Hoppa till innehåll

Nr 61 2010

  • av

Ljusstarka stjärnor med planeter

Fram till  idag, om jag förstår Nasa/JPL rätt, har “man” upptäckt 453 exoplaneter – och skaran växer hela tiden. När det gäller “jordliknande planeter” har dock de professionella astronomvännerna kammat noll hittills, men det är väl ingen som tror att det inte snart blir BINGO! även på den punkten.

Många exoplaneter är rena helvetet! Ill: Nasa/JPL

Tack till Robert Cumming som friskade upp mitt minne, även ljusstarka Pollux i Gemini/Tvillingarna är ju en planetbärare, och om jag nu – rätta mig om har fel –  är någerlunda rätt på det har vi följande 10 ljusstarka stjärnor synliga – min tio-i-topp-lista – för blotta ögat med planeter. Massorna uttryckta i vår gasjätte Jupiters (J).

* Ypsilon Andromedae. Magn 4.09: Tre planeter, massorna 0.71, 2.11 och 4.61 J.

* Tau Bootis. Magn 4.5. Massan 3.87 J.

* Rho Corona Borealis. Magn 5.4. 1.1 J.

* Iota Draconis. Magn. 3.3. Massa 8.8 J.

* Gamma Cephei. Magn. 3.2 Massa 1.76 J.

* Fomalhaut. Magn 1.16. Massa 3 J?

* Epsilon Tauri. Magn 3.5.  Massa 7.6 J.

* Epsilon Eridani. Magn. 3.7. Massa 0.86 J.

* Beta Pictoris. Magn 3.9. Massa 8 J.

* Pollux. Magn. 1.15 Massa 2.3 J

Ner till magnitud 6 finns mängder av andra planetbärare, men det kan vara kul att ha just dessa tio ljusa stjärnor med när man är ute och missionerar för astronomin och folk undrar. Jag brukar fråga publiken om det är nån som  vet någon stjärna som har planeter, och en och annan svarar faktiskt solen, vilket ju är helt rätt.

Listan ovan är  sammanställd på basis av Nasas matiga planet.quest-sajt. Rekommenderas! Här anges också avstånden till huvudstjärnan – Pollux drabant ligger t ex obehagligt nära sin sol –  och en hel del annan viktig info. Dessutom kan du  följa dagsnoteringen för antalet upptäckta exoplaneter.

Den stora utmaningen  härnäst måste, vad jag förstår, bli upptäckten av en exoplanets måne. Teoribildningen hur en sådan upptäckt kan gå till är redan igång, och tekniken är det många specialister som funderar över.

Einstein kopplar av

Att koppla av – det var inte Albert Einsteins starkaste gren. Men det finns bilder på honom där han seglar, där han cyklar, där ha räcker ut tungan  och..,  där han solbadar! På Life Magazines hemsida kan vi klicka oss in på 1000-tals arkivbilder på kändisar, varav denna lilla bild visar fram 1900-talets fysikgeni i en ovanlig situation. Året var 1932, dagen 11 januari, Einstein befann sig i Palm Springs, Californien, och han kopplade verkligen av.

Jag återger denna pyttebild mest för att få oss i sommarstämning. Det blir en varm och skön sommar även 2010!

Lifes hemsida hittar du bilden här i storformat!

Credit: American Stock Archive/Getty Images

Dagens kluriga fråga

Vem har sagt följande? Är det 1. Påven, x. Stephen Hawking, 2. Arthur C Clarke ?

Frågan lyder:

“Två möjligheter gäller. Antingen är vi ensamma i universum eller så är vi inte ensamma. Bägge är lika fruktansvärda.”

(Rätt svar i nästa blogg.)

Skummisen X-37 B

Knubbig spion. Foto: ?

Är det nått skumt med amerikanernas obemannade rymdfarkost X-37 B, som snurrar runt jorden just nu?  Jag vet inte.  USA:s flygvapen vägrar klassa sin militära rymdfärja, byggd av Boeing,  som ett “vapen”. Men allt hyschhysch är förstås en utmaning.

Duktiga amatörastronomer har nu spanat in “X:et”, som sannolikt rör sig om en supersofistikerad upplaga av spionsatellit – med det viktiga tillägget att den kan mjuklanda på jorden efter uppdragen, som lär vara i nio månader. Och sen kan den “tankas” och sändas upp på nytt.

X-37 B har en bana som löper mellan 40 grader norr och 40 grader  söder och täcker därmed alla världens oroshärdar inklusive Nordkorea. Och precis som vanliga spionsatelliter passerar X-37 B över  samma plats på jordklotet vart fjärde dygn.

Uppenbarligen finns det massor av superhögteknologiska saker ombord på den knubbiga spionen, som är synlig – precis som den civila rymdfärjan – för blotta ögat.

150-årsjubel väntar

1 april 2012 har det på dagen gått 150 år sedan lundaprofessorn Carl Vilheln Ludvig Charlier föddes.  Skriv in det i almanackan redan nu.

Charlier dog 1934 och på hans vackra gravsten på Norra kyrkogården i Lund kan vi se Karlavagnen.

Charlier, som även var en stor Tycho Brahe-kännare, har kratrar uppkallade efter  sig på månen och Mars och dessutom en asteroid.