Hoppa till innehåll

Nr 19 2014

  • av

Riksdagen skrotar våra resurscentra:

Korkat och kontraproduktivt!

Tack till ASTB:aren Jorge de Sousa Peres, som uppmärksammar oss på att Lärarnas Tidning 23.1 hade en larmrapport författad av ett antal tungviktare inom vårt vetenskapssamhälle. Rubriken löd: "Naturvetenskap tappar". En alldeles för snäll rubrik…

Artikeln återgavs för någon tid i nätbaserade Lärarnas Nyheter.

Artikeln i sin helhet lyder så här – sprid den till vänner och bekanta inom vår community. Även Lund är som synes drabbat! Och obs: Detta är inget "särintresse", det handlar faktiskt om en nationell uppryckning ur morasen. Stoppa dumheterna NU!

Artikeln:

✰ Riksdagen har beslutat att stödet till de fyra nationella resurscentren i natur­vetenskap och teknik ska upphöra.
✰ Vi är djupt bekymrade över beslutet, som innebär avveckling av en värdefull och klassrumsnära resurs för landets lärare. Denna avveckling går stick i stäv med regeringens ambitioner att stärka kunskapsnivån inom naturvetenskap och teknik hos Sveriges elever.
✰ Riksdagen klubbade den 11 december igenom en avveckling av Centrum för tekniken i skolan (Linköping), Kemilärarnas resurscentrum (Stockholm), Nationellt resurscentrum för fysik (Lund) och Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Uppsala).
✰ Utan föregående utvärdering av resurscentrens verksamhet, och analys av konsekvenserna, får dessa inte längre statliga medel. I stället skapas ett nytt ämnesdidaktiskt forskningscentrum för hela landet.


✰ Vi anser det nödvändigt att resurscentren i biologi, kemi, fysik och teknik kan fortsätta med sin praktiknära verksamhet i samarbete med ett nytt ämnesdidaktiskt centrum.
✰ När nu stödet upphör riskerar väl fungerande verksamheter att raseras — verksamheter som under många år byggts upp i de ämnen som är prioriterade i svensk skola, och är en förutsättning för landets framtida konkurrenskraft.
✰ Avvecklingen av resurscentren är direkt kontraproduktivt till andra insatser för att öka utbildningskvaliteten i naturvetenskap och teknik.


✰ Sveriges situation är särskilt prekär med tanke på ungdomars sviktande intresse för naturvetenskap, de dåliga resultaten i den senaste Pisa-rapporten och den svaga rekryteringen av nya lärare.
✰ De nationella resurscentren har etablerade samarbeten med science center, naturskolor, företag och organisationer samt nätverk där lärare kan ta del av varandras erfarenheter och universitetens forskning.
✰ Riksdagsbeslutet oroar oss och vi förordar att Skolverket får i uppgift att tillsammans med företrädare för resurscentren arbeta fram en modell för ett gemensamt uppdrag om fortsatt och förbättrat klassrumsnära stöd till lärarna.
✰ Alla insatser är oerhört angelägna. Ett kostnadseffektivt sätt är att ge fortsatt stöd till de nationella resurscentren.

Undertecknat av:

Ingrid Ahnesjö,  Prodekan och professor i zooekologi, Uppsala universitet, Ulf Danielsson, Vicerektor och professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet, Ledamot Kungliga Vetenskaps akademien (KVA),  Elisabeth Einarsson, FD i geologi, Lunds universitet, Kommittén för skolfrågor KVA,  Ylva Engström, Prodekan och professor i molekylärbiologi, Stockholms universitet. Ledamot KVA, Birgitta Henecke, FD, vetenskaplig ledare, Kommunförbundet Skåne, Per Olof Hulth, Professor em i experimentell astropartikelfysik, Stockholms universitet. Kommittén för skolfrågor KVA, Bo-Anders Jönsson, Prodekan och professor i medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet, Anders Karlhede, Dekan och professor i fysik, Stockholms universitet, Almut Kelber, Prodekan och professor i sinnesbiologi, Lunds universitet, Dan Larhammar, Professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet. Kommittén för skolfrågor KV, Ulf Lindahl, Professor em i medicinsk och fysiologisk kemi, Uppsala universitet. Kommittén för skolfrågor KVA, Elisabet Nihlfors, Dekan för Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet

Supersmällen i M82

Kvällen 15 februari skattade Gustav Holmberg supernovan SN 2014 J till 11.0m. 

Så supernovan är fortfarande still going strong, synlig även i Gustavs 90 mm Maksutov-Cassegrain-teleskop från Lunds horisont.

Alla verkar rörande överens om att denna SN har ett ovanligt långt utdraget platt maximum. Var beror sånt på?

Loppet inte kört för nya Cosmos-serien

Jag fick ytterligare ett svar från SVT och dess faktaavdelning vad gäller eventuell sändning av den nya Cosmos-serien – se tidigare W-blogg – med Neil deGrasse Tyson i "rollen" som Carl Sagan.

– Vi vet i nuläget inte om vi kommer få möjlighet att köpa den. Vi kommer absolut göra vårt bästa för att få rättigheterna till detta projekt, hälsar Gittan Möller på SVT Tittarservice .

Nu håller vi tummarna för att public service-företaget gör slag i saken och –  "put it´s act together"!

Franska UFO-observationer

Franska vykort är man ju van vid sen uppväxten, mindre så med franska UFO-observationer. Men sen ett år har den franska rymdmyndigheten enligt Lars Olefeldt släppt på sekretessen och 1600 observationer under fem decennier har offentliggjorts. Den i särklass sämsta observationen har med en flygande toarulle att göra, rapporterade AFP.

UFO på franska blir förresten OVNI, det vill säga "Objet Volant Non Identifié".

LEGO på Mars

– Mars-rovern Curiosity finns nu som LEGO, berättar Christian Vestergaard.

10-åringar får budskapet i reklamen: "Explore Martian landscapes with the amazing NASA Mars Science Laboratory Curiosity Rover!"

LEGO-leksaken har designats av en livs levande Curiosity-ingenjör, Stephen Pakbaz, och här finns med allt kul: mobila delar, sexhjulsdrift över svåra hinder,  robotarm, en förklarande liten bok.

Info här: http://shop.lego.com/en-US/NASA-Mars-Science-Laboratory-Curiosity-Rover-21104

Och själv lekte man med Meccano, men där fanns aldrig nått kul rymdinspirerat. Möjligen en variant på tyska V1:an… Det mesta jag kommer ihåg var en massa små muttrar som försvann mellan golvplankorna.

Ärkebiskopen i Höör

Fick denna bild från diskussionsaftonen om Big Bang i torsdags i Höör, men jag tyckte – från min position – att Antje Jackelén verkade fullt uppdaterad… och kontaktbar. Ett och annat glapp i kontakten med Den Allra Högste Chefen är ju bara mänskligt när Peter Linde argumenterade.
Jag ska försöka komma över de biskopsbrev hon pratade om, dokument i vilken Svenska kyrkans naturvetenskapliga hållning kommer till uttryck.
Ett inspirerande "cross over"-möte var det! Och hon har ett argument i detta att alla kräver att t ex en kristen teolog ska ha insiktsfulla synpunkter på den astronomiska världsbilden alltmedan en astronom självbelåtet kan nöja sig med sitt och inget mer. Sid 156 i hennes bok Tidsinställningar: Tiden i naturvetenskap och teologi (Arcus, 2000) rekommenderas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.