Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 28 2018

söndag, 22 april, 2018

Lagun-nebulosan enligt Hubble ST

Det är otroligt, men HST (aka Hubble Space Telesacope) har i 28 år synat Lagunnebulosan, som vi också kallar M8 efter numret i Messier-katalogen. M8 ligger i Sagittarius/Skyttens stjärnbild.

M8 ligger drygt 5000 ljusår från oss i Vintergatan och är en veritabel stjärnskapare, måtten uingefär 55×20 ljusår. Den skenbara storleken på himlavalvet är tre ggr fullmånens och nebulosan kan anas med obeväpnat öga, söder om Örnen.

I nebulosan skapas nya stjärnor den dag som är och naturligtvis kryllar det av unga stjärnor. Hubble-teamets Youtubefilm säger allt!

NASA:s GPS-system

Lars Olefeldt berättar att NASA:s planer på ett nytt GPS har fått ytterligare kött på benen. Systemet bygger på millisekundsnabba pulsarer, vars exakthet i de ultrasnabba rotationerna (röntgenspektrumet) är större än t o m atomklockornas.

GPS här betyder "Galactic Positioning System".

Var det nån som sa att astronomins praktiska nytta är obefintlig? Skäms!

Ljuset gick – tack för det

Den gångna kvällen (21.4) gick ljuset i stora delar av västra Malmö, vilket betydde en sak: Extra stjärnklart. Jag hann ut och magnitudbestämma Rho Cas, supernovakandidaten, innan ljuset kom tillbaka. Ingert ont som inte …osv!

Jättebråk om galaxen utan mörk materia

Den som tog del av nyheten i W-bloggen nyligen om en galax, som sannolikt saknar mörk materia, ska veta att debattens vågor går höga mellan astronomerna. Den förträffliga astrobites-sajten har haft detta "meningsutbyte" - BLÅS UPP STRIPSEN på din skärm för att njuta av huggen och slagen:

Da3xik-V4AEqy2l[1]

Nr 27 2018

måndag, 16 april, 2018

Proxima Centauri flammade upp

Nånting dramatiskt hände på Proxima Centauri 2016. En så kallad superflare lyste upp och kan under gynnsammaste möjliga förhållanden ha setts kort tid för blotta ögat, stjärnan parkerade i maximum runt visuella magnituden 6,8. I normala fall landar, om det nu finns sådana för en flarestjärna som  Proxima, solens närmaste grannstjärna, på visuella magnituden 11.3.

ProxCenFig1[1]

Klicka upp ljuskurvan! Bildkälla: astrobites

Proxima Centauri ligger  4.246 ljusår (1.302 parsec) bort, stjärnan klassas som en röd dvärg av spektraltyp M6, har 12 procent av solens masssa och 1,2 ggr Jupiters diameter. Och har en planet, som, om det skulle finnas organiskt liv i någon form, knappast tål en superflare som denna.

Mätningarna skedde med det otroliga teleskopet kallat Evryscope i Chile, en formidabel sammansättning av ett 20-tal teleskop som möjliggör täckning av hela himlavalvet på bara några minuter.

evryscope_banner-940x400

Teleskopets hemsida finns här.

Supernova-snabbisar

Vad ligger bakom ljusa och snabba explosioner i "Deep sky"-delar av universum? Fenomenet har studerats på senare tid, bl a utmanar 72 fall av dessa transienter, sannolikt supernova-snabbisar, bakom vilka också sannolikt lurar – mörk energi!

astronomersf[1]

En  av "transienterna" – från åtta dagar för ljusmax till 18 dagar efter ljusmax. Avstånd ca 4 miljarder ljusår. Bildkälla: M. Pursiainen / University of Southampton and DES collaboration

Mer info här:

https://phys.org/news/2018-04-astronomers-bright-fast-explosions.html#jCp

Förhoppningsvis har vår stockholmske supernovaprofessor Jesper Sollerman mer att berätta om fenomenet när han gästar ASTB 26 april. Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Lund. Mer om föreläsningen på ASTB:s hemsida.

Peter Rosén fotograferade Sirius B

Om astrofotografen Peter Roséns möda att komma åt Sirius svaga följeslagare, den vita dvärgen Sirius B (ungefär vid  kl 10), berättas här. 

stack_001-035

Klicka upp bilden för att se hela animationen. Foto: Peter Rosén

Anmärkningsvärt är att Peters animation skedde när Sirius-paret bara stod 8 grader över horisonten.

Efter LIGO och VIRGO…

… kommer nästa gigantiska generation av instrument för att upptäcka gravitationsvågor.

Fake news inom astronomin?

Falska nyheter är inget främmande ens inom vår vetenskap, men här finns i alla fall kontrollstationer. Om en astronom, vilket nyligen skedde, misstog Mars för en ljus supernova, så dementeras det nästan omedelbart.

Jakten på "planet X" har uppenbarligen inbjudit till en del märkliga spekulationer, och vi vet ju också att diverse konspirationsteorier frodas  i ytterkanterna av vår community.

Positivt är att ämnet fake news numera tas på största allvar.

fake-news-artist-e1520769119200

Illustration via Science

Nr 26 2018

tisdag, 10 april, 2018

Apropå våra "ladies":

Nu väntar Torrlösa och Sophie Brahe på oss

Inom vår förening finns en historisk gruppering kallad "Historiska klubben", som sysslar med vår vetenskaps historia – med stort fokus, oundvikligt, på Tycho Brahe, hans släkt och samtid.

Nu är det dags igen med en utflykt. Kosan ställs till Torrlösa kyrkogård och kyrka lördag 12 maj med start kl 13.00 där. Då fokuserar vi på Sophie Brahe, Tychos lillasyster, medarbetare och värdinna på Ven, Sophie vars benknotor ligger här. Varför får vi veta då och där. Vi sparar snacket!

Torrlösa (1)

Minnesstenen i Torrlösa med bl a Sophie Brahes namn. Foto: Hultqvist & Hultqvist

När vi väl sammanstrålar, tar W-bloggens Ulf R (Johansson) ordet och hälsar välkommen, Marie och Lennart Hultqvist pratar om Sophie med utgångspunkt från deras bok om Sophie som utkom i fjor, Klas Hyltén-Cavallius berättar och övertecknad intervjuar Georg Welin i Onsjö Härads Hembygdsförening – Georg som skrivit om Sophie i hembygdsföreningens årsbok. Georg är för övrigt bror till tonsättaren Karl-Erik Welin.

Vi hoppas komma in i kyrkan och få ta del av de nyrestaurerade epitafierna liksom få en liten okular besiktning av orgeln med delar från 1600-talstonsättaren Dietrich Buxtehudes dagar.

Sophie-Brahe[1]

Torrlösa ligger strax utanför Svalöv. Bussar går dit, men vi försöker fårstås klämma in så många som möjligt i bilar dit och därifrån.

Vi får återkomma till logistiken på kommande ASTB-möte.

Träffen beräknas vara i kanske 1,5 timmar.

Upphittat: Första magnetsvaga neutronstjärnan utanför Vintergatan

Den första neutronstjärnan – med ett svagt magnetfält – har identifierats utanför Vintergatan, i samband med en supernovarest i Lilla Magellanska molnet.

An isolated neutron star in the Small Magellanic Cloud

Pricken inuti den röda ringen markerar neutronstjärnan. Bildkälla: ESO/NASA, ESA and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)/F. Vogt et al.

Lyckad premiär för Ladies Night

Mirja Markkula rapporterar att föreningens första tjejträff, Ladies Night på Malmö Live i måndags kväll, blev en succé.

Medverkade gjorde Katja Lindblom från Slottsskogens Observatorium i Göteborg , unga lundaastronomerna Ali Pehlivan Rhodin och Madeleine Burheim, Gabriella Stenberg Wieser från Kiruna, på Skype, i sitt arbetsrum, med laptopkameran noggrant placerad så att pizzakartongerna inte skulle synas…

- Sveriges kanske mest framstående kvinna när det gäller rymdforskning gav oss mer än en det utannonserade halvtimmen, berättade med stort humor om sin väg till ett så konstigt yrke som rymdforskare, och rekommenderade alla att ge fingret (ni vet vilket) till alla som försöker få en att “lägga av, lämna detta för (killar) såna som kan”…Bland de som dök upp på träffen var en grupp designstudenter från Göteborg, som har antagit ett projekt att planera observatorier!

tjej[1]

Från inbjudan på ASTB:s hemsida.

Den projekterade tjejgruppen inom ASTB förväntas mötas snart igen, det gäller att smida medan järnet är varmt.

Lundmark-utställningen invigd i Luleå

​Johan Kärnfelt deltog via Skype när Knut Lundmark- och Birgitta Lundmark-utställningen öppnade i lördags uppe i Luleå (scrolla ner till förrförra W-bloggen).

-Jo, föreläsningen levererades som planerat. Hur jag tog mig ut vet jag inte
– att föreläsa över Skype skapar onekligen en viss distans till publiken,
och det är därför betydligt svårare än vad en kanske tror. Hur som helst
tycker jag att Birgitta stal showen. Träffsäkert, elegant hopkommet och snyggt
levererat. 

-Själv pratade jag mest om Lundmarks1920tal. Om doktorsavhandlingen, fejden
med van Maanen, och senare med Hubble. Jag hoppas att jag lyckades visa att
han tillhörde en av dem som faktisk var med och skapade vår moderna världsbild.

20180220_125540

Karin Tjernström under jobbet med utställningen.

Rapport från utställningen bl a i Piteå-Tidningen.

Larsson-Leanders 100-årsfest

Ett tips: Gå in på ASTB:s hemsida och ta del av födelsedagskalaset hemma hos prof em, vår tidigare ordförande Gunnar Larsson-Leander i förra veckan.

Här får jubilaren av ASTB:s ordförande Peter Linde en…

IMG_5686[1]

… alldeles egen "Special-Tycho". KLICKA upp texten!

IMG_5674B[1]

Mysteriet med den försvunna kometen

Astronomins Sherlock Holmes ställer sig frågan: Varför försvann den, varför hittades den inte igen? Vi pratar om kometen D/Lexell, som Charles Messier upptäckte och observerade 1770. Enligt alla banberäkningar borde kometen ha återkommit inom ett antal år men gjorde det inte.

Unga astronomer har nu räknat  på banan och kommit med diverse intressanta (bort)förklaringar. Störningar från andra planeter hör dit - har Jupiter rentav stött ut kometen ur vårt solsystem?

Notabelt är att kometen, som kom jorden väldigt nära , är det första historiskt belagda Near Earth Object:et.

Sherlock Holmes In Magnifying GlassAnders Johan Lexell, den finlandssvenske astronomen, fick namna kometen, han gjorde de första tyngre banberäkningarna och fann en periodicitet på drygt 5 år. Men under resans gång hände något.