Arkiv för september, 2010

Nr 166 2010

torsdag, 30 september, 2010

Knut Lundmark skrev filmmanus om Tycho

Lundmark, professorn, i skrivartagen på Lunds obsis. Foto: LU

Här följer den utlovade surprisen: Idéhistorikern  i Göteborg Johan Kärnfelt är vår ABSOLUT LEDANDE Knut Lundmark-kännare i dag, bevisat av två mäktiga tomber (Allt mellan himmel och jord, 2009, Till stjärnorna!, 2004), och det är inte mer än rättvist att det är Johan och ingen annan som sprungit på ett direkt sensationellt fynd i Lundmark-samlingarna på UB i Lund:

Ett filmmanus om Tycho Brahe, med titeln I stjärnans skugga!

- Jag höll på att ramla baklänges när jag hittade det längst ner i de osorterade delarna av arkivet, berättar Johan, som nu rapporterat om upptäckten i en hyperintressant uppsats i de svenska idé- och lärdomshistorikernas hus- och livorgan, den av lärdomsgiganten (och Lundmark-vännen) Johan Nordström startade årsboken Lychnos,  årgång 2009.

Lundmark, vår ASTB-grundare 1937, måste vara den ende professor i detta avlånga land som försökt sig på vita duken!

Hur det gick kan vi  läsa i Johans artikel i detalj. Här följer ett sammandrag av hela den fantastiska historien:

* Under sin tid i USA, vid Lick- och Mt Wilson-observatorierna i California, hade Lundmark även haft tid att besöka svenskkolonin i Hollywood och bl a Metro-Goldwyn-Mayers studio. Hans filmintresse var genuint, och Lundmark funderade ett tag på att skriva en bok om ”stjärnor” i största allmänhet, även filmstjärnor.

Tycho som Tycho

* SF, Svensk Filmindustri, utlyste en manuskriptpristävlan i  november 1933. Professor Lundmark antar utmaningen!

* En speciell prisnämnd utsågs att granska insända manus och välja ut de ”filmatiskt och konstnärligt bästa”.
Närmare sjuhundra manus kommer in -  ett drygt hundratal från mer eller mindre profes-sionella kretsar, medan de övriga i första hand härstammade från medelklassens yrken: Från så hederliga jobb som journalistens till lärarens, affärsmännens, ämbetsmännens och akademikernas (alla med undantaget Lundmark verksamma utanför universiteten).

* Filmmanusen rymmer, statistiskt,  124 utomäktenskapliga barn, 104 triangeldramer, 33 otrohetsaffärer
och 20 antydda nakenscener.

Knut Lundmark skrev sitt manus som ett ”idédrama” (Strindberg som spökar?), med fokus på åren 1572-1609, alltså från Tychos nova till uppfinningen av teleskopet. Brahe och novan intar central roll, men också Giordano Bruno – den egentliga huvudrollen? -, Johannes Kepler och Galileo  Galilei dyker upp. Liksom systern Sophie, liksom Rudolf II, liksom Christian IV m fl biroller.

Garbo - perfekt som Tychos lärda syster?

Jag tycker att Johan Kärnfelt mycket väl förklarar varför det var ett omöjligt manus, det fanns ingen röd tråd i det, många scener utspelas dessutom i nattmörker (Lundmark föreslog Planetariet i Stockholm som inspelningsplats) och han kom inte ens på pallen med sitt manus.

Frågan är vad som drev Lundmark att skriva ett Tycho-drama för vita duken.  Var det prispengarna, var det äran, var det berömmelsen? Johan utreder saken och kommer också in på  hur forskare och långfilmer samverkat genom filmhistorien. Hollywood har gett oss stereotypen med den galne forskaren, men å andra sidan var redan  Hermann Oberth, den tyske raketpionjären, konsult när Fritz Langs  stumfilm Frau im Mond spelades in (jag har faktiskt sett denna klassiker i Berlin en gång!). Så tekniker och vetenskapsmän har förekommit både bakom och framför kameran tidigare.

Det är intressant att spekulera i vilka svenska skådisar Knut Lundmark mentalt tänkte på i sina roller. Tycho, t ex. Knappast nån av pilsnerfilmens stjärnor, möjligen -  Edvin Adolphson? Victor Sjöström? Lars Hansson? Och vem skulle spela Tychos lärda syster  Sophie – Greta Gabro?

Johan Kärnfelt berättar i detalj om Knut Lundmarks upplägg, dess filmiska för- och nackdelar,  och det är en mycket roande läsning. Ladda ner Johans artikel här. Klicka in dig på Årgång 2009, så hittar du fram.

Johan Kärnfelt summerar:
Hur ska vi då värdera Lundmarks prestation? Även om manuskriptet har  en del övrigt att önska, så är det med tanke på att det var hans första och  enda försök i genren imponerande. Han lyckas ge liv och trovärdighet åt  de flesta av sina karaktärer och på det hela taget förmår han att leva upp till sina historiska ambitioner. I båda dessa avseenden håller emellertid de  delar av dramat som rör Tycho Brahes öden och äventyr betydligt högre  kvalitet än de övriga. Braheporträttet är det mest träffsäkra, nyanserade och genomförda och han skildras utan att framställningen förfaller till enkla schabloner.

Mera kritisk är Johan t ex visavi den ohistoriske Giordano Bruno, som Lundmark skapade efter eget huvud och gjorde till en sorts Reserv-Jesus.

Johan Kärnfelt - upptäcktsresande i arkivet!

Att det går att göra goda sceniska framställningar om Tycho bevisas av åtminstone två pjäser, bägge danska. Dels treaktsdramat Tycho av Henrik Bjelke, dels komponisten Poul Ruders opera Tycho med libretto av samma Bjelke. Operan såg jag en gång på Hofteatret vid Christiansborg och den var helt ok för öra och öga.

Bokmässan på lördag

Sista utrop: Nu på lördag 2 oktober är det dags för årets upplaga av ”Sveriges minsta bokmässa”, adress Södra Förstadsgatan 82, Malmö, tid kl 16-20. 4 vån, porttfn nr 6.

Bertil Falk, hans bokförlag ZenZat och bloggredaktören bjuder in, den lukulliska delen består av lådvin, vatten, chips och något ytterligare – så länge det räcker, sist till kvarn… – , den övriga menyn består av nya och inte fullt så nya  böcker från ZenZat. Framför allt är fokus på årets utgivning av  novellmästarna Torsten Scheutz Pärlkorset och Arne Wingerfeldts Det stängda rummet. Bägge författarna är ur tiden.

Bertil Falk kommer säkert att berätta ett och annat om sitt högaktuella svenska science fiction-projekt.

Vi drar igång presentation av böcker vid 16.45-draget. Är det mycket folk, blir det repriser.

Välkommen ska du vara!

Newton och den borttappade korkskruven

Jag har de senaste aftnarna haft ett mindre h-e att få upp mina vinflaskor, eftersom jag lyckats förlägga min korkskruv. När nöden är som störst tar jag till saxen och smular itu korken och häller sen vinet genom en Melitta för att slippa få i mig korksmulorna.

Men det finns en annan enklare, elegantare (matematikern skulle säga ”vackrare”) lösning, byggd på Newtons tredje lag om rekyl, krafter och motkrafter. Tack till min Gammeldansk-vän, läkaren S Anders Larsson som tipsar om denna ”instruktionsfilm”.

Malmö museums meteoriter

Jag var inne om Malmö museum härom dan för att titta på meteoriterna i den geologiska samlingen. Men fick tji! Inga finns utställda.

Ordet till museichefen Göran Larsson:

- Stenarna är mycket riktigt för tillfället nedpackade och finns i vårt Centralmagasin.

Vi får se vad som händer med dem framöver. Upp ska de väl komma.

En Malmöbo som har rara meteoriter i sin privata stensamling är förresten prästen, pensionerade kyrkoherden Kaj Rosenqvist. Men som han sa för en tid sedan:

- Jag har köpt dom!

En raritet i Kajs stensamling är för övrigt ett förstenat dinosaurie-exkrement.

Nr 165 2010

onsdag, 29 september, 2010

NASA:s ”två flugor i en smäll”-sond börjar leverera

Bloggvicen Christian Vestergaard uppmärksammar oss på en viktig händelse: Att om en månad drygt förväntas NASA:s sond EPOXI  göra en närpassage av kometen 103P/Hartley 2, och redan börjar bilder ramla in, den ena intressantare än den andra. Målet är att studera kometkärnan i detalj och dess tillkomsthistora, växelverkan kärna-koma-svans, Hartley 2-kometens särskilda status visavi andra kometer etc etc, vilket i sin tur är en viktig  pusselbit i det STORA pusslet om hur sol- och planetsystemet skapades.
I övrigt är sonden inriktad på att observera exoplaneter som passerar över moderstjärnor och jordlika exoplaneter, ja, kanske till och med att försöka få ett grepp om och fånga in exojättars månsystem.
Två flugor i en smäll blir på NASA-språk ”two intriguing investigations – one flight-proven spacecraft”, vilket NASA-ekonomerna och anslagsbeviljande kongressledamöter  garanterat gillar.
Senaste bilderna av Hartley 2-kometen togs 40 dagar innan flyby:et. på 1,15 AU från solen och 0,27 AU (41 miljoner km) från rymdsonden.
Kometen är den suddiga fläcken i mitten av bilden, på negativet nedan syns koman bättre.
Riktningen mot solen är nästan rakt nedåt.
(Foto:  NASA/JPL/UMD)

Astrobiologiskt seminarium i Lund

När David Dunér gästade oss i ASTB berättade han om den nya tvärvetenskapliga, astrobiologiskt inriktade grupperingen inom Pufendorf-institutets ramar vid Lunds universitet, och nu är det dags på allvar:
PUFENDORF SEMINAR: THE EMERGENCE OF LIFE
Temat är ”Astrobiology: Past, Present, and Future” och medverkande är bl a Nobelpristagaren i kemi 1989
Sidney Altman och ett antal NASA-forskare.
Evenemanget är öppet.
(Tack till LU:s Anna-Mi Wendel för tipset.)

Astronomiskt världsur i – Dalby!

Tillsammans med kompisarna i Gammel Danskens Vänner, GDV, var jag i går kväll  i Dalby utanför Lund och besökte Johnny Christensens sanslösa samling av jukeboxar, flipperspel, enarmade banditer m m
Allra märkligast i samlingen är ett el-drivet ”världsur”, från början av 1950-talet – med en massa info om planeters ställningar, stjärninfo, zodiaken m m. Roterade inte visarna så roterade i stället skivorna och visarna stod stilla.
Jag är inte säkert på att detta ”ur”, inspirerat kanske av Jens Olsens världsur i Köpenhamn,  ska tas på allvar; i innanmätet döljs både en bandspelare och en skivspelare som kan spela stenkakor och, tror jag,  LP/EP-skivor.
Det är en oerhört mystisk apparat, och någon borde kika närmare på det från ASTB:s sida.
Det KAN vara ett uttryck för så kallad särlingkonst, en teori så god som någon.
Skaparen hette Rune Moberg, och han var uppenbarligen en god tekniker. Men vad var han ute efter?
Prylsamlingen  finns på Café Bally i Dalby, och Johnnys hemsida har du här:
http://www.cafebally.se/

Barnbok med rymdperspektiv

Det är kul att barnbokssfären då och då uppmärksammar astronomin.

En helt underbar barnbok har skrivits av Helen Rundgren med illustrationer av Maria Beskow: Blinka lilla  supernova heter boken, och det är Alfabeta som ger ut.

Det är Stella som berättar om hur stjärnor föds, dör och faller, men lever de verkligen på riktigt?

Vad är en röd jätte och vad är en vid dvärg och vad är en supernova?

Och varför gick det så illa för dinosaurerna?

Allt vad ett öppet barnasinne vill veta om stjärnor och kometer, satelliter och planeter och ett och annat flygplan, får bra svar. Rekommenderas!!!!

Lundmark-sensation på gång

Nästa blogg kommer med en godbit, en surpris, en sensation,  för alla Knut Lundmark-beundrare. Håll ut!

Nr 164 2010

tisdag, 28 september, 2010

Nebulosa som rymdakvarell

Foto: HST/ Hubble's Advanced Camera for Surveys.

Det är längesen sen vi sett några nya riktigt spektakulära bilder från HST, Hubble-teleskopet, så varsågoda:

Denna märkliga rymdakvarell i ”Rembrandt-brunt” och ”Rembrandt-motljus” utgör en del av Carinae-nebulosan. Strålningen och stjärnvinden från elaka tunga, massiva stjärnor blåser undan de kalla molekylmolnen, som samtidigt – i lyckliga fall – kan utgöra kärnan för nybildade stjärnor. Här förekommer dödslar och födslar huller om buller.

Molnpelarna är runt ett ljusår stora, och Carinae-nebulosan ligger på cirka 7500 ljusårs avstånd från oss.

Bilden vi ser bygger dels på bilder tagna av HST 2005 i väteljus, dels 2010 i syreljus.

Einstein på bokbålet

Bokbål var ett populärt folknöje i Nazi-Tyskland 1933.

Nazisternas, särskilt deras studenters, bokbål 1933 i Tyskland riktade sig mot ett 100-tal författare.

Inga skrifter av astronomer slängdes i lågorna vad jag kan se av de publicerade listorna, men väl Albert Einsteins bok Relativitätstheorie.

Sedan Einstein lämnat Hitler-Tyskland intensifierades kampanjen mot honom, ”tysk fysik” blev ett faktum och i en brun tidskrift fanns en bild på Einstein med texten: ”Ännu icke hängd!”

Även böcker av författaren Friedrich Wilhelm Foerster brändes. Denne var son till Berlin-astronomen Wilhelm Foerster, som fått namnge det fina folkobservatoriet i södra Berlin (gamla Västberlin).

Hawkings största ögonblick

The Guardian har intervjuat  en kvartett kända forskare, inklusive Stephen Hawking. Denne får frågan om det största ögonblicket i sin karriär och Hawking svarar:

- När jag besökte Antarktis 1997!

Chiles flygvapen såg till att Hawking och en rad andra teoretiska fysiker flögs till King Georg Island.

- Min rullstol hade snökedjor men jag togs runt med en snöskoter.

Frida Palmérs grav

Föredömligt snabbt har vi fått veta vad som gäller vår astronomipionjär Frida Palmér och hennes grav i Blentarp (se blogg 162). Ann-Christin Persson, kamrer i Blentarps församling/Svenska kyrkan, berättar att kyrkogårdsförvaltningen ser till så att gravplatsen hålls i ordning fram till 31.12 2017.

- Vi är mycket tacksamma om någon vill vara gravrättsinnehavare för Fridas gravplats, annars är risken att gravplatsen återtas 2018 när skötselavtalet upphört och det saknas kontaktperson.

Även kyrkan är värd ett besök, låter Anders Nyholm meddela.

Lundmarks favoritwhisky

Hollywood delade smaken med Lundmark!

Jag har kastat mig över Johan Kärnfelts bok om Knut Lundmark och hans förhållande till den stora läsande och lyssnande allmänheten (Allt mellan himmel och jord, Nordic Academic Press), som jag ska  återkomma till, men vill redan nu reta nyfiken med att berätta att vår guru och ASTB-grundare en gång gjorde reklam i tidningarna för – whisky. Enkannerligen Schenleys whisky.

”Schenley Whisky med sin milda smak uppskattar jag synnerligen – den förtjänar säkerligen det stjärnmärke, som blivit den åsatt. Trots att jag är en passionerad förtärare av kolsyrat vatten, tar jag gärna Schenley ren…”

Lundmark  fick bevisligen ett skällebrev för sin ohämmade  ”lyxspritreklam”!

Den  svenske astronomiprofessorn var i fint sällskap. Flera Hollywood-kändisar gjorde också reklam för whiskyn, som jag är osäker på om den numera förs av Systembolaget. Det var bättre förr!