"Krabban" uppmärksammas världen över
Den svenska utforskningen av globuler (förstadier till stjärnbildning) i Krabbnebulosan – scrolla ner till förra W-bloggen – uppmärksammas av den astronomiska communityn lite överallt. Några exempel:
* Astronomy and Space: http://phys.org/news/2016-11-scientists-dusty-globules-crab-nebula.html
* Relaterad: https://sciencesprings.wordpress.com/ (daterad 4 november)
* På ryska: http://astronovosti.ru/katalogizirovano-100-pylnyx-globul-krabovidnoj-tumannosti/
Är denna sorts jakt i supernovarester möjlig för citizen science-medarbetare hemma vid datorn? Frågan går till Gösta Gahm, vår tidigare Stockholmsprofessor och expert på området:
– Nej, någon citizen science funkar nog inte. De yngsta supernovorna är mestadels mycket avlägsna och globuler går inte att upplösa. De äldre är för ljussvaga för att man ska se dem. Och de flesta ligger ju också långt bortom Krabban.
På nätet ser jag att det förekommit en liten diskussion om de svarta fläckarnas natur. En frågeställare undrade rentav om de kunde vara resultat av brister i Hubble-teleskopets optik, men nu vet ju definitivt vad det handlar om.
Gösta Gahm blir förresten på ryska Гёста Гам och Tiia Grenman blir Тиией Гренман.
Är Arecibos saga all?
Planerna på att skrota Arecibo-observatoriet i Puerto Rico, ikonen inom radioastronomin (och Hollywood), rycker närmare. S&T uppmärksammar hotet.
Lillasyster Brahe uppmärksammas
Sophie Brahe, "Tychos lärda syster", omskrivs i en sympatisk artikel på nätet:
http://cphpost.dk/history/the-stargazers-little-sister.html
Tack till Christian Vestergaard som hittat rapporten, med illustration från Illustreret Dansk Litteraturhistorie (som återges i sin helhet genom Runeberg-projektet – om storebror och lillasyster Brahe står att läsa här).
Jeanne Dumée ifrågasatt
Mer historia! Den franska kvinnliga 1600-talsprofilen Jeanne Dumée diskuteras i en artikel i augustinumret av The Journal for the History of Astronomy. Hur självständig och nydanande var hon när hon pläderade för det copernikanska systemet? Inte mycket.
Fanzinernas svenska historia i pdf
Ännu mer historia! Den som tar kontakt med den eminente sf-kännaren, författaren Ahrvid Engholm kan säkert få översänt hans genomträngande bibliografi över de svensktillverkade fanzinerna. Hälsa från W-bloggen!
Ahrvid finns här:
ahrvid@hotmail.com
Rekordmånga NEO:s
15 000 Near Earth Objects – "nära jorden-föremål"- har nu identifierats tack vare intensiva sökprogram, numera även från europeisk sida. I och med att ESA:s "flugögon-teleskop" (bilden) kommer igång in på 2018, förväntas antalet NEO:s stiga dramatiskt.
Bildkälla: ESA
Den som går in och kollar "läget" på IAU:s Minor Planet Center upptäcker att hittills i november har hittats fem nya NEO, under hela året hittills 1596 och totalt 15210.
Bradbury fick inte heller priset
Om någon science fiction-författare vore värd Nobelpriset i litteratur var det Ray Bradbury (1920-2012). Han får nöja sig med att tillhöra skaran av de bortdömda – som Joseph Conrad, Leo Tolstoy, James Joyce, Virginia Woolf…
PS. Schiaparellis olycksplats i färg
Med hjälp av kamerasystemet ombord på NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter har nu olycksplatsen för Schiaparelli-sonden identifierats – i färg! Nära sondens kraschplats finns resterna av fallskärmen och den skyddande värmeskölden. (Bildkälla: NASA/JPL-Caltech. Univ of Arizona)
