Nr 140 2013
En anemisk galax
Efter ISON-äventyret är det dags att städa upp och återgå till vardagen på W-bloggskontoret och syssla med lite main stream-astronomi. Alltså:
✰ Nyligen kom Hubble-teleskopets "arkivarie" med en suverän bild på spiralgalaxen NGC 4921, som tillhör Coma-hopen och som ligger på 310 miljoner ljusårs avstånd. Tror vi!
✰ Det är just det senare som nu ska utredas med hjälp av galaxens identifierbara Cepheidvariabler. Jag trodde inte man kunde se den typen av stjärnor så långt ut, om sanningen ska fram.
✰ Galaxen kallas "anemisk" därför att den har en ovanligt låg grad av stjärnfödslar och dessutom låg ytljusstyrka. Vilket inte hindrar oss från att med hjälp av HST-optiken urskilja en fantastisk galaxkärna, en ljus central stav, en mörk stoftring, blåaktiga hopar med nybildade heta stjärnor, en del galaxgrannar och galaxer långt bort i bakgrunden – plus Vintergatsstjärnor framför. Ett rent Schlaraffenland för en himlaobservatör! KLICKA!
✰ Och här är lite förklaringar av vad vi ser:
HST-bilden upphöjdes till Astronomy Picture of The Day härom dan.
GAIA sticker i väg 19 december
Trots en del smärre frågetecken gäller nu 19 december kl 09:12:18 UTC som GAIA-sondens uppskjutningsdag och tid.
ISON – en summering 1 december
Dagens tunga rapport om kometen ISON kan läsas här, i telegrammet nr 3731 från IAU:s Central Bureau for Astronomical Telegrams som offentliggjorts även för oss vanliga dödliga uppenbarligen för att stilla allas vår nyfikenhet.
På nätet finns bl a denna animerade bildsvit från NASA/SOHO-communityn att "gotta sig åt" – noteras bör att Vintergatsstjärnor kan ses genom det allt tunnare kometstoftet, vilket i själva verket var en av den seriösa kometforskningens första historiska upptäckter: Att kometsvansar var så uttunnade att de inte ens fick stjärnorna som de syntes passera över blinka till det minsta eller sjunka i ljusstyrka.
En och annan gång kunde astronomer förr se hur en kometkärna ockulterade en stjärna, men ISON:s kärna verkar helt försvunnen och upplöst. V-magnituden nu (söndag kväll) ligger vad jag förstår bortom synligheten för blotta ögat.
PS 2 december:
På en punkt hade jag i alla fall rätt: I W-bloggen härom dan skrev jag att det var dags att formulera en dödsruna över ISON.
Rubriken på Karl Battams ISON-blog i dag är: In Memorian…
ISON-kometen var vid sin bortgång 4,5 miljarder år gammal.
Kiruna nästa!
Om våra kids engagerade i Astronomisk Ungdom och deras Kiruna-läger i början av januari kan läsas här. Detta blir det andra lägret efter sommarens Ven-träff.
Supernovaresten i LMC
Allt som är runt och nebulöst och filamentariskt i en galax är en misstänkt supernovarest – som här NGC 2035 i Stora Magellanska molnet (LMC), nyligen fotograferat av ett specialinstrument på ESO:s VLT-maskineri i Chile:
Pressmesset i sin helhet här.
IAU satsar på education-tänk
Moderskeppens moderskepp, proffsastronomins international IAU, slår ett slag för sin egen uppgradering av diverse undervisningsknep på denna sajt: astroedu.iau.org
Vår astropedagog Peter Hemborg granskar med kritiskt öga materialet. Han borde ha mycket att lära IAU-folket hur man kokar ihop t ex planeter!
Och apropå astropedagogik, så rekommenderas från olika håll en titt in om Sega Toys Homestar-sajten. Årets julklapp kostar drygt 1000-lappen och är alltså ett litet hemplanetarium med 60 000 roterande stjärnor som kan projiceras på väggen eller i taket.
Någon som testat leksaken?
Supernovor ingen felande länk
En ny studie av supernovaresten kallad Kes 17 stöder teorin att kosmisk strålning har med supernovasmällar att göra.
Det gör ingenting om supernovaresten expanderar inuti ett molekylmoln med starka magnetfält – tvärtom!
Asteroid eller rymdskrot?
Det robotiserade ryska teleskopiska MASTER-systemet (Mobile Astronomical System of the TElescope-Robots), som jagar "transients", har hittat ett mystiskt objekt som kan vara antingen en ojämnt roterande asteroid eller mänskligt rymdskrot. Sannolikheten för det senare uppges vara mindre än för det förra.
Objektet rör sig cirka 10 bågsekunder över tid, en timma.
Storyn finns här på Astronomer´s Telegram-sajten.
Och så här ser upptäckten ut i det oändliga havet av Vintergatsstjärnor:
Objektets V-magnitud varierar runt 15.8m-16.3m.
Astronomer rullar tummarna…
W-kompisen Christian Vestergaard har läst Svenska Dagbladet och där upptäckt en artikel som på fullt allvar hävdar att astronomer har det näst minst stressande jobbet i världen.
Det kan i alla fall inte handla om kometforskare….
Curiositys första verksamhetsår
På denna sajt kan du snabbt få reda på vad Mars-sonden Curiosity hållit på med under sitt första jordår på Mars.
Tack till den grävande W-bloggsjournalisten Lars Olefeldt för tipset.
Något är lurt!
ESO har en trevlig Picture Of The Week-sajt, och tidigare i år publicerades där denna bild på ESO-astronomen Julien Girards lilla dotter Maëlle som tack vare perspektivet framstår som en gigant vs VLT:s 1,8-meters hjälpteleskop. Man får lov att luras även inom vår kära vetenskap!
Ursäkta att den här W-bloggen blev så lång, men det fanns mycket att säga nu när ISON stulit uppmärksamheten så länge.
Fortsatt 1 advent- och söndagsfrid önskas!
