ulfr

Fem år i astronomins tjänst:

Rymdresan fortsätter för vår astropedagog!

Tiden går fort när man har roligt, och roligt har Peter Hemborg nästa jämt – vår astropedagog kunde faktiskt för en tid sedan fira femårsjubileum som vår ende deltidsanställde med uppgiften att odla de allra yngstas astronomiintresse. Vi tror att Peter är ensam om det uppdraget i Sverige. Så hipp hipp hurra för jubilaren!

W-bloggen bad Peter summera åren som gått. Här är hans berättelse:

"Den 1 december 2016 var en stor dag för mig och för Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe. Detta datum hade jag varit anställd i fem år. Det var alltså den 1 december 2011, som jag tillträde min tjänst som lärare, eller astropedagog som vi säger, i sällskapet.

Under många, många år var jag riktigt sjuk. Varken jag själv, eller någon annan, trodde, att jag någonsin skulle ha möjligheten, att kunna arbeta igen. Men ibland sker under, ibland kommer det en ny behandling, som visade sig vara precis det, som behövdes, för att jag skulle tillfriskna. Plötsligt var det omöjliga möjligt.

Jag är utbildad grundskollärare, och tog min examen 1992. I sällskapets närhet, hade jag varit sedan december 1985, då den berömda kometen Halley passerade jorden. Astronomin har funnits i min värld sedan jag var liten; jag brukar säga, att min första kontakt med rymden var med tv-serien ”Månbas Alpha” i början av 1970-talet.

Peter i hemmets lugna vrå, vid det lundensiska Vintergatspanoramat som han fick av oss när han fyllde femtio i somras. Foto:Privat

Genom min tjänst som astropedagog fick jag äntligen glädje och användning för både min lärarutbildning och för mitt stora intresse för astronomin, och detta har jag många att tacka för och Peter Linde speciellt. Min titel känns därför helt rätt, astropedagog, alltså en pedagog med kunskap om astronomin. Arbetet som astropedagog är en sådan win-win-win-win-situation, för mig, för sällskapet, för skolorna och för samhället.

Andra spännande uppgifter, som jag har, och har haft, är att få samarbeta med olika aktörer som t.ex. lärarutbildningen på Malmö Högskola och att få delta i fortbildning för lärare i både Malmö och i Göteborg.

Efter 5 år som anställd, och 31 år i sällskapet, så har jag fått träffa tusentals barn. Jag har tagit emot dem på studiebesök, eller visning, som vi säger, på Tycho Brahe-observatoriet. Jag har träffat barn på deras skolor, där jag har haft Temadag Astronomi. Dessa temadagar har en rad olika områden, som bl.a. ”Stjärnor och stjärnbilder” och ”Bygga planetmiljöer”.

Fler barn träffar jag också i sällskapets barngrupper, Rymdungarna, Nasagruppen och Observatoriegänget. Där får barn i åldrarna 6½ till 14 år möjlighet, att träffa andra barn och unga som alla delar intresset för astronomin. De lär sig använda teleskop och att observera, de går igenom och lär sig fakta om specifika ämnen, de berättar nyheter för varandra och gör olika experiment. Tre av barnen har varit med sedan starten för 5 år sedan. De var då 6 år gamla och började i Rymdungarna. Sen dess har de passerat Nasagruppen och nu är de uppe i Observatoriegänget. Det har varit väldigt roligt att få följa, och få följa med dem, på deras resa i astronomins och sällskapets värld.

Jag ser fram emot många år med spännande utmaningar och möten med både vuxna och barn. Min rymdresa är långt ifrån över."

Harmlös asteroid passerar jorden

På själva dagen och timmarna för  vintersolståndet (21.12), passerar en liten nyupptäckt asteroid jorden – på ett avstånd av drygt 17 ggr månens. Himlakroppen skattas 30-94 m i diameter. Rapporterar nyhetssajten Daily Minor Planet.

Ny M31-explosion följer schemat

Betelgeuse och Eta Carinae är två supernova-kandidater i vår egen galax, Vintergatan. När de smäller vet ingen. En tredje kandidat, som sannolikt är mer "smällbenägen",  ligger i granngalaxen i Andromeda, M31, och har uppträtt mycket konstigt sen upptäckten:

M31N2008-12a

Den small som förväntat för bara några dagar sen.

Vi ser hur en rekurrent nova kan uppträda. Dussinet eruptioner har ägt rum, nio de senaste nio åren, och i höstas förväntades ytterligare ett utbrott. Perioden ligger på 1 år, kanske ett halvår, och bakom ligger samspelet mellan en vit dvärg som alltmer närmar sig den explosiva Chandrasekhar-gränsen, en röd jätte med häftigt utströmmande stjärnvind PLUS, som ytterligare bonus för astronomerna, en skiva av stoft och gas som härrör från  kanske 1000-tals tidigare utbrott.

När, inte om, STORSMÄLLEN kommer, kan det vara den första  supernovan i M31 efter den berömda explosionen 1885 vår tid.

En särskild "12a"-arbetsgrupp finns spridd över världen med flera stora teleskop till sitt förfogande, rapporterade Matt Darnley tidigare i höst. Den arbetsgruppen är nu febrilt verksam. Även HST, rymdteleskopet, håller ögat på novaområdet just nu.

Området runt M31-stjärnorna. Ellipsen markerar den stora kringliggande gas- och stoftskivan, en "super remnant".  Den vita fyrkantern markerar en "knot", en knuta", i skivan. Bildkälla: M Darnley/The Liverpool Telescope

Om explosionen 2015 skrev vi i W-bloggen nr 52 2015.

Tychos intresse för guld

Vi vet alldeles för lite om Tycho Brahes alkemiska experimenterande på Ven och hans intresse för t ex guld (se de sensationella nyheterna i de två senaste W-bloggarna). Håkan Håkansson påpekade något mycket viktig i sin stora uppsats i antologin Att låta själen flyga mellan himlens tinnar: Tycho Brahe och hans tid (2006), nämligen hur djupt involverad i samtidens alkemiska och astrologiska tänk som Tycho var. Det går inte att separera astronomen från det övriga. Det utgjorde en helhet för honom.

Vad har tomten i kikaren?

Jag har flera vänner som är i julklappstagen och som tänker investera i teleskop – till sig själva eller till sina barn. En liten rymdintresserad dam på snart sju år ute i Hofterup väntar alldeles speciellt på en kul klapp, det vet jag bestämt. Hon har redan fått sin första rymdbok.