Hoppa till innehåll

Nr 44 2014

  • av

Gaia finjusteras

Gaia-sondens instrumentering fortsätter att finslipas inför sina kommande gigantiska astrometriska uppdrag. "Senaste nytt" vet jag inte om det är, men på projektets olika sajter och bloggar framgår att teknikerna för tillfället finjusterar t ex sondens rotation genom "mikroNewton-utblås" för att kompensera för solstrålningstrycket, kollar att antennerna är rätt inställda och att atomklockan ombord (rubidium) fungerar som den ska. Ombord finns också 106 CCD-detektorer som styrs via sju datorer. Allt fintrimmas. Nyligen justerades också en av de sekundära speglarna HELA 3 mikrometer.

❀ Problem saknas dock inte. Bl a är Gaia-sonden betydligt ljussvagare sedd från jorden än väntat (21m i stället för 18m), vilket åtgärdats genom att större jordbaserade teleskop och antenner tagits i bruk, och även irriterande ispartiklar på optiken har  liksom oväntat "ströljus" hittat in i systemet, vilket kan påverka mätningarna av Vintergatans ljussvagaste objekt.

❀ Under senvinter och vår har ramlat in en del pedagogiska bilder från ESA. Som denna som visar hur ljussvagare allt Gaia blir när sondens solpaneler vänds bort från jorden:

❀ Bilden kommer från  2,24-meters teleskopet på Mauna Kea,  Hawaii, och demonstrerar hur Gaia vänder i en 45-gradig vinkel 27 februari.

❀ I realtid tog bildsvepet en halvtimma.

❀ På den unika bilden kan vi också se en liten svag ljuspunkt i toppen av bilden röra sig åt höger – asteroiden 2002 RS34!

❀ Tester med The Gaia Sky Mapper har gett oss dessa jämförande bilder från Vintergatsplanet: t h ser vi utvärderingen, rött markerar stjärna G<13m, gult markerar 13<G<16, det cyanblågröna 16<G<20m

❀ 17 januari kom stjärnan Sadalemlik, Alpha Aquarii, i blickfånget och Gaia-teamen fick denna saturerade bild att njuta åt.

❀ Stjärnan bedöms enligt Hipparchus-satelliten ha parallaxvärdet 6.23 ± 0.19 mas, vilket motsvarar ett avstånd av 161 ± 5 pc. Gaia kommer att förbättra mätningarna 30-falt!

 ❀ Även klassiska nebulosor har kommit i fokus, mest av en slump. Här är det Cat´s eye/Kattögon-nebulosan som fick allt mera skärpt utseende mellan två tagningar i januari 2014:

Filmpris till Hepp & Hepp

Det är alltid roligt när det går bra för våra medlemmar. Nicola Balhuizen Hepp – ASTB-medlemmen Rolf Hepps  koreograferande dotter, verksam i Amsterdam – fick idag  söndag 27.4 det så kallade publikpriset vid "60-sekunds-dansfilms-festivalen" i Köpenhamn. Rolf var på plats och tog emot hedersutmärkelsen. Stort jubel!

Tävlingen gick ut på att på en minut skapa  ett filmiskt dansverk. Runt 100 bidrag kom in från hela världen, tio gick till  finalen och Nicolas kortkortfilm med titeln echo (med Rolf i rollen som en gammal dansare,  Stijn van der Plas som pojken) fick alltså publikpriset. Fint som snus, tycker vi, och grattar Rolf och Nicola.

Filmen på drygt 60 sekunder finns här på Youtube.

Rolf Hepp kan dessa dagar även ses i en roll i Richard Strauss-operan Rosenkavaljeren på Malmö Opera.

En annorlunda astronaut-selfie…

… från ISS  har uppfångats av Lars Olefeldt här.

Ännu en 3 D-bild

Om du inte redan förlagt dina 3 D-glasögon sen vi för en tid sen inspekterade Mars-ytan, så kommer här ett nytt tillfälle att gå i clinch med en planet, denna gång en märklig krater på Merkurius.

Centralberget är över en kilometer högt och täcker en procentuellt ovanligt stor roll av kraterns innandöme. Sånt är vi inte vana vid – och vad betyder det i geologiska termer?

Dessutom funderar Merkurius-astronomerna över kraterns röda färg.

Träffande akronym

Ohio State University-astronomernas sökprogram All Sky Automated Survey for SuperNovae kan bara förkortas ASAS-SN  och förvandlas till den på engelska träffande akronymen "Assassin" ("Mördare").

Ohio-astronomerna har bl a tillgång till fyra 14-centimeters (!) teleskop på Hawaii och i Chile. Systemen kallas Brutus respektive Cassius.

Info här.

Komet ISON:s dödsattest

Kometforskarna vet nu, att ISON-kometen upphörde att existera som "aktiv komet" 3,5 timmar innan sitt perihelium på ett avstånd av 5,2 solradier.

Dödsattesten i sin helhet finns här:

"Disintegration of Comet C/2012 S1 (ISON) Shortly Before Perihelion: Evidence from Independent Data Sets".

Fint besök på gamla obsis

Sedan länge är University of Michigan-observatoriet i Sydafrika stallat, men byggnaden är kvar och nu har här dessutom skapats södra Afrikas första digitala planetarium – det första i sitt slag inuti en nationalpark.

Observatoriet/planetariet gästas titt som tätt av mycket högtstående varelser.