Vårt nya "husaltare" på Tycho Brahe-observatoriet
Ett välbesökt årsmöte ute på Tycho Brahe-observatoriet (30.3) toppades i Lundmark-fansens ögon av den korta presentationen av stora salens nyaste bidrag: Det flotta "husaltaret" med Knut Lundmarks master piece Nya himlar från 1943.
Välförtjänta, långa och varma applåder till altarets skapare Anders Nilsson – och till Kjell Werner, som skänkt oss boken.
Foto: Peter Hemborg
Ett par av ASTB:s medlemmar äger egna ex av denna sanna dyrgrip. T ex Hans Hilderfors, till vars bok när kan köpte den följde en recension av Per Collinder i Dagens Nyheter 1944. På baksidan av urklippet fann Hans en nyhetsartikel om de allierades bombningar av Budapest, som ju var i Nazi-Tysklands våld. Och återigen slår tanken en nutida betraktare: Att Nya himlar utkom mitt under brinnande krig, då pappersransonering (och annan ransonering) rådde och lyxiga böcker tillhörde verkligen undantagsutgivningen.
Collinder var vän till Lundmark, hade doktorerat för honom med sin katalog över öppna stjärnhopar (den förekommer fortfarande i den astronomiska litteraturen, det kan ju vara kul att veta att Plejaderna har katalogbeteckningen Collinder 42) och var, sedan han lämnat den aktiva astronomiska forskningen, aktiv i vårt sällskap och skrev ofta i årsboken Cassiopeia. Han intresserade sig även för astronomihistoria.
Collinders helhetsbetyg? Det var översvallande positivt: "… ett arbete av imponerande skönhet", "… ett mäktigt arbete, en vetenskaps historia". Omdömet håller än i dag.
Kritik? Collinder noterade att boken uppenbarligen tillkommit vid vitt skilda tillfällen, att han inte höll med i Lundmarks uppskattning av Kopernikus (som möjligen tittade på stjärnorna en gång om året…), men annars var det bara småsaker. Sammanblandningen av Herakleitos, filosofen, och Heraklides av Pontus i registret, som dessutom saknar hänvisning till det astronomiska verktyget astrolabium.
Nya himlar kom ut i 500 numrerade exemplar, och vi vet ju att statsministern Per Albin Hansson ägde ett exemplar. Se tidigare W-blogg. Troligen hade Per Albin aldrig tid till annat än att snabbläddra i jätteverket.
Kungahuset? Jag har bett folk på Bernadottebiblioteket på slottet kontrollera om Lundmark överhuvud taget finns i samlingarna, som omfattar runt 100 000 böcker. Vi väntar med spänning på svar!
Att boken var en DYRgrip framgår av Hans Hildersfors uträkningar:
– Vad kostade boken 1944 i dagens prisnivå? Enligt recensionen 200 kr. Omvandlar vi det till dagens pris med hjälp av levnadskostnadsindex blir det ganska precis 20 gånger mer dvs 4000 Kr.
– Ett annat sätt att jämföra är med hjälp av gammal lönestatistik. Enligt ”Lönestatistisk Årsbok för Sverige 1944 utgiven av Kung. Socialstyrelsen” tjänade en t ex en manlig industriarbetare ca 355 kr i månaden 1944. En ingenjör tjänade ca 700 kr i månaden. En tidlönearbetare sysselsatt med vägunderhållning tjänade 1,26 kr per timma och behövde således arbeta nästa 160 timmar bortsett skatt för att tjäna ihop till boken. Allt var inte bättre förr.
"Tycho dog full av guld"
Rena kvällstidningsrubriken på aktade Smithsonian-magasinets nätartikel:
"Astronomer and Alchemist Tycho Brahe died full of gold"
Tack till Christian Vestergaard för fyndet. Tycho sin tids Goldfinger?
NASA:s Mars-projekt börjar ta form – på ritbordet
Lars Olefeldet meddelar att NASA:s ambitiösa bemannade Mars-projekt börjar ta form. Ett årtal i almanackan är 2033, då amerikanerna förväntas runda Mars – och på vägen Venus – men inte landa.
I närheten av månen byggs en rymdstation upp, en "gateway" mindre än ISS, och astronauter ska under slutet av 2020-talet göra en del utflykter ut i rymden bortom månen.
Ill: NASA
Som påpekas i artikeln ovan är NASA-folket optimister, de måste ha Trump med på vagnen t ex, och allt detta i en tid när NASA inte ens förfogar över egna raketer som kan ta astronauter upp till ISS. Tur att hjulet redan är uppfunnet!
Utmanande röntgenfenomen
Ett mystiskt röntgenutbrott i kosmos har snokats upp av Chandra-satelliten: Röntgenkällan blev plöötsligt 1000 ggr starkare under några timmar för att därefter dö ut. Vad hände?
Källan tillhör en liten galax 10,7 miljarder ljusår bort.
Bildkälla: X-ray: NASA/CXC/Universidad Católica de Chile/F.Bauer et al.
Chandra-folket sammanfattar utbrottet:
"While scientists think this source likely comes from some sort of destructive event, its properties do not match any known phenomenon. This means this source may be of a variety that scientists have never seen before."
Pressrelease med suggestiv video återfinns här.
Exo-Venus hittad
Isabel Angelo (SETI Institute, NASA Ames Research Center, UC Berkeley) meddelar att nyupptäckta (transitmetoden) Kepler-1649b är en exoplanet bara 219 ljusår bort.
Exo:n har ungefär samma storlek som jorden och Venus och mottar samma mängd stjärnljus/energi som Venus gör från solen.
Aprilskämmigt
Källa: https://www.pinterest.se/pin/151292868710773514/