Hoppa till innehåll

Nr 8 2012

  • av

Mörka materien som ett gigantiskt spindelnät

American Astronomical Society har dragit igång sitt 219:e möte, i Austin, Texas, och vi kan räkna med en strid ström nyheter från “over there”.

Det började bra tidigare i dag med presentation av  en makrostudie av den mörka materiens utbredning, som utförts under fem år och som haft 10 miljoner galaxer på kanske sex miljarder ljusårs avstånd i fokus.

Vad händer med galaxernas ljus när ljuset passerar mellanliggande tunga mörka materieklumpar i kosmos? Den mörka materien rymdtidsväxelverkar  med det bakomliggande galaxljuset, och bilden som vi nu får är en bild av ett kosmiskt spindelnät. Ungefär så som teorierna förutsäger.

Det är ett stort team astronomer som utfört mätningarna i fyra olika riktningar av himlavalvet, och de har lyckats få ihop en karta med en verklig bredd på 1 miljard ljusår.

Nästa steg. säger de, är en tio ggr större kartläggning.

Instrument och kameror på Hawaii och i Chile har använts, och två av forskarna bakom studien heter Catherine Heymans, knuten till skotska University of Edinburgh, och Ludovic Van Waerbeke vid University of British Columbia, Vancouver, i Kanada.

En bra pressrelease med text och bilder finns på det kanadensisk-franska Hawaii-teleskopets hemsida.  Bilden  nedan visar den mörka materiens fördelning i täta (ljusa) och tomma (mörka) områden. De tätaste områdena har en skenbar utbredning av ett par fullmånar på himlavalvet.

När vi närmare går in i de extremt täta områdena visar det sig att spindelnätets knutpunkter är värdar för massiva galaxhopar:

Fotocredit Van Waerbeke, Heymans, and CFHTLens collaboration.

PopAst om vår historia

Populär Astronomis webb, redaktör Robert Cumming, kan vi läsa om Johan Kärnfelts och Gustav Holmbergs stora kartläggningsprojekt av svensk amatörastronomis historia. Det är ett 3-årigt projekt vi lär återkomma till ofta även här på W-bloggen och ASTB:s huvudsida.

Johans och Gustavs specialblogg “Amatörastronomins historia – en projektblogg” hittar du fram till här.

De bägge proffsforskarna inom idé- och vetenskapshistoria i Göteborg respektive forsksningspolitiska programmet i Lund är amatörastronomer i ordets goda mening – Johan gillar  att visuellt spana in Deep Sky-objekt och Gustav håller gärna koll på en del variabler med en fältkikare.

Bluffen 1835

En av de värsta massmediala blufferna i astronomins historia utspann sig 1835, då New York-tidningen The Sun påstod att det fanns liv på månen och hävdade att uppgifterna kom från Sir John Herschel. Artiklarna spreds med vindens hastighet och  upplagan rasade i höjden. Herschel fick vetskap om kuppen men lär aldrig ha sagt eller skrivit något om saken.

Hela storyn finns numera  återberättad i Matthew Goodmans bok The Sun and the Moon: The Incredible Mon Hiax of the 1830s.

Kalender från Onsala-vännerna

I fjor överraskade Rune Fogelquist med att ge ut en flott, bildglad och poetisk  kalender för 2011 – i år 2012 dök det upp en snygg produkt från radioastronomerna på Onsala rymdobservatorium. En årskalender som verkligen  pryder sin plats på väggen, med 12 slagkraftiga bilder. Snyggt!

Så här illustreras januari 2012, en bild från ESO/APEX-teleskopet på 5000 meters höjd i Chile:

En del av APEX-instrumenteringen svarar Chalmers-teknikerna för.

Från APEX släpptes bl a i november i fjor en rapport om stjärnbildningen i den kalla Carina-nebulosan.

Jordräddarna kommer på SVT2

Malmökillen Claes R Lundins kortfilmer om jordklotets räddare,  Earthsavers, har inköpts av SVT2. Vi utlovas en animerad resa runt hela jorden, från Kongos dimhöljda berg till Arktis glaciärer. En film i sex avsnitt om människor som för en enveten kamp att rädda jordens natur.

Bland jordräddarna finns en ung 12-årig  indisk kille, Madhav Subrahmanyam, som räddar tigrar, och den 74-åriga forskaren Sylvia Earle som räddar världens oceaner.

Här är sändningstiderna för serien, som också har en trevlig hemsida:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.