Nr 16 2022

Nya tider för Cassiopeiabloggen

Mycket trevligt för oss på Cassiopeiabloggen: Från slutet av innevarande vecka byter vi utseende och uppgraderar oss sakteliga. Tack till dataskicklige ASTB:aren Anders Borg som hjälpt oss, supportad av ASTB-ordföranden Peter Linde.

W-bloggen som vi också kallar oss, eftersom stjärnbilden Cassiopeia, där Tycho Brahe såg det som vi idag vet var en supernova 1572, ser ut som ett W (eller M som man står på huvudet), startade 2010 och sen har vi bara kört på; vi är inne på 13:e säsongen, vilket knappast var tänkt från början. Men vi fortsätter förstås, nån gång måste dock nya krafter träda till, tro inget annat.

När vi inledde vårt astronomiska korståg var vi rätt ensamma på banan. Vi möttes mest av applåder, inga busvisslingar, och vi kunde bara lapa i oss av uppmärksamheten från TT och andra medier. Flygande start, med andra ord!

Vid det här laget har vi haft kanske några hundratusen besökare, vilket är utomordentligt osannolikt för en så, tycker en del, nördig vetenskap som vår.

Astronomin är en starkt nyhetsinriktad vetenskap och varje dag dyker nya spännande och tankeväckande upptäckter upp. Det astronomiska puzzlet är oändligt. Lägg till detta alla duktiga amatörastronomer, som inte minst bidrar med en bildrikedom som inte fanns när vi började med bloggen. Jag brukar säga att aldrig har vi haft så många teleskop och kameror riktade mot stjärnhimlen som i vår tid.

Så någon brist på material till W-bloggen riskerar vi inte. Bidra gärna med tips och id´éer. Och kommentarer!

Vi syns i “nyare” Cassiopeiabloggen!

Leviatan på unikt vykort 1910

Christian Vestergaard, aktivist på W-bloggen sen gammalt, sänder oss ett färggrant vykort från 1910 i form av  “Leviathan of Parsontown” vid Birr Castle. 

– Lord Rosse var ju observator där, påpekar CV.

Ja, inte bara berömd observator, han var ju konstruktör, ägare, han betalade hela kalaset samtidigt som han satt och bestämde i Överhuset i London. Lord Rosse anses ha varit en av Irlands rikaste män, och så bra då att han använde en del av kapitalet till att utforska universum. Till hans främsta upptäckter hör spiralnebulosorna.

Teleskopet (spegeln 1,83 m i diameter) klassades som det största i världen fram till bygget av mastadonten på Mt Wilson i Kalifornien. Hooker-teleskopet fick dimensionen 2,5 m tvärsöver.

Den historieintresserade noterar att Leviathans “first light” inföll 1845, ungefär samtidigt som den fasansfulla potatisnöden inleddes som skördade 100 000-tals irländares död i svält samtidigt som många lämnade landet och emigrerade framför allt till USA.

Ingen vet väl hur kallsinnig Lord Rosse var inför nöden utanför hans domäner. Jag tänker osökt på Harry Martinsons dikt om Tycho Brahe i samlingen Cikada, strofen där en dagsverkskvinna klagar till länsherren på Ven:

Nådige herre, mitt barn är i nöd.

Ack, innan sol går upp är gossen min död.

Tycho brydde sig inte utan fortsatte (i dikten) att beskåda novan i Cassiopeia och filosofera kring världarnas undergång. Dikten avslutas med att när Tycho äntligen vänder sig om och får syn på kvinnan så summerar han situationen så här:

Kvinna, du nämnde solen. Du mindes att solen fanns.

Din minnesgodhet är stor.

Hur är det med gossen? Sjuk?

Norrskens-bonanza!

Vintern och våren har bjudit på ett par fina norrskensnätter även här nere i Skåne, och det är inte för sent ännu att spana in fler. Rikta ögonen norrut på sena kvällar och nätter.

Mirja Markkula tipsar om Göran Strands senaste bedrifter från Östersund:

Nobelt stöd för Ukraina

Rader av nobelpristagare stödjer Ukrainas sak – hela listan här.

Bland fysikerna återfinns bland oss välkända namn som Reinhard Genzel, Gerardus t´ Hooft, Roger Penrose, Arno Penzias, Saul Pearlmutter, Didier Quetoz, Adam G Riess, Brian P Schmidt, Kip Thorne, Donna Strickland, Rainer Weiss m fl.

Courtesy: physicsworld.com/ Shutterstock/Tomas Ragina