Nr 28 2014
Sista utrop:
"Historiska klubben" möts tisdag 18 mars på UB
På tisdag 18.3 kl 17.00-18.30 möts Historiska klubben inom ASTB i Bromansalen, Universitetsbiblioteket i Lund.
UB:s chef för handskriftsavdelningen, 1:e bibl Birgitta Lindholm och vår idéhistoriker Gustav Holmberg lovar gajda oss bland rariteter av och om Knut Lundmark, Elis Strömgren och C V L Charlier.
Alla ASTB-medlemmar (och gäster) är NATURLIGTVIS välkomna!!!
För de som vill: Eftersists med fika/öl nånstans i lärdomsstan. Vi bestämmer var ad hoc när vi ses.
Lisebergs planetarium
Jag måste erkänna att jag hade glömt bort det eller förträngt det att Liseberg haft ett planetarium, men Christian Vestergaard har lett mig in på spåret genom att ta fram en gammal annons i GHT:
– Det är således dagens Lisebergsteatern som var planetarium.Där hade ju Hagge Geigert sina bejublade revyer för ett antal år sedan, berättar CV.
★ Nu vet jag, tack vare info på nätet, att detta planetarium var detsamma som stod på Stockholmsutställningen redan 1930, så småningom kom det således till Göteborg och Liseberg, och under kupolen blev det sen teater och en scen för en rad av landets absolut roligaste entertainers (Gösta Bernhard, Hagge Geigert, Sten-Åke Cederthök m fl i tacksamt minne bevarade).
★ Historien berättas på lisepedia-sajten, där även dessa bilder återfinns:
★ På 40-talet reglerades äganderätten och ekonomin, vilket gjorde att planetariet såldes till USA och Svenska Astronomiska Sällskapet erhöll en grundplåt ("planetariefonden") som ännu i dag – 2014 – garanterar utgivningen av vår förnämliga tidskrift, Populär Astronomi.
★ I min ägo har jag ett manus till ett av Knut Lundmarks radioföredrag, i vilket han påpekar att kan inte stocholmarna härbägera sitt planetarium finns det väl andra ställen i Sverige där det är välkommet. Som Lund, fast det blev Göteborg.
★ Min gamle KvP-kompis Christer Borg, legendarisk nöjeschef på Kvällsposten i många år, erinrar sig mäktigheten under kupolen när han bevakade t ex Hagge Geigerts revyer och utesluter inte att han som smågrabb, när familjen bodde i Göteborg på 40-talet, även kan ha sett en planterieföreställning.
– Fast entrébiljetten till Liseberg var inte helt billig för en familj på den tiden. Det kan ju förklara varför vi inte var där så ofta, påpekar Christer i dag.
Meteoriter och – meteoriter!
En god vägledning till meteoritvetande har Lars Olefeldt – vem annars? – hittat här. Här utreds t ex skillnaden mellan en meteorid, en meteor och en meteorit.
Vi har ju mycket positivt att berätta om Malmö museum, bl a tack vare museets nya och interaktiva väggplanetarium, men ännu positivare blir vi när samlingen av rymdstenar kan börja visas på nytt. Sen en tid ligger meteoriterna nerpackade.
Sluta med kommersen!
Våra astronomiproffs har ju sin IAU som i International Astronomical Union – skapad 1919 -, och nu uttalar sig denna organisation mot geschäftet med att lättlurade kan "köpa" kratrar på Mars och namna dem som de vill.
➧ Dumheten är som bekant gränslös, ASTRONOMISKT GRÄNSLÖS, och där det finns lättköpta pengar, om uttrycket tillåts, finns också de som profiterar på kommersen.
➧ I ett uttalande från IAU, som jag gärna sprider, påpekas att det var en annan sak när NASA:s upptäckta Venuskratrar fick namn efter kvinnliga forskare och kulturpersonligheter eller när Plutos nyupptäckta månar fick sina namn.
➧ Om över/mellanstatligta IAU, en organisation om vilken vi inom amatörsfären kan ha en del kritiska synpunkter, kan i alla fall berättas att mitt under det kalla kriget kom faktiskt USA och dåvarande kommunistdiktaturen Sovjet tack vare IAU överens om vilka månkratrar som skulle kallas vad och varför.
➧ Tänk dig om kratern Stalin i Sovjet hetat Kennedy i USA och Palme i Sverige… och vilka planer kan Hitler-Tyskland har smidit för månen!?! Vi kan ana till oss en del av problematiken genom att månkratern Deslandres faktiskt hade ett annat namn innan, Hörbiger efter den perfekte idioten Hanns Hörbiger, den österrikiske skaparen av den populära världsisö-teorin bland nazisterna och SS-chefen Heinrich Himmlers Ahnenerbe-"akademi".
Konstigt nog struntade Patrick Moore och H P Wilkins i sin stora månatlas The Moon att korrigera för IAU-namnbytet som bestämdes 1948, i den klassiska månatlasen kallades kratern fortfarande 1955 för Hörbiger.
Skojade Cassini med oss?
När Giovanni Cassini i slutet av 1670-talet gav oss den första riktiga månkartan – var han samtidigt på kärleksfullt skojhumör?
På Royal Astronomical Society´s hemsida finns en liten filmsnutt som diskuterar saken, att Cassini eventuellt ska ha ritat av sin stora kärlek och lagt in henne, nämligen hustrun Geneviève de Laistre med det vackra långa håret, enligt följande på Sirus Iridium ("Regnbågsviken"):
I detalj ser området hos Cassini ut så här:
Bruna dvärgar
Den som är intresserad av fenomenet med bruna dvärgsolar, rekommenderas denna lättlästa forskarrapport om två nyupptäckta, unga solar i TW Hydrae-associationen, infrarödsolar med låg ytgravitation och massor på ett hanterbart antal "Jupitrar".
Lättledd måne
Det är skillnad, som planethusse, att ha en måne och en hel kennel som Saturnus…
Lars Olefeldt hittade den pedagogiska bilden på nätet.
Dagsnoteringen för antalet månar hos våra gasjättar:
✔Jupiter har 67 bekräftade månar, de senaste hittade så sent som 2010-2011.
✔ Saturnus har 62 månar.
✔ Uranus har 27 månar.
✔ Neptunus har 14 månar.
Det är en hel vetenskap i sig att hålla reda på alla dessa himlakroppar, som har olika radier, olika utseenden, olika banor, olika banlutningar etc, och som säkert har helt olika ursprung dessutom.
En sak är däremot säker: Gasjättarna har i planetsystemets barndom agerat som enorma dammsugare.








