Bruna pyttedvärgar en masse!
Ett kanadensiskt forskarteam har hittat ett par dussin nya bruna dvärgar, en med massan bara 6 ggr Jupiters. Dessutom har de hittat en stjärnhop i viken hälften av stjärnorna är just bruna dvärgar, “misslyckade solar”.
Enligt forskarna från University of Toronto finns egentligen ingen skillnad mellan hur dessa stjärnor och t ex Jupiter-planeter bildas. Skillnaden är i varje fall inte “principiell”.
De bruna dvärgarnas tillkomsthistoria och solitära egenskaper, pekar på att de flesta mycket väl kan ha skapats i utkanterna av stjärnbildande gas- och stoftmoln, och kanske har de dessutom slungats ut från andra stjärnsystem.
De flesta bruna dvärgarna i NGC 1333 och i Rho Ophiuchi-hopen har massor under 20 ggr Jupiters.
På denna bild, en komposit från Subaru-teleskopet på Hawaii i optiskt och infrarött ljus, syns de nyupptäckta dvärgarna inom gula cirklar, tidigare kända inom vita cirklar och pilen pekar på pytten i NGC 1333, den med en massa 6 ggr Jupiters.
According to Fred Hoyle…
.. är det detta som gäller:
“Det är bättre att underhålla och ha fel än att vara en tråkmåns och ha rätt.”
Meteoriter avslöjar serie av asteroidkrockar
Den så kallade Almahata Sitta-meteoriten som slog ner i den nubiska öknen i Sudan 2008 avslöjar en dramatisk tredelad förhistoria: “Moderasteroiden” tycks ha varit inblandad i tre olika slags asteroidkrockar, vilket bevisas av att de jordiska resterna visar sig innehåller delar av både äldre och primitivare material och material från mera utvecklade asteroider.
Mer än 600 fragment plockades upp från kraschen 7 oktober 2008, och det var första gången som en asteroid upptäckts ute i rymden för att sen följas under katastrofkursen genom jordens atmosfär.
Bilden ovan: asteroiden 2008 TC3 på väg in i jordens skugga för att sen krascha i Sudan. Foto: La Sagra Sky Survey, Spain
Forskarna med NASA/Ames Julie Gayon-Markt i spetsen säger nu att meteoriterna förknippade med asteroiden 2008TC3.härrör från småplanetsfamiljen kallad Nysa-Polana, från det inre asteroidbältet.
Det finns tre sorters asteroider i denna familj, B, S och X-sorter, och Sudan-fragmenten bär alla spår efter flera träffar och kollisioner mellan de olika asteroidslagen. Impact på impact på impact avslöjas.
Supernovan i M101
Min prognos att supernovan i M101, SN 2011fe, skulle bli den mest observerade genom tiderna, verkar stämma. Det finns 100-tals bilder och ljusskattningar – kolla t ex här, på Rochester-sajten.
Den svenska ljuskurvan, som Thomas Karlsson förmedlar i sin W-bloggskommentar, kan kompletteras med AAVSO:s:
Stjärnsmällen har uppenbarligen nått en app max-ljusstyrka på -10, en av de ljusaste smällarna på år och dag och decennier.
Stjärnpoet
Den svenske modernisten Erik Lindegren skrev dikten Arioso för sin samling Sviter (1947), och den har av poetiska betraktare sett som både en kärleksdikt och en idéburen dikt.
Tack till Carl-Olof Börjeson, som gräver i svenska diktskatter med stjärnmotiv:
Arioso
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och klockorna stannat;
någonstans inom oss är vi alltid här och nu, är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.
Någonstans inom oss där benen vitnat
efter forskares och tvivlares nedsegnade törst
till förnekat glidande
till förseglat vikande
O moln av törst!
någonstans inom oss
där dessa ben har vitnat och hägringar mötts
häver fjärran trygghet som dyningars dyning
speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning
fäller drömmen alltid masken och blir du
som i smärta glider från mig
för att åter komma åter för att åter komma till mig
mer och mer inom oss, mer och mer du.
Det mest konstiga med Erik Lindegren, som levde åren 1910-1968 och som efterträdde Dag Hammarskjöld i Svenska Akademien (stol nr 17), INTE har ett litterärt sällskap uppkallat efter sig.
Tack för idag!
Vad det blir nästa gång? Det vet vi inte ens på W-bloggen! Vi gör som Nacka Skogund och svenska landslaget i fotboll (3-2 över Holland i kväll!), tar livet med en klackspark och sjunger med Nacka:
“Vi kommer tillbaka, vi kommer tillbaka, fast ingen vet när och ingen vet riktigt hur.”
