Vackra nattlysande moln
Tack till Svante Sandström (och Christian Vestergaard, som förmedlat Svantes oändligt vackra bilder på nattlysande moln). Sjön som syns heter Härsevattnet och ligger i Svartedalens naturreservat några mil sydost om Stenungssund. En av härsevattenbilderna hamnade i välkända sajten Spaceweather.com.
Bilden vid Härsevattnet är exponerad med bländare f8, ISO-160 i 15 sekunder för att få en jämnare vattenyta och en bättre spegling.
Bild vid Västerlandasmedjan, bländare 5,6, ISO-400 i 1,6 sekunder. Även detta foto är taget med en Canon 5D Mark3 och objektivet; Canon 16-35 2,8L II
Svante berättar att han mestadels fotograferar norrsken i trakterna kring Göteborg när det kan synas.
– Något mer sällsynt är dessa nattlysande moln, så jag hade tur som stannade uppe och fick uppleva denna otroligt fina natthimmel.
Bingo igen för LIGO
För andra gången har LIGO-teamet detekterat gravitationsvågor i samband med kolliderande svarta hål.
Vår hemmagalax snart ett minne blott:
En tredjedel av mänskligheten kan inte längre se Vintergatan
Mitt i Malmö, där jag bor, kan jag inte se Vintergatan, men ute på vårt obsis i Oxie är det ett nöje att spana in vår hemmagalax när höst- och vinternätterna närmar sig. Ljusföroreningar är inget främmande för oss, och alla kan kolla läget för just Malmö och Oxie på den internationella light pollution-sajten.
På väg att försvinna för stora delen av mänskligheten… Bildkälla: Lund Observatory
Nu kommer en rapport om att ljusföroreningarna, som visar att en tredjedel av mänskligheten – det blir några miljarder individer – inte längre kan se Vintergatan för blotta ögat. Det är EN RIKTIGT DÅLIG NYHET, för Vintergatan och stjärnhimlen tillhör oss alla.
Den nya världsatlasen visar att 80 procent av mänskligheten i sin helhet och 99 procent av folken i USA och Europa bor under en ljusförorenad himmel.
60 procent av européerna och bortåt 80 procent av nordamerikanerna kan inte längre se Vintergatan med obeväpnat öga.
Bildkälla: Fabio Falci et al
Rekordbild från Kanarieöarna
Apropå ovanstående: Vi får vara glada över att de stora observatorierna i världen fortfarande arbetar relativt oanfrätt av ljusföroreningar. Ett bra bevis serverades härom dagen med denna unika bild tagen under 8,1 timmars exponering med 10,4-meters, infrarödkänsliga reflektorn på Kanarieöarna:
Bildkälla: Gran Telescopio CANARIAS (GTC) / Gabriel Pérez (IAC).
Rekordbilden av galaxen med superintressant halo visar objektet med katalogbeteckningen UGC0180 på ett avstånd av 500 miljoner ljusår (ungefär 200 ggr avståndet till M31).
Aldrig förr har en sådan extrem Deep Sky-bild dokumenterats från ett jordbaserat teleskop.
Lundmark citeras
Även ett litterärt PS till ovanstående nyheter: Både Knut Lundmark och Conrad Lönnquist är citerade i idéhistorikern Gunnar Brobergs bok Nattens historia (Natur & Kultur)
Solförmörkelse över fotbollsmetropolen
Christian Vestergaard har hittat en filmsnutt från 1959, som visar parisare utanför Trocadero när de studerar en partiell solförmörkelse.
Medborgarforskare upptäcker galaxhop
Ännu mer Deep Sky: I våras diskuterade vi ute på TBO vad amatörastronomer kan göra och upptäcka vid datorn genom diverse sökprogram, och syn för sägen är nu att två medborgarforskare, på engelska citizen scientists, Tim Matorny och Ivan Terentev, har fått äran att namnge en galaxhop som de hittat genom idogt dataletande via Radio Galaxy Zoo.
Hopen heter nu populärt Matorny-Terentevhopen men klassas i katalogerna som RGZ-CL J0823.2+0333.
"Bildbevis" från galaxhopen. Bildkälla: Banfield et al./SDSS.
10 000 medborgarastronomer arbetar inom projektet som omfattar 1,6 miljoner bilder.
Även här gäller idrottsmetaforen att "träning ger övning"!
Kvasar bråkar igen
Nu visar det sig att kvasaren 3C454.3 är igång igen. Vad betyder det?
Metanol hittat i TW Hydrae-skivan
ESO berättar i dagens pressmess att den organiska molekylen metanol ("träsprit") har hittats i protoplanetdisken, som omger TW Hydrae 170 ljusår bort.
I Hem och Skåla-föreningen ser vi metanol som en markör för liv.
En klassiker
Thomas Rowlandson är en av förgrundsgestalterna i den engelska karikatyrkonsten och denna bild på Syntax Star-gazing ingår i William Combes The Tour of Dr Syntax in search of the Picturesque, från 1812.
Combes poem had ett gott satiriskt öga mot en av samtidens konstnärliga "ismer", the picturesque med dess betoning på arkitektur och landskap i en estetisk förening som låter oss ana den kommande romanticismen och gotiken.
Under sitt letande efter perfekta motiv råkar Dr Syntax ut för en mängd missöden. Här visar han en dam stjärnhimlen samtidigt som en betjänt snavar med porslinet.