Spänningen stiger och spekulationerna tilltar:
Pluto väntar på besök
Det märks att amerikanernas intresse för dvärgplaneten Pluto – deras planet – är i stigande inför New Horizons-sondens passage nästa år. Det dyker upp fler och fler artiklar och spekulationer om himlakroppen.
✔ Senast ventileras idén om att Charon, Plutos ena måne, kan ha (haft) en underjordisk saltvattenocean och kanske dessutom har en yta full av sprickbildningar som andra månar i planetsystemet (Jupiters Europa, Saturnus Enceladus).
✔ Om Charons bana kring moderplaneten en gång varit starkt elliptisk följer en rad konsekvenser: Att gravitationseffekter skapat ytsprickor plus värme i kärnan, dessutom har Charon en 1/8-del av Plutos massa (rekord i vårt planetsystem). Även detta spelar roll i beräkningarna.
✔ I dag snurrar Charon i en nästan cirkulär bana runt Pluto (banexcentriceten = 0,00), och de bägge himlakropparna är låsta av "Newton" så att de visar samma sidor mot varandra. Så har det inte alltid varit.
✔ På senare tid har även diskuterats i vilken mån det kan finnas "trans-plutoniska" planeter; bl a finns funderingar på en eller två himlakroppar, en även längre ut än jorden = 250 AU = 250 "astronomiska enheter" = 250 jorden/solen-avstånd bort.
✔ Pluto har ju även ett svenskt intresse. Det var vår för tidigt bortgångne MARS-medlem Leif Andersson som under sin alltför korta yrkeskarriär som astronom borta i USA fokuserade sina krafter på isplaneten där ute och dess planet/måne-relation. Bl a ockultationerna på 1980-talet. Kolla tidigare W-bloggar!
✔ Leif blev postumt belönad för sin Pluto/Charon-forskning både med en månkrater och en asteroid.
Kepler-smällens kusin
Likheterrna mellan supernovaresten förbunden med Keplers supernova 1604 och en äldre "kusin" i Stora Magellanska molnet, diskuteras i en ny forskarrappport baserad på Spitzersondens mätningar.
Jakten på biomarkörer
Hur vi kan upptäcka biomarkörer typ molekylärt syre i exoplaneters atmosfärer, avhandlas i en ny rapport.
Inte bara det: Det kommande infrarödkänsliga James Webb-teleskopet kan mycket väl identifiera den typ av "industriella föroreningsmolekyler" som finns i vår egen jords atmosfär (CH4, N2O, CF4 m fl), förutsatt att den jordlika exoplaneten finns i en beboelig zon runt en vit dvärgstjärna.
Vilket museum?
Vetenskapsmuseer i hela världen uppmärksammar Tycho Brahe. Christian Vestergaard, W-bloggens förste vice, hittade denna bild häromdan på nätet. Var är vi? Vi tycker att vi kan läsa oss till en engelsk text i bakgrunden.
– Tycho ser ut att iordningställa sin ekvatorialarmilla för nattens mätningar på Uraniborg, menar Christian V.
Snabbare än ljuset
NASA-forskare och ingenjörer jobbar faktiskt på "snabbare-än-ljuset"-farkoster, påpekar Lars Olefeldt.
Trixet är att färdas genom rymdtidens maskhål.
Avslöjad!
I samband med ett Rotary-föredrag i Malmö (Malmö Södra RK, själva föredraget handlade om asteroidhoten mot jorden), togs en avslöjande bild på W-bloggaren himself – ja, vad är vi ute efter egentligen när vi gubbs kikar?




Ang snabbare än ljuset farkosten.
Den ska inte färdas genom maskhål, utan kröker rymdtiden (trycker ihop framför och expanderar bakom) så att farkosten förflyttas framåt.
Egentligen så flyttas inte själva farkosten direkt (ingen acceleration) utan det är rymden som flyttas. 🙂