnebulosan på omslaget. (Ständigt denna Orionnebulosa….)

1996 byggde Waldemar Skorupa en egen CCD-kamera, och sen låg vägen öppen till kometernas välde och Deep Sky-objekt.

Astronomer kan ha fel…

Om det finns något som dagens astronomer lärt sig så är det att ingenting där ute är “omöjligt”, “orimligt” eller “otänkbart”.

Annat var det förr när astronomer, enkannerlgin professorerna, var tvärsäkra, Här är ett knippe som rör rymdfarten:

* Simon Newcomb: Flyg enligt principen “tyngre än luft” är en omöjlighet.

* William H Pickering: Flygplan som rör sig snabbare än våra ånglok och bilar är en teknisk omöjlighet.

* A W Bickerton: Raketfärder till månen är absurt. (1926)

* Richard van der Riet Wooley, senare Astronomer Royal: Raketfärder är omöjliga. (1935)

Göteborg värd för årets Astronomdagar

Så fort det finns nått nytt att berätta om innehållet på Astronomdagarna i år, läggs det på Chalmers hemsida här.

Medarrangör för Astronomdagarna är som alltid Svenska Astronomiska Sällskapet.