Hoppa till innehåll

Nr 182 2011

Dagens nyhet:

Jorden har en “trojansk häst”

Trojanerna är en spännande asteroidgrupp, som ligger i Lagrangepunkterna 4 och 5 runt planeter – 60 gr före och efter i planetbanorna sett från solen. Vid dessa punkter tar solens och planeternas tyngdkraft ut varandra. Därför följer trojanerna plikttroget sina planeter, även om de dansar runt i ringen,  och de har genom åren hittats runt Mars, Jupiter och Neptunus. Dessutom delar två av Saturnus månar banor med trojaner.

Och jorden? Kandidater har då och då diskuterats (se senast W-bloggen nr 86 2011) men nu anser sig  NASA:s team bakom WISE (Wide-field Infrared Survey Explorer) definitivt identifierat jordens första trojan, en asteroid som varit jättesvår att hitta beroende på att  den dels är ljussvag, den dels ligger ganska nära solen sett från jordens horisont.

WISE-teleskopet har scannat av himlavalvet i infrarött mellan januari 2010 och februari 2011. Med hjälp  av specialinstrumentet NEOWISE (den letar efter jordnära  “Near Earth Objects), har astronomerna haft ögonen på uppskattningsvis 155 000 asteroider i huvudbältet mellan Mars och Jupiter och mer än 500 NEO-objekt, av vilka ett drygt 100-tal var nykomlingar i katalogen.

Två misstänkta “jordade” trojaner, den ena med beteckningen 2010 TK7, kunde så småningom fastställas med hjälp av jordbundna teleskop på Hawaii.

* Jordens trojan 2010 TK7 är 300 meter i diameter, den rör sig i märkliga piruetter kring sin vilopunkt i jordbanans plan kring vilken den också oscillerar upp och ner.

* Avståndet bedöms till 80 miljoner km, och under de kommande 100 åren kan asteroiden inte komma jorden närmare än 24 miljoner km.

“Följa John”-leken i planetsystemet är en ganska nyupptäckt företeelse, och även svenska astronomer forskar kring fenomenet trojaner – i Uppsala t ex forskaren Ola Karlsson.

Om större trojaner i sin tur omges av “minitrojaner” återstår att se. Varför inte?

Ifrågasatt N = N* fp ne fl fi fc fL

Frank Drakes berömda ekvation, som statistiskt utreder förutsättningarna för hur mycket av  intelligent liv det finns i universum, har stött på patrull.

De modiga astronomerna som går på tvärs i “liv i universum”-debatten heter David Spiegel, Princeton Unvesity, och Edwin Turner, Tokyo universitet. Argumenten är strikt matematiska, de bygger på de bayesianska metoderna, och är därför abakadabra för mig, men konklusionen kan alla ta till sig.

– Mer tro än vetenskap, lyder parets vänligaste omdöme om ekvationen som i hög startade upp SETI-projektet.

Den elaka artikeln bär den lättförståeliga titeln Life might be rare despite its early emergence on Earth: a Bayesian analysis of the probability of abiogenesis och finns som PDF att ladda ner här.

Kometkraschen på Youtube

Både SOHO- och SDO-sonderna bevakade den spektakulära kometkraschen in på solen 5 juli, och nu finns på Youtube en förnämlig kortfilm som visar skeendet.

Solsnuddande isiga kometer har vi sett förr men att se en snabbpilande komet dra in över solskivan och förintas över solens bubblande yta är spektakulärt. Ett klassiskt “ffg”!

Smiley på solen

Gubben i månen, ansiktena (de är flera) på Mars… och en Smiley på solen.

Från SDO kommer då och då roliga bilder på dagens stjärna, som dessa i olika ljus:

1

2

Figuren borde kunde användas i en positiv kampanj på temat “Solenergi – ja, tack!”

160-årsminne

För jämförelsens skull (apropå ovanstående supermoderna solbilder): I dag har det gått på dagen 160 år sedan fotografen, “daguerreotypisten”  Berkowski för första gången tog ett foto av en total solförmörkelse.

Dokumentationen skedde borta i dåvarande Königsberg, på observatoriet där, och det var samma förmörkelse som sågs t ex över Blekinge. Kolla W-bloggen nr 2 2011.

Kålle besökte Slottsskogsobservatoriet…

.. i Göteborg en gång och frågade en irriterad amatörastronom vad denne såg i teleskopet.

– Just nu ser jag en riktig dumbum.

– Å fan, är det spegelglas i din kikare.

Om Kålle kommer till Astronomdagarna 2011, vet jag inte, men här kan vi läsa allt värt att veta om dagarna på Chalmers sajt.

1 kommentar till “Nr 182 2011”

  1. Pingback: Populär Astronomi - » Jorden har en trojansk följeslagare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.