Nr 93 2014
Sophies skördedag på Ven/Hven 6 september:
Anders berättar om Tycho och supernovor
I samband med Sophies skördedag (= Sophie Brahe, Tychos lärda syster) på Ven 6 september – Tycho Brahe-museets årliga evenemang på temat "renässanssmaker, prunkande örtagårdar och historia"- kommer även vår egen Tycho-kändis Anders Nyholm att prata om Tycho och supernovor.
Anders har ju hittills varit med om att upptäcka fler supernovor än vår Ven-astronom.
(Bildkälla: Landskrona kommun)
Info om skördedagen här:
www.tychobrahe.com samt www.dintradgard.org/venrundan.
Ett pressmess finns här.
Anders föredragningar äger rum kl 12 och kl 16.
– Landskrona stad är på hugget!, summerar Anders engagemanget.
Patrick Moore-medaljen
Det är dags igen för Royal Astronomical Society att dela ut sin Patrick Moore-medalj till en duktig och entusiasmerande högstadielärare, helt i Patricks anda.
Jag har inte sett tidigare hur medaljen ser ut, men på RAS hemsida visas nu kraschan, en ung Patrick Moore som vi kände honom. Härligt! Notera monokeln, som han bar för syns skull, och den obligatoriska RAF-slipsen.
Spektakulär uppgradering på Onsala
En av våra radioastronomiska stoltheter, 20-metersantennen på Råö/Onsala har nyligen genomgått ett systemskifte, en uppgradering, ett kalottbyte, kalla det vad ni vill, och då såg det ut så här – tack till Robert Cumming för tipset om bildsviten nedan! ASTB-gänget var ju där i fjor.
Den nya kalotten är redo på marken, nu ska den gamla lossas.
Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren
En stund var det öppet ovanför teleskopet. Den gamla kalotten har precis lagts ner på marken till höger. Den nya väntar på att lyftas upp.
Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren
Uppgraderingen är det största som hänt på observatoriet sedan vår del av jätteteleskopet LOFAR byggdes. Här syns LOFAR-stationen bortom den öppna radomen.
Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren
Onsala rymdobservatorium ligger i norra Halland, 45 km söder om Göteborg. Här får 20-metersteleskopets nya radom sin kalott. Norr om teleskopet syns Onsalas LOFAR-station (t h) och Kattegattkusten.
Foto: Onsala rymdobservatorium/L. Wennerbäck
Lagledare för Essco är Eric Lindqvist – delar av hans släkt var utvandrare från Vasa i Finland – från Massachusetts.
Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren
20-metersteleskopets parabol sedd underifrån. Under arbetet får parabolen riktas om för att skydda den när man arbetar med olika delar av radomen.
Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Cumming
☀ Robert Cumming tipsade mig som sagt ovan om bilderna på flickr.com – det finns någon till utöver de som visas ovan – och meddelade samtidigt:
– Jag har precis fått se de första molekylmätningar som gjorts med teleskopets nya mottagare – som hade premiär i våras. Med nya skyddstäcket borde vi kunna göra ännu känsligare mätningar. 20-metern lever och frodas!
☀ Jag försöker att aldrig vara grötmyndig eller predika nån sorts stor/skånsk/svenskhet, men jag gillar att våra kompisar inom den yrkesastronomiska sfären ständigt placerar sig i den så kallade framkanten inom vår vetenskap. På Råö händer hela tiden saker. Mycket bra!
Vårt nya galaxhopshem – Laniakea
Det borde vara en sensation, men jag vet inte om det är det: Från och med 4 septembers Nature-nummer tillhör Vintergatan och den lokala galaxhopen en större ordning, en supergalaxhop kallad "The Laniakea supercluster of galaxies".
Grattis till oss alla! Äntligen är vi hemma i Moder Kosmos trygga famn och sköte.
Unga astroamatörer kan Iphona
Jodå, även underverk sker på vår llilla nivå. Peter Hemborg berättar om sin systerson Gustav Sörensson, som var på besök i somras. Familjen bor i Kentucky, USA, sedan 10 år, och nu var det Peters och Carinas tur att få umgås med honom.
– En kväll, när han och jag tittade på gamla bilder, kom vi till några foton från ett tidigare besök han gjort på TBO, berättar PH.
– Han frågade då, spontant, om vi inte kunde åka till TBO denna kväll också. Det var klart väder, så det skulle finnas möjlighet att få se några astronomiska objekt.
– Så, vi åkte iväg. Gustav hade, bara några få dagar innan, fått en Iphone; den var alltså ny för honom. Väl på plats på TBO började vi observera; och plötsligt frågar han: ”Kan jag fotografera det vi ser?”. ”Ja, det bör du kunna, det har gjort innan av andra med smarta telefoner, så prova.”, svarade jag honom.
– Och resultatet blev, bl.a. dessa två bilder, på månen och på Saturnus. Vi blev båda två imponerade av resultatet.
ESO-bild på stjärnskapande mörkt mol
Lupus 4 skymmer stjärnorna bakom sig i en fascinerande ny ESO-bild, likt ett mörkt moln under en månfri natt.
(Molnet ligger ungefär 400 ljusår från jorden i skarven mellan stjärnbilderna Vargen/Lupus och Vinkelhaken/Norma. Bildkälla: ESO).
☞ Nära Lupus 4, en spindelliknande klump av gas och damm, kan utsikterna verka dystra. Men det är bara tillfälligt: i täta fickor inuti just sådana moln kommer nya stjärnor snart att bildas och väcka molnet till lysande liv. Bilden har tagits med kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile.
☞ Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1427/
☞ Denna sortens "hål" i Vintergatan sågs en gång som just stjärnbefriade områden, men på 1920-/30-talen blev det alltmera upenbart att det handlade om interstellära gas- och stoftmoln. En pionjär som mätte på dem var vår lundaprofessor och aktive ASTB-medlem Carl Schalén.
☞ En bra story om upptäckten av detta interstellära medium och dess beståndsdelar finns i professorn Arne Ardebergs bidrag till den strålande boken boken Lundaögon mot stjärnorna (Lunds Universitetshistoriska Sällskap, 2003).
Rätt svar: En rymdväderboj
Bilden i bloggen nr 90 – vad föreställer den?
Närmast kom vår egen astropedagog Peter Hemborg, som undrade:
– Är det möjligen kylförvaring av öl från en luftballong eller ISS?
Njae, men det där med luftballong var nästan på kornet, för det vi ser är en rymdväderboj, en Space Weather Buoy, uppsänd i stratosfären av ett gäng amerikanska studenter i en heliumballong.
I "unicaboxen" finns en detektor för kosmisk strålning, några kameror, GPS-följare, termometrar och andra sorters sensorer – allt ingående i ett projekt som studenterna genomför i samarbete med Spaceweather.com: Earth to Sky Calculus.
Senaste uppsändningen, 22 augusti, var den 58:e i raden och denna gång sponsrades ballonguppsändningen som synes av Eden Botanicals.
Monty Pythons asteroider
Lars Olefeld påpekar att den osannolikt roliga Monty Python-gruppen har fått en rad asteroider uppkallade efter sig. Här finns data om de humoristiska rymdbumlingarna:
- 9617 Grahamchapman
- 9618 Johncleese
- 9619 Terrygilliam
- 9620 Ericidle
- 9621 Michaelpalin
- 9622 Terryjones
Grahamchapman-asteroiden upptäcktes 1993 genom ESO:s Uppsala-ESO Survey of Asteroids and Comets (UESAC). 2006 visade sig 9617 Grahamchapman vara en binär asteroid.
(Glada asteroider en gång för länge sen. Bildkälla: BBC)












