Hoppa till innehåll

Nr 85 2016

  • av

Nyaste Kreutz-kometen knäcktes av solen

Det är en tid sen sist, men nu – 2 till 4 augusti 2016 –  har ännu en solstrykande komet tillhörande Kreutz-familjen observerats när den störtar in mot solen.

Kometen med en topphastighet på 600 km/s överlevde inte rundningen av vår hemmastjärna. Å andra sidan orsakade den inte heller det våldsama CME-utbrottet på solen, det bara ser så ut.

Fenomenet med kometen anses vara ett av de ljusaste på de senaste tjugo åren. NASA:s Youtube-kortis här:

Kometerna är uppkallade efter den tyske 1800-talsastronomen Heinrich Kreutz, vars grundtes fortfarande håller: Att kometerna i denna familj härrör från en och samma moderkomet.

I perihelium stryker kometerna längs solkanten och solens lägre korona. Ytterst få överlever denna passage, men det händer.

I dag talas det till och med om en "minifamilj" inom den större Kreutzfamiljen, som består av minst 2000 medlemmar – en riktig storfamilj även om minstingarna inte är större än 100 meter nedåt.

Månens axel har ändrat lutning

Genom att studera äldre fynd av is vid månens poler, har månforskarna kommit till den intressanta slutsatsen att rotationsaxeln för vår drabant för tre miljarder år sen lutade fem grader "snett" jämfört med i dag.

figure_3blunaraxistilt_sservi_study

Bildkälla: NASA

Pulsarer som referenspunkter

Ännu en gång har röntgenstrålande pulsarer dykt upp som förslag till en sorts GPS-referenspunkter på himlavalvet när vi ska skjuta i väg rymdfarkoster djupt in i solsystemet. Artikeln i Experimental Astronomy finns här.

Exempel:

Forskarna har räknat på pulsaren  PSR B1937 + 21 som tillåter en positionsbestämning av en rymdfarkost på Neptunus avstånd med en noggrannhet på 2 till 5 km!

Gaia synar ung stjärnhop

ESA:s astrometriska rymdsond levererar som den ska, senast har astronomer synat Gamma Velorum-hopen.

Mia Stålnacke i Expressen

Astrofotografen i Kiruna Mia Stålnacke, som är en av kandidaterna till att vinna Årets bild, som arrangeras av Royal Greenwich Observatory (scrolla ner till förrförra W-bloggen), uppmärksammades faktiskt av mina sentida kolleger på Expressen i fjor – med en svit fina Kiruna-bilder.

Senast stod i lokalpressen där uppe denna glada hejiga och tjejiga nyhetsartikel:

Coh9VqmUkAAg75l

Japanskt Venusbesök

Japanernas Venus-projekt Akatsuki kunde nyligen fira 1-årsjubileum och i samband med det släpptes ett antal bilder av vår rymdgranne, bl a denna:

05,IR2_26apr2016_226a 

Fotot är från Venus nattsida och visar det turbuleranta molnsystemet på olika höjder, är taget 26 april i år av den infrarödkänsliga IR2-kameran ombord (våglängd 2.26-μm). Höjden över planetytan: 76,000 km. © ISAS/JAXA

Kulturavstickare:

Ännu en klok poet

Många poeter har känt starkt för astronomi och annan naturvetenskap. Hos oss ger ju sig namnen Harry Martinson, Werner Aspenström och Göran Sonnevi sig själva – på engelska har vi den lärde poeten W H Auden (1907-1973). Auden hävdas ha varit nära att få Nobelpriset i litteratur 1963.

I diktverket New Year Letter från första krigsåret 1940 diktade Auden så här om människans situation i ett större perspektiv:

How hard it is to set aside

Terror, concupiscence and pride,

Learn who and where and how we are,

The children of a modest star,

Frail, backward, clinging to the granite

Skirts of a sensible old planet,

Our placid and suburban nurse

In Sitter´s swelling universe;
 

How hard to stretch imagination

To live according to our station.

Later-Auden-300x225

Auden mot slutet av sitt liv. Bildkälla:http://chum338.blogs.wesleyan.edu