Nr 87 2014

Grattis, Peter!

Vår astrofotograferande kompis Peter Larsson har nu med hjälp av fader Arne iordningställt det så kallade Müllerhuset, vilket betyder att det tredje observationshuset ute i Oxie nu är funktionsdugligt i och med att Peters teleskopmaskineri kommit på plats, detta sen fundament gjutits och stativ också monterats upp efter konstens alla regler.

Grattis, Peter – och grattis oss själva!

(Foto: Peter Larsson)

Pluto och Charon på rörliga bilder

För en månad sen, 19-24 juli, dokumenterade NASA:s Plutofarare New Horizons hur Plutos måne Charon gjorde nästan ett varv runt dvärgplaneten. Tolv bilder togs av kamerasystemet Long Range Reconnaissance Imager (LORRI) och avståndet låg mellan 429-422 miljoner km.

Charons massa är en 1/12-del av Plutos, vilket förklarar varför himlakropparna ibland närmar sig varandra, ibland fjärmar sig. De "wobblar", kränger blir det väl på svenska, därför att de roterar kring ett gemensamt gravitationellt s k barycentrum.

Pluto/Charon beskrivs bäst som ett binärt litet planetsystem.
Alla fakta här .

Världens vackraste bokhandel?

Vi är stolta över vårt nya bibliotek på Tycho Brahe-observatoriet, men det är klart att ASTB-kompisen Jorge de Sousa Pires ska bräcka oss. Han är för tillfället i Portugal och har precis skickat över dessa bilder från "världens vackraste bokhandel", Livraria Lello belägen i Porto:

– Bokhandeln är i snyggaste art nouveau-stil. Otroligt vackert och med fina böcker också, tipsar Jorge.
Bokhandeln är absolut snyggare än  tex Akademibokhandeln, som ju varken är särskilt akademisk och inte heller alltid en bokhandel. Fast de har skärpt sig sen den tidigare vd:n lyftes bort.

Hamrelius i Malmö (Caroli City) är snygg men nån naturvetenskap finns där inte att tala om. I London finns ju alltid Foyles och klassikern Hatchards nära Piccadilly men Porto-bokhandeln leder ligan. Det måste jag erkänna.

Iskometer i asteroidbältet

Isiga kometer i asteroidbältet ("main-belt comets") mellan Mars och Jupiter tillhör knappast det vardagliga, men nu har de börjat upptäckas och de säger uppenbarligen en hel del om förekomsten av is i de inre delarna av solsystemet.

Solförmörkelsen för 100 år sen

21 augusti var det på dagen etthundra år sedan denna klassiska totala solförmörkelse kunde ses i vårt land.
Bilden nedan togs vid statyn Såningskvinnan i Brunnsparken, Göteborg, meddelar Christian Vestergaard.

Eftersom första världskriget hade brutit ut, kommenterades solförmörkelsen även så här i den engelska tidskriften The Graphic:

Även levande bilder dokumenterade fölrmörkelsen, vars vetenskapliga värde konfirmerades på 50-talet av Knut Lundmark som – som 25-åring – ingick i prof Östen Bergstrands expedition till Österforse. Bl a kunde Bergstrand greppa solkoronans form och Uppsalaastronomen mätte även koronans utsträckning – 10 solradier ut i det omgivand ekosmos!

Bergstrands egen tegelsten Astronomi (1935) berättar en hel del från denna solförmörkelse.

Johan Kärnefelt tipsar om en annorlunda kortfilm från 1914 med en fejkad solförmörkelse, signerad en viss N V E Nordenmark. Filmarkivet står för restaureringen.

Upphittade  novor

Det händer faktiskt, att astronomer missar novor i Vintergatan. Genom det så kallade OGLE-projektet (Optical Gravitational Lensing Experiment) har tre novor, som briserade 2010 och 2011, hittats nära Vintergatans plan och nära Vintergatans tjocka mittparti.

Herakleitos (2)

Ännu ett citat av försokratikern Herakleitos:

"Solen är ny varje dag."

Klassisk Stålmannen

1942 skapade Superman-duon Jerry Siegel och Joe Schuster kortfilmen The Magnetic Telescope, i vilken en galen vetenskapsman med sitt magnetiska teleskop försöker fånga in kometer. Till sist ballar allt ur och jorden hotas. Bara Stålmannen kan fixa till det och rädda jorden! Och Lois Lane.

Filmen finns här på Youtube.

Kortfilmen har inte mycket med astronomi att göra, men påpekar iaf:

☛ Att det går att styra hotfulla himlakroppar bort från kollisionskurs mot jorden. Det är ju precis vad vi pratar om i dag.