Hoppa till innehåll

Nr 49 2014

  • av

Fantastiska filmaffischer

W-bloggsvicen i Stora Hult,  Lars Olefeldt har hittat en sajt med  svenska filmaffischer, och det är ju rena nostalgiska gottebordet för oss gamla cineaster. En film kan jag definitivt berätta lite om, nämligen  Fritz Langs stumfilm Frau im Mond/Månraketen. Den kom 1929.

Jag såg faktiskt filmen nån gång på 1970/80-talen i Väst-Berlin, på en biograf på Hardenbergstrasse kallad Urania (tror jag), alltså mitt i den delade stan, en kino som specialiserade sig på filmklassiker. Jag kommer inte ihåg vad jag tyckte om filmen, men det som fascinerade mig var att den tyske raketpionjären och Hitler-beundraren Hermann Oberth hade varit teknisk medhjälpare.

◗ I Frau im Mond var med flera av tidens stora tyska aktörer och aktriser – alla med tidstypiska teatrala stumfilsgester. Storyn är förstås töntig, den handlar om guldjakt på månen, och en del av det vetenskapliga är det si och så med, även sett med tidens kunskaper. Det finns t ex  syre på månen (bevisat genom att filmens professor tänder tändstickor när han går ut på månytan i sin måndräkt), och atmosfärtrycket är drägligt. Månytan består av ett fint lager stoft, som lämnar tydliga fotavtryck – här nådde filmen bulls eye!

◗ Oberths inflytande märks inte minst på att raketen var byggd som en tvåstegsraket, och att tyngdlöshet uppnåddes. 

◗ På en punkt var filmen framåtsyftande: Införandet av systemet med nedräkning från 10 till 0 när raketen skulle lyfta.

◗ Filmen påverkade de unga raketvurmarna i Berlin, av vilka två lystrade till namnen  Werner von Braun och Willy Ley. Filmens logga klistrades på Hitlers Peenemünde-raketer, och UFA-studions raketmodeller var av den klassen att de förstördes av nazisterna eftersom de ansågs avslöja för mycket om det verkliga tyska raketprojektet.

◗ Filmen finns numera som dvd men också i olika delar på Youtube. Något för klubbkvällarna på TBO?

◗ Några andra prov på  tidens tidstypiska svenska filmaffischer:

Mycket folk lockades till Vetenskapsfestivalen

Det var mycket folk i rörelse i Göteborg under Vetenskapsfestivalen i helgen. Både Slottsskogsobservatoriet och Onsala rymdobservatorium bjöd in allmänheten, det var fritt fram för projekt som "Kläm på teleskop", "Rymden genom din kamera", "Vår närmaste stjärna – solen", "Klimat och astronomi", fjärrstyrning av radioteleskop m m.

Robert Cumming bidrog med sitt kunnande på temat "Hitta pulsarer & navigera i galaxen".

Hur det gick? Kolla t ex Facebook här.

Bilden ovan tål att KLICKAS upp!!!

Om Slottsskogsobsis visning finns en Youtube-film här.

ESO synar magnetarers uppkomst

Ett team europeiska astronomer som har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) tror nu att de för första gången hittat en magnetars partnerstjärna.

Upptäckten hjälper forskare att förstå hur magnetarer bildas, något som varit ett mysterium de senaste 35 åren. Det förklarar också varför just den här stjärnan inte störtade samman till ett svart hål så som astronomer annars hade förväntat sig.

Den undersökta magnetaren ligger i den unga tunga stjärnhopen Westerlund 1, på 16 000 ljusårs avstånd.

Hela ESO-rapporten här.

Klothopar i M87

De innersta 110 klotformiga stjärnhoparna i galaxen M87 har kartlagts med hjälp av VLT och Hubble Soace Telescope. Vad jag förstår av rapportens abstract bekräftas i stort sett gängse teorier kring hopars ålder, metallinnehåll och annat.

Kuggfråga

Vem var den första mamman i rymden? Svaret är Anna Lee Fischer, som fick illustrera omslaget på Life Magazine 1985. Alla pratade om hur stjärnorna riktigt strålade från hennes ögon:

Anna är New York-född (1949) och är i dag verksam inom NASA:s Orion-projekt.

(Bilden ovan från NASA snokade L Olefeldt fram.)

Fader Hagens moln – bara fantasifoster?

Vad var det för ljussvaga "moln" Vatikanastronomen, Fader J G Hagen, tyckte sig se visuellt på höga galaktiska latituder?

❆ I kamp mot de stora teleskopen i Caifornien fortsatte Fader Hagen från sitt italienska observatorium att med en halvmetersrefraktor kartlägga obskyra interstellära grå moln med ögat fram på 1930-talet, och hans observationer pekade på att Vintergatan omgavs av en halo av grå moln som kamerorna aldrig kunde detektera.

❆ "Hagen´s Clouds" var ett begrepp, Knut Lundmark var vänligt skeptisk redan 1922, Otto Struve och Velta Zeberg diskuterar dem ganska öppet i sin bok om 1900-talets astronomi och 1956, i Vistas in Astronomy, summerar Hagen-kollegan Friedrich Becker och hans medförfattare saken. Mycket kunde skrivas på kontot för "optical illusion". Det som spökar är bl a hur ögat uppfattar bakgrunden mellan stjärnrika och stjärnfattiga områden i ett teleskop.

❆ I vår tid har Hagens moln avförts helt från dagordningen, vilket inte innebär att det skulle vara ointressant att få se t ex hur hans "moln" ligger visavi moderna infrarödupptagningar.

❆ Men förmodligen är det en återvändsgränd. Molnen är lika obskyra som kanalerna på Mars!

❆ Fader Hagen var skarpögd, det erkänner alla, och hans variabelobservationer är legendariska.

Tychos hovnarr

Det skulle  vara intressant att veta SANNINGEN om Tycho Brahes hovnarr, dvärgen Jeppe, som han lät handmata som en hund när dvärgen satt vid hans fötter under måltiderna på Ven.

➨  Var kom Jeppe ifrån? Hur gammal var han? Var han anställd? Stod han ut med Tycho?

➨ Att Tycho var beroende av Jeppe vet vi ganska väl. Jeppe hade siarförmåga, han kunde berätta för folk på Ven om de skulle dö av eller överleva sina sjukdomar. En gång hade han räddat Tychos amanuenser från husbondens vrede när denne  oväntat återkommit till ön och amanuenserna hade nått fuffens för sig. Jeppe "såg" vad som var å färde.  Likaså ska  Jeppe ha anat hur några av Tychos assistenter  höll på att gå under när de skulle landa på Ven och hade fått vada i land.

➨ Till renässansfurstarnas sämsta sidor hörde deras totalt oempatiska syn på människor i omvärlden, och Tycho excellerade i tidens maktutövande. När han inte fick hovets ögon på sig. Bönderna på Ven var ju inte hans egendom som han kunde hunsa med som han ville, de var möjligtvis kungens egendom.

➨ Men Jeppe? Hur såg hans liv ut – och hur såg han ut?

➨ 1645 målade Diego Velásquez detta portätt av hovnarren och dvärgen Sebastian de Morra. Ett klassiskt porträtt. Kan en Jeppe anas om vi skalar bort de spanska dragen?

➨ Om jag upptäcker en asteroid ska jag ge den namnet Jeppe.