Hoppa till innehåll

Nr 119 2014

  • av

Komet-extra 1:

Upptäckarinstrumentet

Med detta teleskop upptäcktes kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko  nådens år 1969, kometen som alla hoppas att  Rosetta-sonden ska lyckas placera sin landare Philae på 12 november.
STORT TACK till W-kompisen Christian Vestergaard, som sänt över bilden via sin facebookkompis, Leonid Elenin, som även han är en framstående kometjägare.

902708_634489923299711_2888663631936347222_o[1]

Bildkälla Leonid Elenin

– Instrumentet  är en ASI-2 Maksutov med en spegeldiameter på en halvmeter och öppningsförhållandet f/.24. Teleskopet är beläget på Fesenkov Astrophysical Institute i Almaty (Alma Ata) Kazakstan.

– Kometen upptäcktes 23 oktober 1969 för övrigt.

Teleskopet ser i dag onekligen lite slitet ut här och var men optik och teknik fungerar bevisligen.

Också tack till Lars Olefeldt, som hittat denna tecknade Youtube-kortis inför landningen kommande onsdag.

– Håller tummarna!, påpekar Lars O.

Komet-extra 2:

Senaste bilderna

De senaste bilderna visar detta spännande skuggspel över kometen – hur landaren Philae ska hitta rätt utan att kapsejsa på denna skrovliga himlakropp är ett mysterium:

Comet_detail_30_October_2014_a_node_full_image_2

Bildkälla: ESA/Rosetta

B1r7-00IgAAyRmG.jpg_large

Bildkälla: ESA/Rosetta

Rosettas twitterkonto har naturligtvis allt senaste nytt: https://twitter.com/ESA_Rosetta

Nya Cosmos-serien körs i SVT2

Tjat lönar sig: SVT har köpt in uppföljaren till Carl Sagan-serien Cosmos (1980), och måndag 10 november – med start kl 18.00 – visas första delen i SVT2. Tipsar Hr Astropedagogen  Peter Hemborg.

Programledare: Neil DeGrass Tyson. Temat i första delen är förstås vårt  universums start.

250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard

☆ SVT Play repriserar serien.

☆ Största möjliga beröm till public service-företaget på Gärdet i huvudstan, SVT som inte alltid varit så "public" och så "service"-minded.

☆ Notabelt är, att en av seriens skapare och producenter är Ann Druyan, som var gift med den för tidigt bortgångne profilen Carl Sagan.

ESO närmar dig gåtans lösning

ALMA,  Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, har synat systemet HL Tauri  450 ljusår från oss och konstaterat denna ackretionsdisk med koncentriska ringar, ett system som skapas i samband med pågående planetbildningar motsvarande det som en gång skedde i vårt eget solsystem.

ALMA:s detaljrikedom – ett resultat av antennernas långa baslinje –  har överraskat till och med ganska så härdade fackastronomer.

ALMA image of the protoplanetary disc around HL Tauri

HL Tauri i ALMA-närbild…

eso1436b

… och på lite större vinkelavstånd. Bildkälla: ESO

Hela den fantastiska HL Tauri-storyn här!

Äldsta och mest metallfattiga stjärnan – hittills…

När jag härom dan i W-bloggen skrev om den tyska astronomen  Anna Frebel och hennes bok och hennes berättelse om upptäckten av den metallfattigaste stjärnan hittills, så bör ju också berättas att rekordet faktiskt redan slagits. Den nya rekordhållaren har katalogbeteckningen  SMSS J031300.36-670839.3 och har en Fe/H-halt på sanslösa ≤−7.1.

Stjärnans ålder skattas till 13,6 miljarder år. Och den ligger "bara" 6000 ljusår från oss. Hur den har smugits in så nära oss som en av Vintergatans – och universums – oldtimers är en gåta. Men Vintergatan är ju i sig lastgammal.

Upptäckten bekantgjordes våren 2014. Mycket spännande, eftersom upptäckten även kastar ljus på det överraskande fenomenet med de första lågenergirika supernovorna i vårt kosmos.

Årets obligatoriska julklapp…

… nämligen Per Ahlins evergreen Astronomisk kalender 2015 har redan  dykt upp/ner.

13059921_O_1

Tack för den!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.