Extremt tidig "Vintergata" hittad med stoft och damm
Grattis till kompisarna på Onsala radioobsis och speciellt Kirsten Knudsen (bilden nedan), som tillsammans med en grupp kolleger världen över har använt jätteteleskopen Alma och ESO:s VLT för att observera en av de yngsta och mest avlägsna galaxerna som hittills upptäckts. Pressrelisen här. Rapporten publiceras i Nature.
✬Forskarna överraskades när de upptäckte att systemet var långt mer utvecklat än man förväntat sig. Andelen stoft och damm i galaxen liknar den hos mer mogna galaxer, som till exempel Vintergatan. Stoft av det här slaget är viktigt för uppkomsten av liv eftersom det spelar en roll i hur planeter, komplexa molekyler och normala stjärnor bildas.
✬ I observationerna studerade man galaxen A1689-zD1. Den går att studera eftersom dess ljusstyrka förstärks mer än nio gånger tack vare den spektakulära galaxhopen Abell 1689, som ligger mellan den unga galaxen och jorden och som fungerar som en gravitationslins. Om det inte var för den gravitationella förstärkningen så hade skenet från denna väldigt bleka galax varit alltför svagt för att kunna upptäckas.
Bildkälla: Chalmers
✬ Galaxen pekades tidigare ut som mycket avlägsen i bilder från Hubbleteleskopet, men avståndet kunde då inte mätas tillräckligt noggrant.
✬ Vi ser A1689-zD1 när universum var bara drygt 700 miljoner år gammalt – fem procent av dess nuvarande ålder (en rödförskjutning på 7,5). Det är en relativt blygsam galax – den har mycket mindre massa och lyser svagare än många andra objekt som tidigare studerats i det här skedet av det unga universum. Därför är den också ett mer typiskt exempel på en galax från den tiden.
✬ A1689-zD1 är synlig som den var under en period i universums barndom som kallas återjoniseringens tidsålder. Då förde de första stjärnorna med sig en kosmisk gryning som lyste upp ett enormt och genomskinligt universum och som satte punkt för kosmos så kallade mörka år. Man förväntade sig att den skulle se ut som ett nybildat system, men galaxen överraskade astronomerna med sin rika kemisk sammansättning och stora mängder av interstellärt stoft.
✬ Forskarna kunde bekräfta galaxens avstånd med hjälp av VLT, men de upptäckte dessutom att galaxen tydligt detekterats av Alma-observatoriet. Ett av de främsta målen med Alma har varit att upptäcka galaxer från det unga universum med hjälp av ljus från deras kalla gas- och stoftreserver.
✬ – Tidigare har ingen sett en så avlägsen galax som lyser starkt på grund av stoft och damm. Det var en rejäl överraskning för oss att hitta den också med Alma. Den här galaxen är en riktigt imponerande stjärnfabrik, säger Kirsten Knudsen.
✬ Överraskande nog så ser det ut som galaxen A1689-zD1 skickar ut mycket långvågigt infrarött ljus. Ljuset har sträckts ut av universums expansion så pass att det har våglängd kring en millimeter när det når jorden och kan därför upptäckas av Alma. Att den lyser starkt är ett tecken på att galaxen redan har bildat många av sina stjärnor och avsevärda mängder tyngre grundämnen. Den innehåller mycket stoft, och har dessutom ett förhållande mellan stoft och gas som liknar det hos långt mognare galaxer.
✬ – Fastän det exakta ursprunget till stoft och damm i galaxen fortfarande är okänt så visar våra upptäckter att det tillverkades väldigt snabbt, inom 500 miljoner år efter att stjärnor började bildas i universum. Kosmiskt sett är det en väldigt kort tidsram med tanke på att de flesta stjärnor lever under flera miljarder år, förklarar Darach Watson, astronom vid Köpenhamns universitet, som har lett forskarteamet.
✬ Enligt forskningen tycks A1689-zD1 ha bildat stjärnor kontinuerligt i en måttlig takt sedan 560 miljoner år efter big bang. Alternativt kan den ha gått igenom en fas av extrem stjärnbildning som sedan avtog.
Den här magnifika bilden, tagen av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble, visar den rika galaxhopen Abell 1689. Galaxhopens stora koncentration av massa böjer ljuset från objekt som ligger bortom den, och förstärker dessutom deras ljus så att de blir synliga. Ett sådant objekt, A1689-zD1, ligger inuti rutan men är alltför ljussvagt för att kunna synas tydligt i den här bilden. Nya observationer med teleskopen Alma och VLT har avslöjat att objektet är en dammig galax som vi ser när universum bara var 700 miljoner år gammalt.
Bild: NASA; ESA; L. Bradley; R. Bouwens; H. Ford; G. Illingworth
Annorlunda bild av Ceres
Så här kan också Ceres, dvärgplaneten, presenteras i en annorlunda projektion, som verkligen tar fasta på hur kratertät himlakroppen är:
Bildkälla; NASA/JPL/Dawn
Bilden togs av Dawn-sonden 19 februari på ett avstånd av 46 000 km.
Ytterligare ljusa punkter dyker fram, utöver den redan kända "dubbeln" i en krater nära ekvatorn.
MUSE inte MOUSE
Jag satt och rörde ihop det för mig själv när jag såg en ESO-nyhet flimra förbi om det nya spektrala MUSE-systemet på VLT. MUSE = Multi Unit Spectroscopic Explorer.
Varför använderr vi gamla akronymer? Tänkte jag.
När jag sen slog i diverse biblar visade det sig att jag hade jag tänkt på MOUSE: Minimum Orbital Unmanned Satellite of the Earth, ett tidigt amerikanskt satellitprojekt uttänkt av pionjärerna James van Allen och S F Singer. Projektet var tänkt att fortsätta där de första raketuppskjutningarna för att mäta solens UV-strålning bl a gjort sitt.
Maffigaste kvasaren hittills
Den otroliga kvasaren SDSS J010013.02+280225.8 verkar slå alla rekord vad gäller dess inbäddade svarta hål: Dess massa motsvarar ~1.2 × 1010 
.
Teoretikerna har fullt upp med att förklara fenomenet. En och annan lärobok får skrivas om.
Nyheten i Nature uppmärksammas lite varstans i cyberrymden. Kul nog har Håkan Barregård hittat nyheten på kontroversielle ateisten Richard Dawkins facebook-sida och webb.
Tycho-plock i korthet
* Förhoppningsvis kan "Historiska klubben" inom vårt sällskap ses 20 april, en måndag. Dä är det meningen att vi möts på Malmö stadsbibliotek för att där få titta på original i William Lengertz samling av Tycho Brahe-verk och dito av Johannes Kepler. Men det är inte klart ännu.
* Andra tänkbara utflyktsmål för klubbisterna framöver är Skissernas museum i Lund (studium av förlagorna till Ivar Johanssons Ven-staty) och Thott:arnas hem i Svalöv, Torrlösa kyrka och platsen där Tychos lärda syster Sophie Brahe ligger begraven.
* Göran Stjärnström i Ystad håller på med en utredning av vart Friedrich Archenholds i hemlighet utgrävda Tycho-ting tog vägen. Berlin-astronomen var på Ven efter jubileumsåret 1901 och grävde "i smyg". Frågan är var de då funna sakerna tog vägen i samband med andra världskriget. Archenholds observatorium i Treptow klarade sig, märkligt nog. Göran kommer ev i höst till oss i sällskapet för att berätta om sin jakt.
* Ven-bosatte Carl-Axel Cardell har skrivit ett mycket trevligt brev. Det är Carl-Axel (med astronomi i sin fil mag-examen!) som skänkt oss den belysta Cassiopeia-tavlan vid Tycho-dockan på TBO. Sitt Tycho-intresse har Carl-Axel dokumenterat i skrift, roligt nog. Hoppas få se honom och hans närmaste på Tycho Brahe-observatoriet vad det lider.
* Mitt närmaste Tycho-projekt: Jag måste utreda mera i detalj vad Tycho menade mitt sitt projekt att det borde byggas ett observatorium i Egypten, i Alexandria. Ett "filialobservatorium" till Ven-institutionerna. Vad försiggick i detta hans framåtsyftande tänk? Södra stjärnmhimlen borde kartläggas. Samtida observationer kunde ge parallaxer m m och teorierna om Mars och månens rörelser få substans. Vi får se vad vi hittar hos Gassendi, Dreyer, Norlind, Christenson, Gingerich & Co.
Kometen som gick upp i rök
Vad hände med den långperiodiska kometen C/2010 X1 (Elenin), som på 0,7 AU:s avstånd plötsligt bara gav upp? Under en tid hade Elenin-kometen ökat drastiskt i ljusstyrka och var många astrofotografers favorit hösten 2011. I oktober var den helt försvunnen, innan den ens nått sitt perihelium.
En ny rapport synar händelsen, och varken gravitation, fenomen som sublimation och annat gängse i kometvärlden räcker som förklaringar. En massförlust skedde som orsakade en plötslig rotationskollaps, lyder nu huvudspåret.
Trösterikt av Woody
Härom dan satt jag i tv-soffan och njöt av Woody Allens film Hannah och hennes systrar. Neurotiske hypokondrikern Woody var i sitt esse!
Då och då visar det sig att Woody även funderat på astronomi… ja, alltså funderat på sitt alldeles eget vis:
