Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 46 2017

tisdag, 25 april, 2017

Chalmerister diskuterar Fermis paradox

Jag fattar fortfarande inte hur jag för drygt femtio år sen kunde få betyget Ba ("Icke utan beröm godkänd") i matte i avgångsbetyg från gymnasiets realmatematiska linje. Skulle betyget motsvara verkligheten borde jag inte kallsvettas när vår astronomiprofessor i Stockholm Jesper Sollerman  glatt tipsar om en uppsats av chalmeristerna Vilhelm Verendel (Institutionen för energi och miljö, Fysisk resursteori) och prof Olle Häggström (Institutionen för matematiska vetenskaper) :

"Fermi's paradox, Extraterrestrial Life and the Future of Humanity: a Bayesian Analysis".

Uppsatsen har skvalpat runt en tid på arXiv-sajten (finns här) men har nu refereegranskats och – uppgraderad – fått plats i International Journal of Astrobiology.

Enrico Fermi var ju fundersam, detta var runt 1950, över det faktum att om det fInns gott om rymdcivilisationer, borde de väl höra av sig. I ställer råder tystnad, somliga skulle säga radiotystnad. "The Great Filter" – vad består det av? Paradoxen (med lösningar) diskuteras bl a i Peter Lindes bok Jakten på liv i universum.

Ungefär samtidigt med Fermi kom en tidstypisk kommentar från en dagstidningstecknare som spann på temat som många funderade över: Vem är det som stjäl alla våra soptunnor i New York? Teckningen ska ha satt fart på Fermis tänk.

alandunn

Källa: http://ufologie.patrickgross.org/htm/figarofermi.htm

Kan den Bayesianska statistiken hjälpa oss? Detta matematiska verktyg (av en 1700-talspräst!) är inte min bästa gren, men så mycket fattar jag att N pq är en sats lika stark eller svag som Frank Drakes berömda motsvarighet.

N står för antalet planeter i det observerbara universum med potentiellt liv (10 upphöjt 22, förslagsvis), p är sannolikheten för att en slumpvist utvald planet bland dessa utvecklat liv till vår nivå och q är den helt avgörande faktorn: att dessa civilisationer utvecklat en teknologisk kultur som gör dem synbara/hörbara i hela det observerbara universum. Att de till och med kan åka till jorden och stjäla new york-bornas soptunnor.

Och sen kan förstås ytterligare bokstäver tillföras.

Resten är rent matte… eller? Njae, jag tycker chalmeristerna är kloka tänkare bortom matten, det är mycket reservationer, många frågetecken, och även om alla så här långt är överens om att minst råder ekvationen

N pq = 1

så förändras allt den dag NASA upptäcker att det verkligen funnits biologiska organismer, t ex amöbor, på Mars. Men där är vi inte nu.

Det är plus i min bok när våra forskare vågar spekulera och dra på. Det händer då och då. Som här.

Urban blir lundaforskare

Urban Eriksson, i många år knuten till Kristianstads högskola, har fått en tjänst i två år vid Lunds universitet för att hålla på med forskning kring lärande i fysik och astronomi. Ämnet heter utbildningsvetenskap, en ung disciplin.

Ämnet ligger oss varmt om hjärtat. Lycka till, Urban!

Sauna på nya ALMA-hotellet

Även astronomer är människor (det finns de som ibland tvivlat) och måste ha en hygglig logistik kring sig, t ex möjligheter att – bo och sova. Klassikt är "Klostret" på Mount Wilson.

Således meddelade ESO i dag att överlämnandet av ALMA Residencia ägt rum:

Den nya byggnaden kommer att erbjuda boende för både ALMA-personal och besökare vid ALMA:s driftcentral OSF (Operations Support Facility) nära San Pedro de Atacama i norra Chile, bara 28 kilometer från teleskopet. Forskarhotellet är ESO:s sista stora bidrag till ALMA-projektet.

Byggnaden ritades av de finska arkitekterna Kouvo & Partanen och anpassades sedan för den chilenska marknaden av Rigotti & Simunovic Arquitectos, en chilensk arkitektfirma.

ALMA Residencia — sauna

Bildkälla:ESO

Eftersom det är finska arkitekter involverade vore det underligt om INTE ett bygge av bastu/sauna ingick. Där kommer garanterat några av ALMA-mysterierna att lösas!

Römer på danskt frimärke 1944

Den nazityska ockupationen av Danmark hindrade inte danskarna från att 1944 stolta och allt mer motståndsbenägna  fira Ole Römer med ett frimärke, noterar Christian Vestergaard:

16864147_764441417037584_6507268860000153141_n

Anjas nya bok

Mer danskt! Anja C Andersen, som ofta är i Lund på astronomiska seminarier, är i vårt grannland en uppburen och prisad populärastronom. Nu har hennes nya bok dykt upp hos de danska bokhandlarna:

33017642._UY773_SS773_

Anja berättar en del om sitt eget förhållande till vår vetenskap. Hon tändes genom en astronomentusiasts besök i hennes skola, och när hon som ung tjej med familjen bosatte sig i Saudi-Arabien några år fick hon som tröst ett litet teleskop av pappan. Det var inte mycket tjejer fick göra i arablandet, vilket inte hindrade henne från att ställa sig som målvakt i ett tjejfotbollslag. Men på nätterna gällde stjärnorna!

Efter gymnasiestudier i Stockholm, kom Anja med familjen tillbaka till Danmark, där Anja gjorde karriär och i dag är en ledande utforskare på NBI av den interstellära materien.

Långsam pulsar i M31

Ryska astrronomer har fått berättigad uppmärksamhet för sina studier av den långsammaste (hittills) röntgenpulsaren i en klotformig stjärnhop i M 31, Andromedagalaxen.

Perioden ligger på 1,2 sekunder och pulsaren och dess sällskap i form av en infångad stjärna har en fascinerande bakgrundshistoria. Även pulsarer kan få nytt liv!

Annorlunda solnedgång

Jag vet inte exakt var på världshaven som "jazzkocken" Peter Parnestam befinner sig, men härom dan dök detta foto upp från honom:

18034160_1215532578555843_7657721489754840856_n

Foto: Peter Parnestam

På programmet vet jag att Peter har fyra hamnar i Japan, sen Korea, Kina, Thailand, Singapore, Djibouti, Suezkanalen, Pireus, Izmir, Livorno, Bristol, Zeebrugge, Bremerhaven, Le Havre, Southhampton.

- Sen kanske Malmö!

Nr 45 2017

torsdag, 20 april, 2017

Asteroiden 2014 JO25 från skånsk horisont

Grattis till vår ASTB:are Tomas Diez, som den gångna kvällen/natten fick syn på den snabbpilande nära jorden-asteroiden 2014 JO25 (scrolla ner till förra W-bloggen):

2014 JO25Foto: Tomas Diez

Vill du ha upp bilden i stort format på din skärm – klicka på bilden ett antal ggr.

Bakgrunden till kollaget, Tomas?

- Pga att prognosen pekade på moln kändes det för mycket att sätta upp stora teleskopet, så detta fotades med min lilla enkla och billiga SkyWatcher Startravel 80 mm refraktor och planetkamera (ASI 185). Singelexponeringar om ca 1,4 sekunder, stretchade i Nebulosity, men i övrigt ingen bildbehandling.

- Bilden är exporterad i 300 dpi.

Tomas är bosatt i Genarp.

Kolla även vad våra kolleger gör på astronet.se.

 

Nr 44 2017

onsdag, 19 april, 2017

Asteroid närmar sig – och försvinner

Alerta asteroidbevakare av nära jorden-möten noterar, att himlakroppen med katalogbeteckningen 2014 JO25 i dag när detta skrivs (19 april) passerar på 4,6 ggr jorden-månens avstånd – från solens håll. Asteroiden bör vara synlig i små teleskop fram till 22 april.

17 april fångade Arecibo denna radarupptagning av den  1,3 km stora asteroiden med numera närmast klassiska dubbla lober, vilket gör att PR-makare gärna talar om peanuts och gummiankor i sammanhanget.

2014JO25.17apr17.movie

Asteroider är lite grand av vårens fortsatta tema för oss på ASTB/TBO, eftersom vår vice ordförande Tomas Diez håller i en större satsning i Malmö i samband med Asteroid Day  i juni. Mer info kommer på våra sociala media-sajter.


Nya extremgamla kvasarer

Extremt avlägsna och gamla kvasarer med rödförskjutning runt z ~ 5.5 kan lätt blandas sammans med närbelägna för dessa avancerade studier kontaminerande M-dvärgstjärnor, men nu har tekniken finslipats och ca 30 kvasarer i spannet 5.3 ≤ z ≤ 5.7 kommit i dagen.

Astronomer har i dag kartlagt cirka 300 000 kvasarer sammanlagt.

Bokstaven z är sedan länge ett mått på rödförskjutningen till följd av universums expansion.

z = 5-6 betyder att vi här borta befinner oss nära rejoniseringsfasen när universum klarnade upp efter Big Bang. Det är myyyycket länge sen.

Messier-kom-i-håg

12 april hade det gått 200 år sedan den franske astronomen, kometjägaren och nebulosakatalogisören  Charles Messier gick ur tiden, erinrar Christian Vestergaard.

17862855_794495980698794_7705906271413371655_n

Charles Messier levde 1730-1817.

Nanosatelliter = Rymdskrot

Inget gott som inte har något ont med sig… den nya tekniken med att skicka upp massor av billiga små satelliter, ibland kallade cubesats, nanosatelliter el dyl,  i låga banor har en sidoeffekt som ingen riktigt tänkt på:

Att risken för att uttjänt rymdskrot ska krascha in i känsliga satelliter och instrument som snurrar runt vår jord ökar dramatiskt. Fenomenet har redan ägt rum. ESA:s Sentinel I-B fick ett blåmärke i fjor.

Förslag finns på hur  en cubesat kan fångas upp och in däruppe. Då kan det se ut så här enligt en illustration i artikeln ovan:

aHR0cDovL3d3dy5zcGFjZS5jb20vaW1hZ2VzL2kvMDAwLzA2NC84OTUvb3JpZ2luYWwvY2xlYW5zcGFjZS1vbmUtc3dpdHplcmxhbmQuanBn

Bildkälla: 2015 EPFL/Jamani Caillet

Vem var Gunn?

Hur såg det ut när Knut Lundmark och Nordisk Rotogravy lät trycka 500 ex av Nya himlar, storverket 1943, till de femhundra mottagarna? I Hans Hilderfors bok finns denna notering:

IMG_5153-2

Någon som har en idé om vem köparen/mottagaren var?

Gaia och den högre matten

Bayesiansk statistik är inte min bästa gren, men astronomivännerna vid institutionen i Lund är ypperliga matematiker också – i dessa Gaia-tider. Här är beviset och rapporten: "Astrometry and exoplanets in the Gaia era: a Bayesian approach to detection and parameter recovery."

Alla hade saker att fundera över

Hans Hilderfors tog denna dokumentariska bild, då vi samlade oss till vernissage för Tycho Brahe-observatoriets traditionella påskutställning:

Fr v Reidun Enboksson, bibliotekschef i Oxie som funderade över vad hon skulle säga vid invigningen, Anders Nilsson undrar som utställningsansvarig om det blir godkänt resultat av hängningen och W-bloggens utsände t h kollar "om det hänt nått".

IMG_5138

Foto: Hans Hilderfors