Snygg supernova – nära Mars!
W-bloggen har saknat sin kompis i västerled, Christian Vestergaard, men nu har Christian den Godes dator kommit igång igen – och här är kvällens kap.
– Jag chattade nyligen med vännen Efrain Morales i Puerto Rico. Han har helt nyligen fotograferat 13-magnitudssupernovan i skenet av Mars!
– Supernovan SN 2012aw upptäcktes i stavspiralen M 95 i fredags, berättar CV.
Glöm för allt i världen inte att klicka på bilden för att få upp den i storformat. Det gäller nästan alla bilder här på W-bloggen.
De ljusa “ekrarna” i bilden kommer från Mars.
Tycho i blickfånget
Vissa månkratrar är som gamla skivbekanta, man kan se/höra dem hur många gånger som helst. Som Tycho med dess magnifika strålsystem, som ju är det yttersta beviset på att vi här ser resultatet av en (astronomiskt sett) ung månkrock.
Det finns massor av bilder på Tycho-kratern på månen, men inspirerad av Christian Vestergaards tips om att USA:s flygvapen sitter på idel ädel bildgodbitar genom sitt Lunar and Planetary Institute (LPI) och dess aeronautiska kartavdelning så dök jag därifrån ner på Tycho – “vår egen månkrater”.
Tycho är 85 km i diameter, och har ett stort centralberg. I fjor sommar tog NASA:s LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) denna soluppgångsbild – centralberget anses ha en höjd på cirka 2 km över kratergolvet. Ringbergen runt kratern har runt 4,7 km:s höjd över golvet.
Gör vi ännu närmare in i bilden, ser vi denna stenbumling på toppen (120 m i diameter):
Mosaikerna nedan bygger på data från Clementine-sonden, och de falska färgerna tillåter oss se geologiska strukturer och mineraler som inte annars är så tydliga. Vänstra bilden visar särskilt på förekomsten av järn och magnesium.
Färgerna framhäver även den inre vänstra bågen över kratergolvet, ett resultat efter den våldsamma sättningen eller en chockvåg efter asteroidstörtningen. Överhuvud taget kryllar kratergolvet av intressanta bristningar och sprickor och hävningar.
Bildbehandlingen skedde vid U S Geological Survey, Flagstaff, Arizona.
Jag har tidigare skrivit om japanernas “NASA”, JAXA, och deras fantastiska tredimensionella filmsvep över Tycho – här finns hemsidan med filmen. Fram med 3 D-glasögonen.
Utforskningen av månen glöms ibland bort för alla spektakulära nyheter om kvasarer, svarta hål, pulsarer m m. Men intresset i forskarsamhället är stort, och även om USA drar ner på tempot i sina bemannade månplaner har ju Indien och Kina desto större ambitioner i den riktningen, Och då brukar vi också få intressanta och nya spinoff-resultat.
Tekniskt trubbel
Det har varit lite konstigt teknisk trubbel på W-bloggen idag, säkert beroende på mitt dåliga handlag. Det var Lars Olefeldt som slog larm – tack för det – och Peter Linde har nu gripit in och rättat till problemen så att vi funkar igen. Jag är känd som en teknisk idoit, och ibland händer saker som jag inte riktigt greppar. Men det är aldrig illa men´t.
Lick-observatoriet blickar bakåt
Jag har fått goda kontakter på Mount Hamiltons stolta Lick Observatory i Californien tack vare astrohistorikern Tony Misch – Lick-observatoriet som i dag drivs av University of California. Här, för snart hundra år sedan, gjorde Knut Lundmark några av sina viktigaste observationer och mätningar.
Glädjande är att trots dåliga tider så satsar ansvariga resurser på The Historical Collections Project, som drog igång 2008. Tony och hans team av främst frivilliga snyggar till och datakatalogiserar historiska föremål, instrument etc, och ser till att de bevaras under trygga former. Många ställs dessutom ut. Nu är fokus på plåtar, spektrogram, publikationer, manus – och loggböcker från teleskopen! Det är där Knut Lundmark kommer in i bilden (se tidigare W-bloggar).
På hemsidan ser vi det här glada gänget med Tony Misch i centrum, vid det berömda Lick-teleskopet som var med om att ge oss en ny astronomisk världsbild.
Samlingen av fotografiska plåtar uppgår till runt 150 000 – inklusive denna Vintergatsstudie signerad legenden E E Barnard 1895:
Om jag skriver att jag får ståpäls när jag läser om dessa unika samlingar, så fattar ni. Ett astronomiskt Eldorado, ett Schlaraffenland, är det – och dessutom med intressanta svenska vinklar!
PS.
En raritet är tvivelsutan den videofilm som Tony Misch och en kollega till honom sammanställt över Venus-passagen 1882, byggd på 147 Lick-fotografier. Finns här!
Fyra stjärnsmällar i ett svep
Pan-STARRS1, “världens största Instamatic” som jag brukar kalla denna gigantiska kamera på Hawaii, har börjat leverera. Senast rapporteras om tre nya supernovor och en AGN-kvasar i ett svep. Snyggt!
Tack för visat intresse
Vi syns snart igen.
Pingback: Populär Astronomi - » Nyupptäckt supernova kan slå lätthetsrekord