Astropedagogen showade i Altonaparken
Det var ingen hejd på den yngsta generationens entusiasm när vår astropedagog Peter Hemborg rymdshowade i Altonaparken under Malmöfestivalen i veckan. Peter stod på en scen under ett träd och fångade med sedvanlig pedagogisk skicklighet de ungas intresse.
På plats var också Jon Saalbach, Peter Larsson, Carina Hemborg, Erik Johansson och W-bloggens utsände. Mycket unga, unga, medelålders och äldre upplevde hur solen ser ut i våra filterförsedda teleskop. Bildbevis kommer på våra hemsidor. Nedan har några av oss dokumenterat besökarna vid solteleskopen och folklivet i tältet, dår Peter H:s adepter gjorde hål i konservburkar och sen använde dem som minismå planetarier:
Nytt & Krytt från "Historiska klubben":
Vi möts i Astronomihuset 20 oktober
De intresserade inom den synnerligen lösa intressegrupp inom Tycho Brahe-sällskapet, som kallar sig Historiska klubben, har naturligtvis astronomins spännande ögonöppnande förflutna som gemensam nämnare.
✄ En gång per termin (minst) ses vi, och i höst ställs kosan mot Astronomihuset i Lund och dess bibliotek.
✄ Datum 20 oktober (en måndag), kl 18.30-20.30 ca. Notera datum och tid i din almanacka redan nu – alla ASTB-medlemmar är naturligtvis välkomna!
✄ Viss reservtion nödvändig för att tisdagen 21 oktober kan bli aktuell som reservkväll.
✄ Mer info kommer.
✄ Plats: Charlierrummet, där institutionens bibliotekarie Eva Jurlander plus professorerna Dainis Dravins och Lennart Lindegren lovar tar fram en del rara saker, några med betoning på C V L Charlier, professon före Knut Lundmark.
✖ Förhoppningsvis dyker Charliers barnbarnsbarn Dan Behring upp. Dan är ingen astronom men vi skulle känna oss hedrade av hans närvaro. Med lock och pock ska det förhoppningsvis gå. Dan sitter själv på ett exklusivt manus av Charlier, där denne skriver om religiösa ting med adress sina egna barn.
✖ När den nya boksamlingen på Tycho Brahe-observatoriet hittat sin slutliga form, möts "klubbisterna" en kväll på hemmaplan i Oxie för att gotta sig åt innehållet i bortgångne solitären Christer Dahnmarks astronomiska bibliotek. Synnerligen lämpliga kvällar för besök och botanisering är för övrigt klubbkvällarna varannan onsdag.
Stadsbibliotekets 60-talsutställning om astronomi
När Bo Gentilis bok om Malmö stadsbibliotek recenserades 19.8 på Kvällspostens kultursida – en synnerligen välskriven och synpunktsrik anmälan; bara en kan skriva så – omtalades både Tycho Brahe-kännaren William Lengertz och den stora astronomiutställningen, som ägde rum på 60-talet. Den utställningen lockade nya talanger till astronomin, bland annat en ung Peter Linde.
Vad ljuset lär oss
En 4-minuters TED-föreläsning, som lär oss grunderna i hur ljuset från kosmos kan berätta om den astronbomiska tillvaron, har uppfångats av Lars Olefeldt. Mycket pedagogiskt ABC!
John Herschels fynd fascinerar ESO-astronomerna
Från dagens ESO-pressmess saxar vi: I en ny bild från kameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile syns två dramatiska områden i Vintergatans södra delar där många nya stjärnor håller på att bildas:
✫ Området till vänster i bilden domineras av stjärnhopen NGC 3603, som ligger 20 000 ljusår bort i Vintergatans Carina-Sagittarius spiralarm.
✫ Det andra området är en samling av lysande gasmoln som går under beteckningen NGC 3576 och som ligger betydligt närmare jorden.
(Bildkälla: ESO/G Beccari)
✫ NGC 3603 är en väldigt ljusstark stjärnhop som är välkänd för att ha den högsta koncentrationen av tunga stjärnor som vi har upptäckt i Vintergatan. I hopens mitt ligger ett multipelstjärnesystem, känt som HD 97950, där så kallade Wolf–Rayet-stjärnor ingår. Wolf-Rayet-stjärnor är tunga stjärnor som har kommit långt i sin livscykel men som börjar med runt 20 gånger solens massa. Trots sin stora massa, kastar Wolf-Rayet stjärnor ut stora mängder av sitt material i kraftfulla stjärnvindar. Vindarna skickar material från stjärnans yta ut i rymden med flera miljoner kilometer i timmen – en hårdbantning av kosmiska mått.
✫ NGC 3603 ligger i ett område där stjärnbildning just nu pågår för fullt. Stjärnor bildas i stort sett helt dolda för oss i mörka och dammiga områden i rymden. Men allt eftersom unga stjärnor gradvis börjar lysa och rensar upp deras omgivande kokong av material, så blir de synliga och skapar glödande moln i gasen som omger dem, ofta kallade H II-områden. Dessa områden lyser upp när moln av vätgas bestrålas av intensivt ultraviolett ljus från de heta unga stjärnorna. H II-områden kan vara flera hundra ljusår i diameter. Det som omger NGC 3603 utmärks av att den är den mest massiva i vår galax.
✫ Stjärnhopen observerades av John Herschel den 14 mars 1834 under sin tre år långa forskningsresa för att systematiskt kartlägga den södra natthimlen från utanför Kapstaden. Han beskriver det som ett anmärkningsvärt objekt och trodde att det kunde vara en klothop. Senare studier visade att det som han sett inte var någon gammal klothop utan en ung öppen stjärnhop, och dessutom en av de största vi känner till.
(John Herschel 1867, fotograferad av Julia Margaret Cameron.)
✫ NGC 3576, till höger i bilden, ligger också i Vintergatans Carina-Sagittarius-spiralarm. Den ligger bara drygt 9000 ljusår från jorden – mycket närmare än NGC 3603, trots att de på natthimlen ser ut att ligga precis bredvid varandra.
✫ NGC 3576 är anmärkningsvärd på grund av två enorma böjda former som liknar en bagges horn. Dessa udda filament är resultatet av de heta, unga stjärnornas stjärnvindar, som har kastat ut stoft och gas som nu når ut till hundra ljusår från stjärnorna. I silhuett syns också två mörka områden som ofta kallas för Bok-globuler och som också ingår i denna stora sammansättning av nebulosor. Dessa mörka moln i nebulosans övre del erbjuder ställen där nya stjärnor kan komma att bildas i framtiden.
✫ NGC 3576 upptäcktes också 1834 av John Herschel – sannerligen ett produktivt och visuellt givande år för den engelska astronomen.
Snart 100 år sen Nils Hansson föddes
Anders Nyholm påpekar, att 7 april 1915 föddes gentlemannen Nils Hansson, som i många år kom att förkroppsliga begreppet "hjälpsamma herr´n" på Lunds obsis. Måste uppmärksammas!
Neutriner från Centaurus A
Mexikanska forskare tycker sig med hjälp av IceCube-maskineriet kunna slå fast att ett antal neutriner kommit från ganska väldefinierade områden på himlavalvet med blazarer, aktiva galaxkärnor och Cen A.
Dagens Herakleitos (1)
Med hjälp av Bertil Falk ska jag framöver återge valda fragment i ämnet kosmologi nedtecknade av den grekske försokratikern Herakleitos, som bör ha levt ca 540-475 f.Kr.
– Herakleitos är inte bara min favoritfilosof. Lenin gillade honom skarpt. Med flera. Men här handlar det inte om hans dialektik, påpekar Bertil.
Första fragmentet i vår serie:
"Solen har vidden av en människas fot."
Jazzig astronomi
Får musikvännen i mig tipsa om denna skiva?
Musiken kan tankas upp och ner här.