ulfr

19 februari bestäms det:

Får PLATO luft under vingarna?

19  februari kommer ESA:s bestämmare i Paris att ta ställning till nästa "medelstora" projekt (det finns större och mindre projekt också i önskekatalogen):

✔ Bäst till ligger PLATO som i PLAnetary Transits and Oscillations of stars, som siktar in sig på att finna exoplaneter typ jorden och superjordar  inom den beboeliga zonen med flytande vatten. Det vetenskapliga målet är att fastställa planetmassor med 10-procentig noggrannhet, planetradier med 2-procentig säkerhet och stjärnors ålder med en noggrannhet av 10 procent.

✔ ESA-kollektivet har i denna omgång haft fem projekt att ta ställning till, men PLATO verkar ligga främst om jag ska bedöma av det jag läst på nätet.

✔ PLATO kommer också att studera seismiska aktiviteter i planetbärande stjärnor, vilket är inkörsporten till bestämning av ålder och annat.

✔ Ambitionerna är enorma. På satellitens plattform ute i rymden ska 34 teleskop få plats, och målet är att hitta även exoplaneters månar och om de har ringar som våra gasjättar.

✔ Om projektet blir av, bli det år  2023-24 som PLATO sänds upp från Franska Guyana med hjälp av en Soyuz-raket.

✔ PLATO placeras i en bana 1,5 miljoner km från jorden på vår hemplanets permanenta nattsida.

▲ Som alla projekt av denna typ bygger den  på förutsättningen att jordteleskopen kan hänga med  i utmaningarna och följa upp. På 2020/30-talen får vi ett par enorma teleskopkonstruktioner här nere på jordytan, och meningen är förstås att det PLATO finner ska fingranskas av dessa fotonjagande jättemaskiner.

▲Bland alternativen till PLATO har hört Echo, ett planetobservatorium, asteroidprojektet  Marco Polo-R, röntgenteleskopet Loft och ett Einstein-testande teleskop kallat STE.Quest.
▲ ESA:s så kallade Cosmos Vision-program innehåller rad redan beslutade satsningar som en ny solsond, vilken skickas upp 2017, och rymdteleskopet Euclid som från 2020 ska jaga fram den mörka energin ur dess mystiska skrymslen.

Ettan kom…

Vår ASTB-viceordförande Anders Nyholm är medförfattare till denna hans första supernovajakts-nyhet från Stockholms horisont.

GRATTIS!, Anders.

Zwicky Transient Facility

Om Jesper Solleman-teamets nya supernovaprojekt ZTF, som Wallenbergarna stöttar med många sköna miljoner,  kan bland annat läsas här.

Vi som tror att gamla teleskop typ Schmidtar på Palomar-toppen inte kan moderniseras och förses med ny superkänslig CCD-apparatur för att genom supernovor jaga universums mörka energi, har bevisligen… FEEEEL!!!

Hasselblad-raritet på auktion

På WestLicht Galerie  i Wien går en 70 mm:s Hasselblad Electric Data Camera på auktion 22 mars. Kameran användes av Apollo 15-astronauten James Irwin på månen. Året var 1971.

Förväntat pris: Nånstans mellan 150 000 och 200 000 €, 1-1,5 miljoner SEK.

Galleriet presenterar sig på hemsidan som "Schauplatz für Fotografie".

Nytt om M82

Ännu en ny rapport om M82-galaxen finns här.

Jag fattar inte allt, absolut inte, och rapporten har inget med supernovan SN20014J att göra – men den  diskuterar desto mer interstellärt stoft och supervindar i galaxen. Det fattar jag.

Vårt 399:e…

… ASTB-föredrag sen starten 1937, denna gång av  Birger Schmitz, geologiprofessor i Lund, var nog det roligaste och samtidigt  också det mest informativa och lättillgängliga jag hört i vår 76-åriga historia. Nåja, jag har inte upplevt alla sen 1937, men det bevisades än en gång:

Att den som KAN, hon/han vågar också bjuda på sig själv och samtidigt berätta underhållande om sin vetenskap. Schmitz gav häpnadsväckande perspektiv på vår existens.

En äkta och en falsk selfie

W-bloggens läsare får själva avgöra – vilken selfie är sann, vilken är falsk? Denna med astronauten Karen Nyberg ombord på ISS med en rolig vattendroppe som extra krydda för att demonstrera fenomenet refraktion…

.. eller denna från en av jordklotets stora gestalter, Sir Winston Churchill?

Om Churchill och astronomin har jag inte mycket att säga, men han skriver faktiskt om matte och astronomi i förbigående i sin självbiografi. Och på nätet finns en fascinerande story "live" med sedermera radioastronomen, Jodrell Bank-pionjären A C B Lovell som  berättar om ett möte med premiärministern 1942. På agendan: Radarn, bl a. Rekommenderas!