Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 11 2019

onsdag, 20 februari, 2019

Pressmess från Chalmers:

Hundratusentals okända galaxer avslöjas i astronomernas nya karta

 

Det unika radioteleskopet Lofar har skapat en ny karta över himlen som avslöjar hundratusentals hittills okända galaxer och ger nya insikter i svarta håls och galaxers liv. Lofar är Europas största och mest dataintensiva radioteleskop. Kartan är resultatet av ett forskningsprojekt där fler än 200 astronomer från 18 länder var inblandade, bland dem flera från Chalmers.

Radioteleskop avslöjar skeenden i universum som inte kan ses med vanliga teleskop. Lofar (kort för Low Frequency Array) är ett av världens mest avancerade radioteleskop, men en unik förmåga att upptäcka radiovågor med låga frekvenser (långa våglängder). Det består av tusentals antenner i 10 länder i norra Europa, bland annat vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland.

Galaxy cluster Abell 1314

Galaxhop Abell 1314: Lofar avslöjar vidsträckta moln av plasma (rosa/orange) i en storslagen samling av galaxer, 460 miljoner ljusår från jorden.  ​​​

Bildkälla: Amanda Wilber/LOFAR Surveys Team; NASA/CXC

Lofar har nu kartlagd en fjärdedel av himlens norra halva som den ser ut i radiovågor med våglängd kring 2 meter, och en första delmängd av mätningarna görs nu fritt tillgänglig för världens astronomer. I kartläggningen ingår tre hundra tusen källor, varav nästan alla är galaxer i det avlägsna universum, uppemot miljardtals ljusår från jorden.

G38_optical_gray_r_radio_cet_linear_kryw_5_100_c64_r_scalebar_True_size_1.15[1]

Bildkälla: Astron

Kartläggningsprojektets upptäckter hittills presenteras nu i 26 artiklar i ett specialnummer av forskningstidskriften Astronomy & Astrophysics. I fem av artiklarna är chalmersastronomen Cathy Horellou medförfattare.

Den nya kartläggningen ger många nya insikter om bland annat svarta hål, galaxhopar och magnetfält i rymden, menar Cathy Horellou.

– Lofar visar oss en fantastisk ny bild av radiohimlen, som är full av galaxer i alla möjliga former, säger hon.

CathyRadome20180730BW-1[1]

Cathy Horrelou vid sitt arbetsredskap på Onsala. Foto: Privat

De flesta ljuspunkter i den nya kartan är inte stjärnor, utan fjärran galaxer med supermassiva svarta hål som energikälla. Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna, förklarar:

– Om vi tar ett radioteleskop och tittar upp mot himlen ser vi huvudsakligen strålning från omgivningarna nära tunga svarta hål. Med hjälp av Lofar hoppas vi kunna svara på en fascinerande fråga, om varifrån dessa svarta hål kommer, säger han.

När gas faller mot ett svart hål skickas också ut strålar av materia som lyser och som radioteleskop kan registrera. De slarvar helt enkelt med bordsskicket, som Huub Röttgering uttrycker det.

– Tack vare Lofar:s imponerande känslighet kan vi se att sådana strålar finns i alla de tyngsta galaxer. Det betyder att deras svarta hål aldrig slutar att äta, tillägger Philip Best, astronom vid Edinburghs universitet i Storbritannien.

logo[2]

Familjer av uppemot tusentals galaxer som hänger ihop i rymden kallas galaxhopar. När två galaxhopar kolliderar och går samman alstras radiostrålning som radioteleskop kan upptäcka och som sträcker sig över gigantiska avstånd i rymden, miljontals ljusår tvärsöver. Bakom dessa stora former på himlen tros vara partiklar som accelereras under sammangåendet.  

– Med radioobservationer kan vi mäta upp strålning från det tunna mediet som finns mellan galaxerna. Strålningen uppstår tack vare energiska chockvågor och turbulens. Lofar gör det möjligt för oss att upptäcka nya källor av den här typen och att förstå vad som ligger bakom dem, förklarar Amanda Wilber, astronom vid Hamburgs universitet i Tyskland.

Annalisa Bonafede är astronom vid Bolognas universitet och INAF i Italien. 

– Nu med Lofar kan vi i vissa fall detektera den här strålningen även i galaxhopar som inte håller på att smälta samman. Denna upptäckt talar om för oss att det finns andra fenomen utöver kollisioner som kan trigga partikelacceleration över vidsträckta områden, tillägger hon.

Lofar:s förmåga att mäta upp polariserad radiostrålning ger nya möjligheter för att studera magnetism i universum, menar Cathy Horellou.

– Det är oerhört viktigt för undersökningar av kosmisk magnetism, och väldigt spännande, säger Cathy Horellou.

Kollegan Shane O’Sullivan vid Hamburgs universitet, Tyskland, berättar mer.

skascience_cosmicmagnetism_300dpi.wp[1]

– Magnetfält genomsyrar hela kosmos, och vi vill veta varför det har blivit så. Att mäta upp magnetfält i rymden mellan galaxerna är svårt eftersom de är väldigt svaga. Men tack vare den oerhörda precisionen i Lofars mätningar har vi kunnat mäta upp hur kosmiska magnetfält har påverkat radiovågorna från en jättelik radiogalax som är 11 miljoner ljusår tvärsöver. Arbetet har visat hur vi kan använda Lofar för att hjälpa oss förstå de kosmiska magnetfältens ursprung, säger han.

Att skapa radiokartor vid låga frekvenser kräver både stora mängder teleskoptid och stora personalinsatser när mätningarna ska analyseras. Det menar Cyril Tasse vid Parisobservatoriets station för radioastronomi i Nançay, Frankrike.

– Lofar skapar gigantiska mängder data: det vi har arbetat med skulle kunna fylla 10 miljoner dvd-skivor. Att Lofar:s kartläggningsprojekt nu har kunnat genomföras är mycket tack vare ett genombrott inom matematiken bakom metoden interferometri, berättar han.

Timothy Shimwell, som forskar vid Astron, Nederländernas institute för radioastronomi och vid Universitetet i Leiden, Nederländerna, berättar hur man samarbetat med experter inom databehandling och IT.

– För att effektivt omvandla de gigantiska datamängderna till högkvalitetsbilder har vi arbetat tillsammans med SURF i Nederländerna. Dessa bilder är nu fritt tillgängliga och kommer att göra det möjligt för astronomer att detaljstudera galaxernas utveckling på sätt som inte tidigare varit möjliga.

SURF:s data- och beräkningscentrum vid SURFsara i Amsterdam använder 100 procent förnybar energi och är värd för mer än 20 petabyte av data från Lofar.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Lofar är ingtet "vanligt" radioteleskop. Bildkälla: Wikipedia

– Det är mer än hälften av alla data som Lofar samlat in fram tills nu och världens största samling av astronomiska data. Att analysera mätningarna innebär en gigantisk utmaning för forskarna. Men med både experthjälp och ett datakluster med hög prestanda, Grid, kunde beräkingarna klaras av på mindre än ett år, säger Raymond Oonk vid SURFsara.

Lofar:s förmåga att kartlägga himlen i detalj vid våglängder kring en meter är oöverträffad. Lofar drivs av Astron i Nederländerna och är världens ledande teleskop i sitt slag. 

– Den här himmelskartan är ett underbart och viktigt bidrag till framtida forskning. Det hedrar de som konstruerat Lofar att teleskopet fungerar så bra, säger Carole Jackson, generaldirektör för Astron.

De 26 forskningsartiklarna som nu publiceras är baserade på bara de första två procent av kartläggningens totala storlek. Forskarlaget siktar nu på att i hög upplösning skapa känsliga bilder av hela den norra himmelshalvan. Det kommer att avslöja uppskattningsvis 15 miljoner radiokällor. 

– Tänk på vilka upptäckter som vi kan göra när vi gör detta! Det ser jag verkligen fram emot, säger Carole Jackson. 

– Och bland dessa kommer att finnas de första massiva svarta hålen som bildades när universum själv var en bebis på bara några få procent av sin nuvarande ålder, avslutar Huub Röttgering.

PS. PS.PS.
den engelskspråkiga Astron-sajten finns någras riktigt spännande filmer att tanka ner.

Nr 10 2019

fredag, 15 februari, 2019

 

Christian Vestergaard erinrar om att Arne Jones, som har en rymdskulptur i Malmö (scrolla ner) även har ett astronomisk verk på Frölunda torg i Göteborg: "Ställbart universum" sattes på plats 1967.

 

Arne_Jones_Ställbart_universum (1)

 

 

 

- Det existerar faktiskt ett "Arne Jones-sällskap, erinrar CV:

 https://arnejones.se

 

Asteroid Day 30 juni

 

I förrfjor genomförde vi med ekonomiskt stöd av Malmö stad en mycket trevlig kvällsträff för allmänheten om asteroider – vänner eller fiender till jorden? - på Scandic Hotel, Triangeln i Malmö. Det var vårt sätt att "fira" Asteroid Day, numera ett FN-arrangemang som  i år äger rum 30 juni.

Sajten här om hur 2019-arrangemanget globalt är tänkt.

 

Om vi ställer upp i år? W-bloggen vet faktiskt inte.

 

52286638_10212966460025831_7182337126061572096_n[1]

 

Bildkälla: fb

 

Barnteater med rymdmotiv

 

Att rymden fascinerar de yngsta generationerna vet vi av erfarenhet inom ASTB, som driver en kraftfull barnverksamhet ute på TBO,  och Pettzy Ahlström på Malmö stadsarkiv tipsar om ett par aktuella barnpjäser – se detta som tips till oss, skolor och föräldrar:

Flyg mig till månen – Barnens scen, Folkets Park Malmö

http://www.sedans.se/skane/2018/12/flyg-mig-till-manen-memory-wax/

 

 

Fly-me-banner (2)

 

 

Pojken & stjärnan – Teater Sagohuset, Lund

http://www.sagohuset.nu/aktuellt/pjaeser/142-2019-01-14-09-09-49

- Teater Sagohuset i Lund har även aktiviteter för barn i Fulltofta med anknytning till pjäsen.  Dessa går under namnet: Inga små stjärnor får slockna:

http://www.skanskalandskap.se/for-skolor/inga-sma-stjarnor-far-slockna

 

ingasmåstjärnorhemsidan(3)

Nr 9 2019

tisdag, 12 februari, 2019

 

Mirja Markkula rapporterar från tjejträffen på Lunds obsis:

Applåder för våra astrodamer

 

"Rebecca Forsberg från astronomiska studentföreningen ALVA öppnade vår lilla men naggande goda firarkväll 11.2 för att ära kvinnor och flickor i vetenskap samt astronomi, med en proffsig presentation om dels vad gör man som en astronomistudent på grundnivå, dels om sin forskning för Master-arbete.

Publiken var tyvärr fåtalig, trots att bl.a. Astronomisk Ungdom hade gått ut till sina kontakter med personliga mejl. Lyriderna från Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe hade både skickat information till dagspressen, och till både privata och kommunala gymnasieskolor i Malmö och Lund, men i tidningarna stod inget om varken dagen eller eventet.

 

IMG_0531[1]

Foto:Mirja Markkula

 

Malmöpubliken föredrog säkert den första molnfria måndagskvällen på länge, och föredrog Observatoriet i Oxie.

Några från lundensiska AU – Nova Stella – hade dock hittat till Astronomihuset.

Det var åtminstone inte något fel på det ambitiösa programmet – efter Rebecca Forsberg, tog astronomen och Planetarieföreståndaren Anna Arnadottir till orda, och höll en så fängslande presentation om både sig själv, sina erfarenheter och sin väg till Lund och Planetarieverksamheten, att vederbörande skribent glömde fotografera. 

Därefter kopplades Skype upp till Kiruna och Gabriella Stenberg-Wieser från Rymdinstitutet. Det blev både uppdatering om vädret, djurlivet och om vedermödorna med pågående projekt på Månens baksida och likaså besvärliga små förtretligheter på kommande projekt med ESA:s rymdsond JUICE, som SKA (enligt ESA med stora bokstäver) skickas till Jupiter och dess månar under 2022.

Lyridernas sammankallande amatörastronom Mirja Markkula passade på att förmedla hälsningar från Finland till alla gamla bekanta från prof. Paula Eerola, som tidigare haft professur vid Fysikum i Lund. Sedan augusti -18 har hon nu titeln vice rektor vid Helsingfors Universitet.

Sist presenterade läraren och konstnären Linda Jarlskog sina matematik- och fysikinspirerade verk, och kvällen avslutades med rungande applåder. Astronomisk Ungdom passade på knyta nya kontakter för kommande evenemang under rymdåret."

- Mirja Markkula

 

PS.Länk till OneDrive med foton: https://1drv.ms/a/s!AuAOqWWtMwOSpyX5DI7YTaMrKo5d

 

Frida uppmärksammas

 

Frida Palmér uppmärksammas på Svenska Astronomiska Sällskapets 100-årsblogg. Vem som skrivit får den veta som letar sig fram till sajten.

Jorden sedd från månens baksida

 

Så ser jorden ut fotograferad från en kinesisk satellit som snurrar runt månen och som dokumenterat den blå planeten från vår drabants baksida:

 

20181010-Our-precious-Earth-and-the-lunar-farside[1]

 

Det är vår ASTB:are Eva Dagnegård som tipsar om en sajt, där det berättas om hur bilden förts över till oss med en kamera  via  kinesernas  månsnurrare BJ1SN (Chinese DSLWP-B / Longjiang-2 satellite). På jorden togs fotografierna emot av Dwingeloo-radioteleskopet i Holland, ett teleskop som radioamatlörer numera använder som en länk till och från månen när de kontaktar varandra över jorden.

Med i denna operation var också en rad radioamatörer runt jordklotet, och proceduren att tanka ner bilder från månens baksida är inte helt enkel.

Kometen Iwamoto synlig

Som framgår av astronet.se har vår ASTB:are Håkan Barregård i natt (12.2) dokumenterat kometen Iwamoto, som är synlig även i en liten fältkikare meddelar HB.

 

C-18Y1s10x60 (1)

Foto: Håkan Barregård

Fakta om Comet Y1 Iwamoto, dess när, var, hur,  finns här, på Universe Today-sajten.

Stadsarkivet har koll på Malmös rymdkonst

 

Vi har fått en god kompis på Malmö Stadsarkiv, Pettzy Ahlström, som senast sänt över en förteckning med bilder på rymdrelaterad offentlig konst i stan. De är fler än man tror.

Här är några exempel ur högen (samtliga bilder finns på nätet):

 

* Karin Norelius skulptur Födelse i Rymden, Söderkulla.

 

* Walter Bengtssons skulptur Zodiaken, Föreningsgatan:

 

Statue_Zodiaken_Malmö_Sweden

 

* Stig Carlssons skulptur Rymdskott, Almgården:

 

411px-Almgården,_Malmö_2

 

* Arne Jones skulptur Sfär, Lorensborg:

 

Sfär_av_Arne_Jones,_Malmö

 

* Björn Carnemalms skulptur Ida hissar upp Emil för att visa honom världen  Rosengård.

 

* Henrik B Anderssens skulptur Astrofabel, Rosengård:

 

Astrofabel_av_Henrik_B_Andersen,_skulptur_i_Malmö

 

Nostalgisk sidokommentar: En gång i tiden hade W-bloggsredaktören god kontakt med Malmös skulptörer, inte minst med Thure Thörn ("Skulpthure skulpthörn"). Via Thure kom redaktören i kontakt med skulpturprofessorn Arne Jones i Stockholm, som gärna berättade om sin byst av MFF-hövdingen Eric Persson.

Det bildrullades ner en bild från Stockholm och Kvällsposten kunde nån dag innan den offciella invigningen visa hur gipskopian iaf såg ut.

Eric var inte glad, men det var inte heller meningen.

 

Stackars fröken!

 

 

Christian Vestergaard har fyndat igen i cyberrymden. Denna goding kan vi inte undanhålla W-bloggens läsare samtidigt som vi erinrar om att vår egen bortgångna medlem Greta Andersson såg kometen som flicka 1910 och som äldre dam 1986.

 

51861157_10212903302646936_8264298714307231744_n[1]

 

Greta tyckte att kometen 1910 var betydligt mera imponerande än uppenbarelsen 76 år senare.

 

 

 

Barbie som amatörastronom

 

Barbiedockan fyller sextio om knappt en månad (9 mars, dan efter Internationella kvinnodagen) och har blivit amatörastronom. Leksaksjätten Mattei  har gett ut femtioplussaren Barbie med tillhörande Newtonteleskop och en stjärnkarta.

60 år 9 mars (1)

 

 - Hon ser lite tunnklädd ut men blusen matchar ju hennes nyvunna intresse, påpekar W-bloggens sakletande vicegeneral Christian Vestergaard.

Det verkar som om det är Ken som gjort ett hemmabygge helt efter eget huvud, för han har placerat sekundärspegeln och dess okularhållare helt fel.

För ett par månader sedan var vi ett gäng gamla murvlar som tog oss till Eslövs leksaksmuseum, som innehåller ett par miljoner (!) föremål – bl a en gigantiskt stor Barbie-kollektion.