Hoppa till innehåll

Nr 41 2014

  • av

Tycho Brahe hedrades av våra Prag-resenärer

Vår ASTB-grupp, som varit och är i Prag, besökte i dag 16 april Týn-katedralen och lade en lika vacker som enkel rödvit blomsterbukett vid Tycho Brahes grav.

I bakgrunden på bilden ovan syns det berömda epitafiumet över Tycho.

Detta meddelar vår ASTB-ordförande Peter Linde.

– Högtidligt!, lyder rapporten.

Apropå blommor, så finns det faktiskt en vacker röd ros, skapad av den engelske rosodlaren Chris Walker, som är uppkallad efter vår Venastronom.

Även en bräcka har fått namn efter Tycho. Den ser ut så här:

Kultur-apropå:

Påskkonst i massor

Innan vi önskar en glad påsk… så eftersom vi i år avstår på Tycho Brahe-observatoriet från egen konstutställning denna påsk (vi satsade desto mer i Höör för någon månad sen), får det bli tips om andra.

✖ Först och främst visas det både vuxen- och barnkonst på Stiftsgården Åkersberg i just Höör, Frostametropolen.

Kidsen fokuserar sitt skapande till rymden, inspirerade som de var av vår astropedagog  Peter Hemborgs närvaro under vår rymdkonst/kultur/religion-satsning i Frihetens kapell tidigare i vinter med nya ärkebiskopen Antje Jackelén på plats, musikkvällar, föredrag, visning av balettfilmen Aniara av Rolf Hepp med mera.

✖ Under påskhelgen är det ju tid för diverse konstrundor här i Skåne, men även de fasta institutionerna och gallerierna i Malmö ska uppmärksammas., Några av dem  leder besökarna åt sf- och astrohållet. Som gränsöverskridaren Bertil Warnolf på  Galleri Persson, Gamle Väster, och varför inte Lars Englund med de stora sfärerna i Malmö konsthall?

Håll ögonen öppna – och hjärnhalvorna!

Inget vatten på Mars

Ett planetärt paradigmskifte?

☂ Till och med TT har uppsnappat ett brev till Nature Geoscience med Edwin S Kite som förstanamn ("Low palaeopressure of the martian atmosphere estimated from the size distribution of ancient craters").

☂ Det intressanta i rapporten är att den kopplar ihop kraterstorlek med atmosfärtryck: Ju tunnare atmosfär på Mars, ju mindre kratrar kan uppstå på ytan. (GEO)Logiskt, skulle jag vilja säga.

☂ Med hjälp av fingranskande MRO,  Mars Reconnaissance Orbiter, tycker forskarna sig kunna slå fast att vid Aeolis Dorsa-kratrarnas tillkomst  för 3,6 miljarder år sen, förekom ingen varm och fuktig CO2/H2O-mättad växthusatmosfär. "Long-term average temperatures were most likely below freezing."

Född: Ny Saturnus-måne

Ettan kom, tvåan kom… 63:an kom så småningom!  För allt pekar på att JPL/NASA:s Cassini-sond identifierat effekter i Saturnus ringsystem, som bara kan förklaras genom närvaron av  en isig himlakropp, den 63:e månen.

För ett år sen började Cassinis smalvinkelkamera rikta in sig på störningar i Saturnus A-ring, och allt pekar nu på att dessa störningar beror på gravitationseffekter från en liten osynlig måne i grannskapet.

Arbetsnamnet på den nya himlakroppen: Peggy.

Peggy får nu Saturnus-forskarna ytterligare att skärpa till sig när det gäller teoribildningen till hur gasjättens månar och dess ringsystem hänger ihop.

Hett, ungt… sexigt?

Den här nya bilden från ESO:s La Silla-observatorium i Chile avslöjar en doldis bland nebulosor: ett vätemoln vid namn Gum 41. I mitten av molnet ger ljusstarka heta unga stjärnor ifrån sig energirik strålning som får det omgivande vätet att glöda med en karakteristisk röd ton.

✰ Nebulosan ligger omkring 7300 ljusår från jorden. Den australiensiske astronomen Colin Gum upptäckte den på fotografier som tagits från Mount Stromlo-observatoriet nära Canberra, och tog med den i sin katalog över 84 emissionsnebulosor som publicerades 1955.

✰ Gum 41 är bara en liten del av ett större komplex av moln som kallas Lambda Centauri-nebulosan. På engelska är den även känd under det mer exotiska namnet Running Chicken Nebula.

✰ Astronomen Gum dog alldeles för tidigt i en skidolycka i Schweiz 1960.

✰ Porträttet av den svårfångade Gum 41 – troligen ett av de bästa hittills – har skapats med hjälp av data från kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile. Det är en kombination av bilder som tagits med blå, gröna och röda filter, tillsammans med en bild som använder ett specialfilter som är konstruerat för att få ut den röda glöden från väte.

Selfies – då och nu…

Lars Olefeldt erinrar om förr och nu…

GLAD PÅSK ÖNSKAR VI PÅ W-BLOGGEN…

.. med en skål i Gammel Dansk mot den nedgående solen – två goda ting i ett svep:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.