Två exoplaneter på samma ESO-bild – kring samma stjärna!
Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit den första bilden på en ung sollik stjärna som omkretsas av två jättelika exoplaneter, berättas i ett pressmess från ESO.
* Bilder på planetsystem med fler än en exoplanet är extremt ovanliga och hittills har astronomer aldrig kunnat observera mer än en planet i omloppsbana kring en sollik stjärna. Observationerna kan hjälpa astronomerna att förstå hur solsystemets planeter har bildats och utvecklats.
* För bara några veckor sedan publicerade ESO ett planetsystem som bildas i en ny bild från VLT. Nu har samma instrument på samma teleskop tagit den första direkta bilden av ett planetsystem kring en stjärna lik vår egen sol. Stjärnan är belägen på 300 ljusårs avstånd och har beteckningen TYC 8998-760-1.
Denna bild, tagen med SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope, visar stjärnan TYC 8998-760-1 med dess två jättelika exoplaneter. Det är första gången som astronomer direkt har kunnat fotografera mer än en planet i omloppsbana kring en stjärna lik solen.
De två exoplaneterna ses som stjärnlika prickar nedanför stjärnan. Exoplaneten TYC 8998-760-1b ses i bildens mitt och exoplaneten TYC 8998-760-1c ses nedan till höger (markerade med pilar). Med bilder tagna vid olika tillfällen kunde astronomerna särskilja péxoplaneterna från avlägsna bakgrundsstjärnor.
Bilden togs genom att ljuset från stjärnan (ovan till vänster) blockerades med en koronagraf vilket gjorde att de svaga planeterna framträdde. De ljusare och mörkare ringarna kring stjärnan är diffraktionseffekter som uppstår i instrumentet.
Källa: ESO/Bohn et al
* “Denna upptäckt ger en ögonblicksbild av ett system likt vårt eget solsystem, men i en mycket tidigare utvecklingsfas” säger Alexander Bohn, forskarstudent vid Leidens universitet i Nederländerna, som ledde den forskning som presenteras i dag i The Astrophysical Journal Letters.
* Även om astronomer indirekt har upptäckt tusentals planeter kring andra stjärnor i vår galax så har bara en liten handfull av dessa fotograferats direkt” säger medförfattaren Matthew Kenworthy, biträdande professor vid Leidenuniversitetet, och tillägger att “direkt observationer är viktiga i sökandet efter system där liva kan uppstå”. Bilder av två eller fler planeter kring samma stjärna är ännu mer sällsynta – bara två sådana system har fotograferats direkt hittills, och båda dessa stjärnor är mycket olika vår egen sol.
* ESO:s VLT var också det första teleskopet som direkt avbildade en exoplanet. Detta skedde 2004 då det fångade en ljuspunkt kring en brun dvärg, en slags “misslyckad” stjärna.
* “Vårt forskarlag har lyckats med bedriften att ta en bild av två jätteplaneter kring en ung sollik stjärna” säger Maddalena Reggiani, forskare vid KU Leuven i Belgien, som också deltog i studien. De två planeterna kan ses som ljusa stjärnlika prickar på bilden. Genom att ta bilder vid olika tillfällen kunde forskarna skilja dessa prickar från mer avlägsna stjärnor.
* Gasplaneterna kretsar kring sin moderstjärna på 160 och 320 gånger avståndet mellan jorden och solen. De befinner sig alltså på mycket större avstånd från sin moderstjärna än de två största gasplaneterna Jupiter och Saturnus i vårt eget solsystem, som ligger 5 respektive 10 gånger längre bort från solen än jorden. Forskarna fann också att exoplaneterna är betydligt tyngre än sina motsvarigheter i solsystemet. Den inre är 14 gånger och den yttre 6 gånger tyngre än Jupiter.
* Bohns forskarlag avbildade systemet i ett sökprojekt för att hitta jätteplaneter kring sollika stjärnor med mycket lägre ålder än solen. Den aktuella stjärnan, TYC 8998-760-1, är bara 17 miljoner år gammal och belägen i stjärnbilden Flugan på södra stjärnhimlen. Bohn beskriver stjärnan som “en mycket yngre version av solen”.
* Bilderna var möjliga att ta tack vare SPHERE-instrumentet på ESO:s VLT, som är beläget i den Chilenska Atacamaöknen. SPHERE blockerar det infraröda ljuset från den ljusa stjärnan med en så kallad koronagraf, vilket reducerar det spridda ljuset och gör det möjligt att se mycket svagare objekt i närheten. Äldre planeter som Jupiter och Saturnus är för kalla för att kunna hittas med denna metod, med yngre planeter är varmare och lyser därför starkare i infrarött ljus. Genom att ta flera bilder under loppet av ett år, i kombination med bilder tagna senare än 2017, har astronomerna kunnat bekräfta att planeterna tillhör stjärnan.
* Ytterligare observationer av detta system kommer att göras med ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) och kommer att göra det möjligt för astronomerna att undersöka om planeterna bildades på deras nuvarande avstånd från stjärnan eller mycket närmare. ELT kommer också att kunna studera de två unga planeterna samverkar med varandra.
VLT-kvartetten med Stilla havet som fond. Bildkälla: ESO
* “Möjligheten att ELT och andra stora teleskop i framtiden kommer att kunna upptäcka ännu lättare planeter i omloppsbana kring denna stjärna gör vår upptäckt till en viktig milstolpe i vår förståelse av flerplanetsystem, med potentiella implikationer för förståelsen av utvecklingen av vårt eget solsystem”, avslutar Bohn.
Solens radioutbrott
Vad händer om du kombinerar en SOHO/AIA-upptagning med LOFAR:s radioastronomiska interferensinstrumentering i jakten på solens “radio bursts”? Svaret är att du får denna kombo:
En animerad version vidhänger den vetenskapliga rapporten, som finns här.
Gasjättarna fångade av Filip Jönsson
Alla är vi barn i början, och vår nye ASTB-aktivist Filip Jönsson har börjat spana in planeter som Jupiter och Saturnus. Det går bra att dokumentera dessa vårt planetsystems gasjättar, det behövs inga jättemaskiner för att komma nära dem – även om Filip är medveten om att han behöver ett större teleskop.
Förnämliga vyer från Mars
Tack till Lars Olefeldt, som tipsar om denna vackra film med upptagningar från bl a Nasa:s Curiosity-landare. Man börjar förstå varför jordens ökenstater har siktet inställt på den röda planeten med dess sandformationer, i stort och smått.
Fantastiktävlingen 2020
Ahrvid Engholm flaggar för att årets Fantastiknovelltävling firar 20-årsjubileum.
Nyfiken på att vara med? Kontakta då endera eller helst båda för info:
fantastiknovell@hotmail.com SAMT ahrvid@hotmail.com.
Deadline för bidragen är 30 augusti.
Tycho-recept
Vad gör en astronom på sommaren när hen vill äta lite smått och gott och dricka något starkt därtill? Hans Hilderfors har det vinnande receptet:
Tychos whiskey från Backafallsbyn, Ven, och till det – Boarpsskinka!
Boarpsskinkan är en lokal specialitet från kötthallen i Boarp (mellan Båstad och Torekov). Den röks i deras eget rökeri strax intill affären sedan många år tillbaka.
– Passar bäst i tunna skivor som drinktilltug, enligt mitt tycke främst till whiskey. Smaken är ganska rökig och lite salt. Mycket populär lokalt och säljer bra, kanske främst under sommaren när turisterna invaderar, förklarar Hans.
– En del lokala restauranger har det på sin meny, då ofta som del i tapasliknande förrätt eller drinktilltug.
Bon appetit!