Nr 36 2024
Kunglig glans när våra astronauter kom till tals
Lite lokalpatriotism, men det är klart att vi är glada över att det nya danska kungaparet valde att först besöka Sverige på ett statsbesök. De bägge kungaparen mötte härom dan våra svensk-danska astronauter, och då såg det ut så här under besöket på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan: Kungaparen fick träffa de svenska astronauterna Christer Fuglesang och Marcus Wandt samt den danske astronauten Andreas Mogensen för samtal om rymdforskningens och rymdteknikens roll för en hållbar framtid. Skolminister Lotta Edholm och Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen deltog också.
Rektor Anders Söderholm hälsade välkommen. Efter tal av skolminister Lotta Edholm och utrikesminister Lars Løkke Rasmussen följdeett panelsamtal med astronauterna, med Hannes Eder Öhrström som moderator. Samtalet hade rubriken ”Space Technology as a Driver for Sustainable Transformation”.
Kungliga Tekniska högskolan
Nån gång hoppas vi på ett danskt kungabesök på Ven.
Storm P:s astronomi
Mer danskt! Tack till Christian Vestergaard, som fyndat ett par Storm P-teckningar med nån sorts astronomiskt innehåll.
W-bloggen har en gammal klockarkärlek till Robert Storm Petersen och ett par gånger besökte vi hans hus i Frederiksberg på 70-talet – huset stod fryst efter hans bortgång 1949. På plats var fortfarande alla hans tavlor, hans pipor, i arkiven ett 40 000-tal teckningar m m. Den dåvarande Storm P-experten Jens Bing blev god vän och fick så småningom även hederstiteln Årets Gammeldansk av Gammeldanskens Vänner i Malmö med omnejder. Jens ledde Storm P-museet under dess första år ute på Frederiksberg, ett hus som tidigare tjänstgjort som likkistemagasin. Storm P:s “!fluer” är legendariska.
Webb siktar in sig på klipplanet med atmosfär
James Webb-maskineriet har avlockat sten-och exoplaneten 55 Cancri e atmosfäriska gaser (CO2 och CO), vilket ses som ett genombrott. Ex:ot ligger 41 ljusår bort.
” This is the best evidence to date for the existence of a rocky planet atmosphere outside our Solar System”, lyder en sammanfattning i pressrelisen.
Bakom rapporten A secondary atmosphere on the rocky Exoplanet 55 Cancri e står även Stockholmsastronomerna Jayshil Patel och Alexis Brandeker. Grattis!
Mötet mellan konst och vetenskap i tidigmodern tid
Jesper Sollerman tipsar om ett tvärvetenskapligft, astrronomi-humanistiskt möte i form av boken Displays of learning. Studies in early modern art and science by Inga Elmqvist Söderlund – en samling av hennes främsta publikationer, men även tidigare opublicerade artiklar.
Från pressrelisen från Stockholms universitet saxar vi rubb och stubb:
Displays of learning återspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist Söderlunds (1967–2017) intresse för den tidigmoderna strävan efter kunskap, makt och kontroll. Konstvetarna Peter Gillgren, Merit Laine och Mårten Snickare står för urvalet av texterna och har även färdigställt en del av materialet.
Konstvetaren Inga Elmqvist Söderlund forskade om relationen mellan konst och naturvetenskap under tidigmodern tid, framför allt på 1600-talet. Det var en tid när den moderna vetenskapen växte fram och manifesterades i nya byggnader, konstverk och illustrationer.
– Märkligt nog är det inte så många historiker som arbetat med de här frågorna. Dagens naturvetare verkar inte så intresserade av sin historia, konsthistoriker arbetar mest med andra material och vetenskapshistoriker har ofta varit upptagna med det skrivna ordet snarare än det visuella. Därför var hennes forskning unik och det kändes viktigt att få en bra sammanställning av det hon åstadkommit, säger Peter Gillgren, professor i konstvetenskap.
Under tidigmodern tid stod frågor om konst och vetenskap nära varandra. Konstkammare, bibliotek och platser för vetenskapliga experiment uppfördes och utsmyckades med referenser till klassisk och samtida lärdom. I Displays of learning utvecklas sådana teman, exempelvis i relation till den konstkammare som drottning Kristina inrättade vid Kungliga slottet i mitten av 1600-talet samt det första observatoriet i Stockholm, byggt cirka 100 år senare. Genom detaljerade analyser och ett antal konkreta exempel – bokillustrationer, vetenskapliga instrument, samlingar, byggnader och miljöer – belyses mötet mellan konst och vetenskap under 1600- och 1700-talet.
Stjärnbilden Hercules i Johannes Bayers himmelsatlas Uranometria från 1603. Sidan 115 i Displays of Learning.
Peter Gillgren igen:
–Visualisering och visuell representation har alltid varit viktigt för naturvetenskaperna och är det fortfarande idag. Sambandet mellan konst och teknik är inte så strakt som under tidigmodern tid men kanske ändå på framväxt igen. Ett exempel är forskningen om människans hjärna och den estetiska erfarenhetens betydelse, den så kallade neuroestetiken. Det är en forskning som idag bedrivs inom såväl hjärnforskning som estetik och inom de enskilda estetiska ämnena. Även enskilda konstnärer inspireras av och arbetar med liknande frågor.
Inga Elmqvist Söderlund (1967–2017). Foto: Privat
Inga Elmqvist Söderlund (1967–2017) disputerade 2010 med avhandlingen Taking possession of astronomy. Frontispieces and illustrated title-pages in 17th century books on astronomy. 1996–2013 var hon chef för Observatoriemuseet i Stockholm och från 2014 akademiforskare vid Konstvetenskapliga institutionen och sedan Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.
Boken är utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien och finns fritt tillgänglig online och att beställa här: