Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 43 2019

torsdag, 13 juni, 2019

Unik filmdoku från Saltsjöbaden

Svenska Astronomiska Sällskapets unika serie av 100-årsbloggar fortsätter att strömma in, vi har själva producerat några inslag inom ASTB-kollektivet,  och senast visas en verklig raritet:

En film från Saltsjöbadens observatorium, en dokumentär från 1930-talet.

Observatoriet i Saltsjöbaden.

Speaker i dag är prof em Per-Olof Lindblad, som växte upp på Saltsjöbaden och faktiskt fortfarande bor där.

Filmen finns inbäddad i Jesper Sollermans 100-årsblogg.

Notabelt är att en skåning figurerar på filmen, Jöran Ramberg som var född i Högseröd utanför Eslöv.

Själva har vi länge jagat "levande bilder" på Knut Lundmark på Lunds observatorium men ännu inte nått ända fram. Vi får se vad arkivjakten avslöjar så småningom.

Vad döljer sig under Aitken-bassängen?

Senaste nytt om den extremt tunga, sannolikt järnnickel-bestående klumpen som ligger nerbäddad under den gigantiska Aitken-bassängen vid månens sydpol, avrapporteras här.

Minimummassan uppskattas till  2.18 × 1018 kg och når ner till ett djup av minst 300 km.

SAAF-nytt

Dels har Timo Karhula författat del 13 i Fokus-serien, denna gång är temat "Att observera långt" (texten oklanderligt bra), dels har Gustav Holmberg sammanfattat en rapport från variabelsektionen, dels flaggas för ett årsmöte i Uppsala 12 oktober.

Ja, man kanske skulle ta sig till Fyrisån och passa på att samtidigt besöka en gammal MARS:ian som Bertil Pettersson.

Universum i 3 D

En TED-föreläsning av astrofysikern Juna Kollmeier tar fasta på hennes och hennes teams stora uppdrag: Att genom Sloan Digital Sky Survey ge oss den bästa 3D-återgivningen hittills av det kända universum med alla stjärnor, galaxer, svarta hål etc.

8815919feddff0bd074ee9f239270c1d7db46409_800x600[1]

Bildkälla: TED

Som hon påpekar: Med dagens takt i utforskningen av kosmos, kommer vi att ha kartlagt alla galaxer i det observerbara univsum runt år 2060.

(Tack till Carl-Olof Börjesson för tipset.)

Verktygslådan kompletteras

ESO har tillsammans med Yuri Milners Breakthrough Watch-initiativ inlett en intensiv jakt på jordlika planeter runt vår närmast stjärna (bortsett från solen). Ett helt nytt instrument har kopplats på ESO:s Very Large Telescope.

Instrumentet kallas lämpligen NEAR (Near Earths in the AlphaCen Region), rapportreras här.

Pysslinggalax skapar stjärnor

Kommer ni ihåg den fantastiska nyheten om den lilla nyfödda babyn i USA som inte var gammal? Det känns nästan oetiskt att jämföra, men nu – dvs i dag 13.6.2019 –  har Hubble-teleskopets ansvariga släppt en bild på en överlevande minstinggalax som dessutom sprutar av stjärnfödslar.

Galaxen är 3000 ljusår tvärsöver, a mere nothing i den kosmiska skalan: Tre procent av Vintergatans diameter. En sann dvärggalax.

Med största sannolikhet finns det även ett massivt svart hål i galaxbabyns mitt och frågorna är många i HST-relisen: Är minigalaxen ett bevis på att först kom svarta hål, sen galaxer? Idén är att antingen kolliderar galaxer och skapar svarta hål eller så finns svarta hål i första stadiet och attraherar sen kring sig galaxer.

Vilket kommer först, hönan eller ägget? En klassisk fråga.

Ground-based view of the sky around the galaxy ESO 495-21

Så här ter sig minigalaxen (ljuspunkten mitt i bilden) från jorden. Bildkälla: ESA/Hubble, NASA, Digitized Sky Survey 2
Acknowledgement: Davide de Martin

A tiny galaxy with a big heart

.. och här har vi HST:s närgranskning: Bildkälla: NASA, ESA, W. Vacca

Bonus: Galaxen kallas ESO 495-21, ligger 30 miljoner bort i stjärnbilden Pyxis (Kompassen) och innehåller även en rad tunga klotformiga stjärnhopar.

Hela pressmesset här.

Eländet med rymdskrot

Håll jorden ren, släng skiten i rymden… jag tänker på den klassiska Håll rent-slogan, på nedskitningen av Himalaya och så  detta apropå Apollo 11: Var snurrar det tredje raketsteget? 

20190609_085218 (1)

Härom dan flimrade detta budskap fram. Tänkvärt!

61626829_1168050193382638_1159836638176608256_n[1]

Nr 42 2019

tisdag, 11 juni, 2019

Var med och döp en svensk exo-planet!

I år fyller den Internationella astronomiska unionen (IAU) 100 år, och en del av firandet är den globala tävlingen IAU100 NameExoWorlds. Varje land i världen får lov att ge  namn till varsin exoplanet med tillhörande värdstjärna. Sverige har tilldelats ett planetsystem som ligger bland stjärnorna i Karlavagnen, i stjärnbilden Stora björnen.

Under senare år har astronomer upptäckt tusentals planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen. Vissa är små och steniga som jorden, medan andra är gasjättar som Jupiter. Man tror nu att planeter finns runt de flesta stjärnorna i universum och att en del av dem kan ha fysiska egenskaper som liknar jordens. Det gigantiska antalet stjärnor i universum, var och en med potential att härbärgera planeter, och förekomsten av prebiotiska föreningar i rymden, pekar på att liv verkligen kan finnas någon annanstans än här.
IAU ansvarar för att tilldela officiella beteckningar och namn på himlakroppar. Nu i samband med firandet av organisationens första 100 år vill IAU göra ett tydligt bidrag till att främja broderskap hos alla människor på global nivå. 
 
Exoplanet HD 102956 b and its host star (illustration)
 

Vad ska stjärnan och planeten få heta? Bilden visar Sveriges exoplanet och dess värdstjärna som de kanske ser ut i verkligheten.​​​​ Ill: Rymdkonstnären Livia Pietrow

 

År 2015 ordnades den första NameExoWorlds-tävlingen, och 19 exoplaneter fick nya namn. Nu inom projektet IAU100 NameExoWorlds erbjuds alla världens länder chansen att namnge ett eget planetsystem bestående av en exoplanet och dess värdstjärna. Varje lands stjärna är synlig från det landet och tillräckligt ljusstark för att kunna ses genom ett mindre teleskop eller kikare. Detta är bara andra gången i historien som en tävling anordnas som leder fram till att stjärnor och exoplaneter får nya namn.
 
Sverige är ett av 70 länder som redan anmält sig till att organisera nationella kampanjer som ger allmänheten möjlighet att rösta. Syftet med tävlingen är att skapa medvetenhet om vår plats i universum och att reflektera över hur jorden skulle kunna uppfattas av en civilisation på en annan planet.
 
 – Det här spännande projektet bjuder in alla över hela jorden till att fundera över vår kollektiva plats i universum, och samtidigt uppmana till kreativitet och global samhörighet. NameExoWorlds påminner oss om att vi alla hör hemma under samma himmel, säger Debra Elmegreen, tillträdande president för IAU. 
 
Star HD 102956 in Ursa Major (SDSS)
 
Stjärnan HD 102956 och dess omgivning på himlen. Hela bilden täcker 0,22 grader (lite mindre än hälften av en fullmåne). Planeten syns inte på bilden.
Bild: Sloan Digital Sky Survey
 
 
IAU har tagit fram ett stort urval av välstuderade, bekräftade exoplaneter samt deras värdstjärnor. Varje land har nu tilldelats ett av dessa planetsystem, och i varje fall har hänsyn tagits till kopplingar till landet och till värdstjärnans synlighet från det landet.
De nationella tävlingarna kommer att genomföras mellan juni och november 2019. Efter slutgiltig validering av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen kommer de globala resultaten att meddelas i december 2019. De vinnande namnen kommer att användas fritt parallellt med den befintliga vetenskapliga beteckningarna, med erkännande för de personer som föreslog dem.
Sverige har tilldelats planeten som idag går under beteckningen HD 102956 b. Planeten är en så kallad het Jupiter med en omloppsperiod på 6,5 dagar runt en stjärna som är något tyngre och större än solen (dess massa uppskattas vara 1,68 gånger solens, dess diameter drygt 4 gånger solens). Systemet ligger cirka 400 ljusår bort i stjärnbilden Stora björnen. 
Den ligger i mitten av Karlavagnen, nära stjärnan Megrez. Karlavagnen är en så kallad asterism som består av de ljusaste stjärnorna i Stora björnen; på engelska är den känd som the Big Dipper. Från en mörk plats kan stjärnan ses med en bra fältkikare eller mindre teleskop. 
Planeten upptäcktes 2010 med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii av ett forskarteam som leddes av den amerikanske astronomen John Johnson. 
 
Position of star HD 102956 in the Big Dipper (Karlavagnen)
 
Så hittar du HD 102956 bland stjärnorna i Karlavagnen. Stjärnan syns från en mörk plats i en bra fältkikare, och i det här fotografiet som togs av astrofotografen Tobias Forslund, Luleå. De andra ljusa stjärnornas namn är också utmärkta.
Foto: Tobias Forslund (källa: Astronet​)
Så väljer vi namn för planeten och stjärnan:
* I varje deltagande land har en nationell kommitté utsetts av IAU:s nationella kontaktpersoner för utåtriktade kommunikation inom astronomi (IAU NOCs) för att genomföra tävlingen på nationell nivå. I varje land ansvarar en kommitté för att enligt en metod och riktlinjer som inrättats av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen skapa förutsättningar för allmänhetens deltagande i tävlingen, sprida projektet i landet och upprätta ett röstsystem. 
I Sverige gäller följande:
* Från och med den 11 juni 2019 kan du föreslå namn för planeten och stjärnan. Du kan lämna ditt förslag på hemsidan www.rymdaret.se/exoplanet.
* För att kunna nominera bör du vara boende i Sverige. När du registrerar ett förslag lämnar du också en epostadress där du kan kontaktas. 
* Namnförslag måste följa IAU:s regler för namn för himlakroppar. Namnen bör vara namn på saker, människor, eller platser med långvarig kulturell, historisk eller geografisk betydelse. * Namnen får gärna knyta till stjärnbilden Stora björnen eller till Karlavagnen. Då 2019 är FN:s internationella år för urfolksspråk uppmuntras samisktalande att skicka in förslag på samiska.
* Ett förslag ska bestå av två namn, ett för planeten och ett för stjärnan. Namnen ska höra samman och ska gärna väljas så att fler kan läggas till i framtiden om fler himlakroppar i systemet upptäcks. 
Tips och regler för att välja bra namn
* Namnen bör vara mellan 4 and 16 tecken, gärna ett enda ord
* Namnen ska gå att uttala på något språk
* Namnen ska inte väcka anstöt
* Namnen ska inte vara samma som eller ligga för nära namn för befintliga astronomiska objekt 
* Namnen ska inte vara 
  • främst eller endast av kommersiell art
  • namn på individer, platser eller händelser som främst är kända för politiska, militära eller religiösa aktiviteter
  • namn på människor som dött under de senaste 100 åren 
  • namn på levande individer
  • namn på organisationer med kopplingar till urvalet 
  • namn på husdjur
  • påhittade namn (dvs nya eller uppfunna)
  • akronymer eller bokstavsförkortningar
  • namn i vilka siffror eller interpunktioner ingår (accenter godtas)
  • namn som är främst kända som varumärken 
IAU100_black_CMYK[2]
Mer om urvalet 
* Planetsystemen som valts ut består av planeter som kretsar runt stjärnor som kan observeras med ett litet teleskop från samma breddgrad som huvudstaden i varje land. Här finns ofta en länk till det tilldelade landet, till exempel de teleskopen som använts för att upptäcka planeten, eller forskarna som är involverade i upptäckten av planeten.
* Ju tidigare en planet upptäckts desto säkrare kan vi vara att den verkligen finns. Av detta skäl består urvalet huvudsakligen av exoplaneter som avslöjades under de två första decennierna efter upptäckten av de första exoplaneterna. Värdstjärnorna är allmänt för ljussvaga för att se med blotta ögat (magnitud mellan 6 och 12). Planeterna har upptäckts via antingen Dopplerspektroskopi (radialhastighetsmetoden) eller passagemetoden (transitmetoden). Alla har upptäckts med markbaserade teleskop. Planeterna är alla sannolikt gasjättar som liknar Jupiter och Saturnus, med beräknade massor som motsvarar mellan en tiondels Jupitermassa upp till fem gånger Jupiters massa.
* För att alla länder ska få liknande villkor består alla dessa system av en enskild stjärna med endast en känd planet som kretsar kring den. Det är möjligt att det runt dessa stjärnor kretsar ytterligare planeter som kan upptäckas i framtiden.
 
iau1908a[1]
Mer om IAU och jubileumsåret 2019
* Sedan den grundades 1919 är IAU världens största internationella organisation för yrkesastronomer. Idag samlar IAU fler än 13 500 yrkesastronomer från över 100 länder i hela världen. Dess uppgift är att genom internationellt samarbete främja och skydda astronomin i alla dess aspekter, inklusive forskning, kommunikation, utbildning och utveckling. IAU är den internationellt erkända myndigheten för att tilldela namn för till himlakroppar och detaljer på deras ytor. 
* Namntävlingen koordineras av en kommitté som utsetts av IAU:s nationella kontaktperson för astronomisk outreach i Sverige.
* År 2019 firas flera rymdrelaterade jubileer i Sverige. Utöver IAU:s hundraårsfirande firar även Svenska astronomiska sällskapet 100 år, och det är 50 år sedan den första månlandningen. För mer om hur du kan fira “superrymdåret” 2019, se hemsidan rymdaret.se, som är ett samarbete mellan Föreningen Christer Fuglesang Space Center, IAU:s nationella kontaktpersoner för astronomisk outreach i Sverige och med stöd av bland andra Rymdstyrelsen, Svenska astronomiska sällskapet, Astronomisk ungdom och Sveriges ingenjörer.
PS. Länkar:
NameExoWorlds Sverige: http://www.rymdaret.se/exoplanet 
IAU:s pressmeddelande om tävlingen: https://iau.org/news/pressreleases/detail/iau1908/
IAU:s 100-års firande: https://www.iau-100.org/
Superrymdåret 2019 i Sverige: http://www.rymdaret.se
IAU:s nationella kontaktpersoner för astronomisk outreach i Sverige: http://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/popularvetenskap/Sidor/IAU-NOC-Sweden.aspx​
 

Nr 41 2019

tisdag, 4 juni, 2019

Unik live-film från solförmörkelsen 1900

Utan våra extraögon skulle W-bloggen stå sig slätt, så tack till Tomas Diez som fått ögonen på en story om den första filmade solförmörkelsen överhuvud taget:

Året var 1900 och Nevil Maskelyne, inte astronomen med samma namn som dessutom levde i skiftet 1700/1800-tal,  utan en trollkarl som började satsa på film istället, var på plats i North Carolina, USA.

0[1]

Animationen finns inbäddad på sajten ovan.

Filmen har restaurerats av British Film Institute (BFI) sedan den hittats i gömmorna hos Royal Astronomical Society.
Redan 1898 försökte Maskelyne filma en solförmörkelse i Indien men hans upptagningar, när de väl var burkade,  stals och har aldrig återfunnits.

Releasefest för Rymdens alfabet

Mikael Strandänger tipsar om att vi är varmt välkomna på releasefest för Maria Küchens nya bok Rymdens alfabet (Natur och Kultur)  i Stockholm 11 juni, Rönnells klassiska antikvariat på Birger Jarlsgatan 32.

I Rymdens alfabet ger sig Maria Küchen i kast med allt som hör rymden och Apollo 11:s måntur för femtio år sedan till: astronauterna, rymdbaserna, dräkterna, farkosterna, månlandningen och exakt vilken sorts penna det var som Buzz Aldrin tog hjälp av för att laga den trasiga strömbrytaren när det var dags att återvända till jorden.

9789127158269_rymdens_alfabet

Boken och dess…

Från Bajkonurs heta stäpper reser Küchen till Cape Caneveral och bevittnar hur Spacex Falcon 9 fyller lyften med ett mullrande dån och skjuts upp mot himlen.

Under kvällen blir det samtal om boken, diktuppläsning med Petter Lindgren och musikframträdande av jazzsångerskan Lina Nyberg och pianisten Lisa Ullén.

Maria Küchen foto Ulrik Fallström 2

… författare. Foto: Ulrik Fallström

Fri entré, men OSA via: http://bit.ly/rymdensalfabet

Solen en kokande häxkittel

Som framgår av sajten astronet.se har vår ASTB:are Håkan Barregård även börjat specialstudera solen med sin optik:

m_5797[1]

Dagens stjärna som vårt planet/solsystems "kokande häxkittel" bär verkligen skäl för namnet.

ESO övar inför kommande smällar

De unika egenskaperna hos SPHERE, ett instrument på ESO:s Very Large Telescope, gjorde det möjligt att den 25 maj ta de hittills skarpaste bilderna av en förbipasserande småplanet. Det aktuella objektet utgjorde inte någon fara för jorden, men forskarna tog vara på tillfället att öva på rutinerna inför kommande upptäckter av potentiellt farliga jordkorsande småkroppar, så kallade Near Earth Objects (NEO), då snabba insatser från bland annat ESO kan bli nödvändiga.

Denna bild visar de observationer som SPHERE gjorde av småplaneten 1999 KW4. Vinkelupplösningen i denna bild kan jämföras med en skyskrapa i New York observerad från Paris. Den vänstra panelen visar observationen som gjordes med SPHERE och den högra visar en konstnärlig tolkning av hur objekten kanske ser ut i verkligheten.

eso1910a[1]

Bildkälla: ESO

Hela ESO-relisen här.

D-dagens astronomi

I en relis från Texas State University - den ursprunliga rapporten publicerad i Sky & Telescopes webb - diskuteras D-dagens (6 juni 1944) astronomi i detalj. Rekommenderas!
En del i historieskrivningen måste uppenbarligen revideras.
 
Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo[1]
 
En ikonisk bild från landstigningen vid Omaha Beach 6 juni 1944 – vad betydde astronomernas beräkningar av månljus, tidvatten m m för den historiska operationen? Bildkälla: Coast Guard Chief Photographer Mate Robert F. Sargent/ U.S. Coast Guard, Department of Defense