Nr 213 2010
Jorden sedd från Merkurius-sonden
Sol- och planetsystemets innersta planet Merkurius kommer att få stifta bekantskap med MESSENGER-sonden på allvar i början av nästa år, och det är lika bra att lära sig att surfa in på hemsidan, som redan servar oss med spännande material. Hur ser t ex jorden ut från MESSENGERS horisont? I kväll såg den ut så här:
Ljusprickarna vi ser är stjärnor ljusare än magnitud 9 och jordbanan, 30 grader bred, är det blå strecket.
114 jorddygn återstår innan MESSENGER placerar sig i sin parkeringsbana runt planeten.
2011 blir Merkurius år, tror ju jag!
Första rapporten från tiden FÖRE Big Bang!

Jag vet inte om det är ett paradigmskifte på gång, men nu talar gamle välkände Oxford-fysikern Roger Penrose och hans armeniske kollega Vahe Gurzadyan om att de hittat mystiska, koncentriska cirklar i den kosmiska mikrovågsbakgrunden (CMB) – områden med lägre temp än omgivningen – som gör det möjligt att se bakom och greppa tiden och rymden FÖRE Big Bang! Inflationsteorin kullkastas samtidigt.
Jag vågar mig inte på att i övrigt relatera vad dessa forskare kommit på, bara att deras resonemang verka föra oss tillbaka till ruta 1 och teorierna om ett cykliskt universum.
Åratal av minutiösa analyser av kosmologiutforskarna WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) och BOOMERanG, ballongexperimentet i Antarktis, ligger bakom.
Einstein-priset
I schweiziska Bern har Albert Einstein Gesellschaft sitt högkvarter i ett hus i vilket Einstein bodde i början av förra seklet, och detta sällskap delar årligen ut sin Einstein-medalj till förtjänta forskare. I år gick den till den teoretiske fysikern Hermann Nicolai.
Bland känt folk som genom åren fått ta emot utmärkelsen återfinns Stephen Hawking, Hermann Bondi, Victor Weisskopf m fl. Bland dessa “m fl” ovan nämnde Roger Penrose!
Priset får astrofysiker och teoretiska fysiker för att de går vidare i Einsteins fotspår och forskar på kvantumgravitation, gravitationsvågor och andra läckerheter i det kosmiska köket.
PS om Barnards båge
Ett särskilt tack till Hans Bengtsson för hans kommentar, i vilken han berättar att den som anses ha upptäckt Barnard´s loop var Harvard-astronomen William H Pickering.
Jag kollade upp Hans bildhänvisning, och så här plåtade Pickering bågen i Orion 1890:
Drygt hundra år tidigare svepte William Herschel med sitt stora teleskop dessa partier av Orion, och i sin nebulosakatalog noterar han: “I am pretty sure this space is attached with milky nebulosity.”
Under sina februarisvepningar 1786 nosade Herschel även upp det som vi i dag kallar Hästhuvudnebulosan och som han beskrev så här: “Wonderful black space”.
Universums yngsta svarta hål?
Allt är inte miljarders miljarder år gammalt i kosmos. Nu berättas t ex om att astronomer, som studerat resterna efter supernovan SN1979C i galaxen M100 (50 miljoner ljusår bort) upptäckt ett svart hål som är jämngammalt med supersmällen – alltså 30 år.
Upptäckten bygger på samkörning av data från Chandra, NASA:s Swift-satellit, ESA:s XMM-Newton och tyskarnas ROSAT.
